Annons

Göran Eriksson:S fick en dramatisk idé till slut – glöm den

Stefan Löfvens uttalande om ett minskat flyktingmottagande till Sverige har väckt debatt inom regeringen.
Stefan Löfvens uttalande om ett minskat flyktingmottagande till Sverige har väckt debatt inom regeringen. Foto: Tomas Oneborg

Centern och Liberalerna har vunnit den största segern i svensk politik någonsin – genom att tvinga en S-ledd regering att driva liberal politik. Och det betyder att när Socialdemokraterna till sist har fått en ny idé, sitter partiet med båda händerna bakbundna.

Under strecket
Publicerad

Statsminister Stefan Löfven (S) på valturné. SvD:s Göran Eriksson frågar sig ifall det blir S-ledaren eller statsministern som tar plats i kommande partiledardebatter.

Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet/TT Bild 1 av 1

Det är dags för partiledardebatt i SVT:s Agenda, och för precis 365 dagar sedan använde några partiledare i stället helgen till att förgöra varandra i riksdagshuset.

Annie Lööf och Jan Björklund hade kommit dit för att sticka en kniv i ryggen – det var Moderaternas upplevelse – på Alliansen genom att säga nej till Ulf Kristerssons förslag om en M-KD-regering. Som han hade lovat skulle bedriva allianspolitik.

”En mindre konservativ högerregering” sa Lööf kallt och Björklund förklarade att det ”vore en svag regering och dåligt för Sverige” – båda två framhöll en sådan regering skulle ha blivit beroende av Sverigedemokraterna.

De två liberala partierna hade sagt sitt, och så blev det här ännu en av alla de dagar då Alliansen dog, under hösten och vintern efter valet 2018.

Ett år senare orsakar liberalismen i stället spänningar på den andra sidan, inom S-MP-regeringen – och förstås mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. Det här borde bli synligt i de båda kommande partiledardebatterna, först i SVT på söndagskvällen och några dagar senare i riksdagen.

Annons
Annons

Under veckan som gått har risken för en ny flyktingvåg till Europa ökat, sedan Donald Trump släppt kopplet om Turkiet – som omedelbart gick in i nordöstra Syrien.

Stefan Löfven sa så här i en intervju i Sydsvenskan i onsdags: ”Vi ska inte ha fler flyktingar. Vi ska ha färre.” Och fortsatte: ”Egentligen ska antalet asylsökande som kommer till Sverige motsvara vår del av EU. I förhållande till vår folkmängd behöver vi ha färre asylsökande”.

De kan ha börjat blöda från ett gammalt sår.

Det här fick miljöpartisterna, som står för en liberal flyktingpolitik, att sätta chiagröten i halsen. EU-parlamentarikern – och Löfvens förra kulturminister – Alice Bah Kuhnke skrev på Instagram om Löfvens högerretorik och om ”bristen på solidaritet i ett parti som uppenbart har tappat kompa(s)sen.”

Flera MP-ministrar markerade att detta inte är regeringens linje utan Socialdemokraternas, vilket Löfven höll med om – och framhöll att han ju hade uttalat sig som S-ledare!

Stefan Löfven är heller inte den enda socialdemokrat som nu känner ett starkt behov av att markera i flyktingpolitiken. Att ”hålla mottagandet av nyanlända på låga nivåer” var den första punkten i Ardalan Shekarabis politiska Facebook-program. Det skulle möta ”hotet mot allt det som vi förknippar med välfärdslandet Sverige” och lästes som en partiledarkandidatur.

Dessutom har SSU plötsligt skärpt sin migrationspolitik, LO har skruvat upp volymen mot arbetskraftsinvandring och flera S-kommunalråd mullrar om migrationen underifrån.

Det finns säkert flera orsaker till det här, en kan vara att det har börjat blöda från ett gammalt sår.

Annons
Annons

Statsminister Stefan Löfven (S) på valturné. SvD:s Göran Eriksson frågar sig ifall det blir S-ledaren eller statsministern som tar plats i kommande partiledardebatter.

Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet/TT Bild 1 av 1

För trots att Socialdemokraterna gjorde ett dåligt val bland LO-väljarna 2018, lyckades partiet hålla ett betryggande avstånd till SD. Men i Sifos senaste mätning är hela det försprånget uppätet: S och SD är i praktiken jämnstora i LO-kollektivet. Och bland manliga LO-väljare är Sverigedemokraterna klart större än Socialdemokraterna.

Statsminister Stefan Löfven (S) på valturné. SvD:s Göran Eriksson frågar sig ifall det blir S-ledaren eller statsministern som tar plats i kommande partiledardebatter.
Statsminister Stefan Löfven (S) på valturné. SvD:s Göran Eriksson frågar sig ifall det blir S-ledaren eller statsministern som tar plats i kommande partiledardebatter. Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet/TT

Det två tydligaste opinionsförskjutningarna sedan valet är också de här: Socialdemokraterna har minskat, och Sverigedemokraterna har växt – till rekordnivåer i flera mätningar.

Inför valet 2018 fanns det inom partiet i runda slängar två konkurrerande idéer om hur Socialdemokraterna skulle kunna gå framåt.

Det ena linjen var att gå till vänster, i den ekonomiska politiken och i välfärdsfrågor. Den andra var att hålla en stram kurs i migrationspolitiken, och ha en tuff kriminalpolitik. Men det hetaste just nu är att kombinera de två.

Alltså både en ekonomisk-politisk vänstersväng och boxhandskarna på mot migration och kriminalitet. Det har gått så långt att tankesmedjan Tiden i förra veckan satte ett namn på fenomenet: ”Progressiv realism”.

Riktningen sammanfattas så här av Tidenchefen Daniel Färm: ”en tydlig men hållbar vänsterbetoning i arbetsmarknads-, välfärds- och ekonomiska politiken. En del av förnyelsen är en kraftfull klimatpolitik, men också en verklighetsförankrad, principfast och lösningsorienterad grundsyn på frågor om exempelvis migration, tiggeri, hedersförtryck och inte minst integration”.

Annons
Annons

Det är också det danska S-exemplet som har hetsat upp de svenska partikamraterna. Mette Frederiksen öppnade till och med för samarbete med Dansk Folkeparti, inför valet i juni. Resultatet: DF knäckte ryggen och S kunde bilda en enpartiregering.

Den liberala tvångströjan tillåter mycket lite rörelse.

SD-samarbete förblir tabu. Men till och med Södermalmssossar, som nyligen hellre skulle ha klippt av sig skägget, har ogenerat börjat peka på Danmark som en politisk förebild. Äntligen finns en idé som kan förena grupper i partiet, och vända de dystra opinionssiffrorna!

Men: så var det ju det där med liberalerna igen.

För det är en sak att Socialdemokraternas tre liberala samarbetspartier gör det besvärligt att skärpa migrationspolitiken. Det är nog ändå ingenting mot det tvärstopp som skulle drabba ett försök till vänstersväng i den ekonomiska politiken.

Centern och Liberalerna vann en av de största sakpolitiska segrarna någonsin, när de tvingade på Socialdemokraterna slopad värnskatt, uppluckrad arbetsrätt, nedtrappad a-kassa och ett förbud mot ens försöka stoppa vinster i välfärden – bland annat.

De progressiva realisterna har alltså ett mycket stort problem med liberaler. Alltså med precis de tre partier som Socialdemokraternas regeringsmakt just nu vilar på.

Den liberala tvångströjan tillåter mycket lite rörelse i någon av de riktningar som många i partiet nu fantiserar om. En lösning på det som vi kommer att få se mer av är ministrar som börjar ”prata som socialdemokrater” i stället, precis som Stefan Löfven gjorde med migrationen i veckan.

Till att börja med: blir det S-ledaren eller statsministern som tar plats i söndagens och onsdagens partiledardebatter?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons