Annons

”S gynnades av massutvandringen”

Arbetarrörelsens framgång beror på utvandringen till Amerika. Det visar nationalekonomerna Erik Prawitz vid Institutet för Näringslivsforskning och Mounir Karadja vid Uppsala Universitet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

LEDARINTERVJUN | ERIK PRAWITZ

Socialdemokraterna och fackförbunden fick fler medlemmar i takt med att verklighetens Karl-Oskar och Kristina klev ombord på båtarna till USA, skriver de i en kommande artikel i den amerikanska tidskriften Journal of Political Economy. Utvandringen har lagt grunden till vår politiska kultur och påverkar fortfarande svensk politik.

Erik Prawitz, varför är utvandringen intressant?

– Utvandringen är en av de största händelserna i Sveriges historia. Var fjärde person eller över en miljon människor lämnade Sverige för USA mellan 1860 och 1920. Samtidigt förändrades Sverige radikalt rent politiskt.

Vi fick allmän rösträtt 1918 och arbetarrörelsen blev väldigt stark under perioden. Med vår forskning ville vi ta reda på om arbetarrörelsens tillväxt hängde ihop med utvandringen.

Fanns det ett samband?

– Ja. Vi jämförde kommuner som har haft stor utvandring med dem som haft lite utvandring. I kommuner med stor utvandring växer arbetarrörelserna mer.

Vi har mätt tillväxten för arbetarrörelsen på två sätt. Dels genom att titta på hur många som är medlemmar i Socialdemokraterna, dels genom att mäta hur många som är fackligt anslutna.

Annons
Annons

Men kommuner med hög utvandring har inte bara starkare arbetarrörelse. De har också fler personer som strejkar och kommuninvånarna röstar mer vänster i riksdagsval. Och när kommuner med mindre än 1 500 invånare får möjligheten att välja om de vill ha mer representativt styre år 1919 ser vi att kommuner med stor utvandring väljer det i högre utsträckning.

Vad beror det på?

– Vår teori är att möjligheten att åka till USA och på det sättet göra exit från svensk arbetsmarknad satte tryck både på arbetsgivarna och på det politiska styret.

Utan massutvandringen skulle vänsterns dominans i Sverige under 1900-talet antagligen ha varit betydligt svagare.

Vid den här tiden var en flytt till Amerika det alternativ många arbetare övervägde gentemot att stanna i sin hemkommun. Om arbetarna hade fler arbetsgivare att välja på, kunde de ta större risker vilket exempelvis en strejk på den här tiden innebar.

Socialdemokraterna var sannolikt medvetna om sambandet. Partiet anordnade utbildningar i engelska och informerade flitigt om den amerikanska arbetsmarknaden.

Ett tydligt exempel på hur fackföreningarna använde Amerika som förhandlingsinstrument ser vi i Ljusne kommun, dagens Söderhamn, där fackföreningarna hjälpte arbetare att emigrera efter en större konflikt med arbetsgivarna.

Hur hanterade rikspolitikerna massutvandringen?

– Den sågs som ett stort problem. Eliten var väldigt oroad och i utredningen av utvandringen som gjordes 1913 skriver statistikern Gustav Sundbärg hur tusentals starka personer lämnar Sverige varje år.

Från politiskt håll diskuterades det att man skulle förbjuda resorna, men man landade i att det var bättre med politiska reformer som gjorde att folk skulle stanna i Sverige frivilligt.

Annons
Annons

Vad vet vi om de m som utvandrade?

– Ganska lite vid sidan av de personliga berättelser som har framkommit i exempelvis amerikabreven. Vi vet att de yrkesmässigt återspeglade Sverige i stort men att de var yngre än genomsnittet, i 20-årsåldern. Det var många attraktiva soldater som man gick miste om och bland annat därför fanns den politiska viljan att hindra dem från att resa.

Kan de som lämnade ha varit mer höger?

– Vi kan inte utesluta det, men vårt samband klarar det stresstestet. För även om vi räknar med att alla som lämnade var höger och aldrig skulle ha varit aktuella för arbetarrörelsen är det fortfarande ett positivt samband mellan utvandring och arbetarrörelsens styrka. Det handlar alltså mer om möjligheten att lämna Sverige, än om att det var vissa individer som gjorde det.

Hur förklarar man det?

– Ett teoretiskt ramverk som vi utgår från är ekonomen Albert Hirschman som har skrivit boken “Exit, voice, and loyalty”. I korthet kan människor välja mellan ”exit” eller ”röst”. Antingen lämnar de landet eller så stannar de och uttrycker sin politiska röst. Det vi ser är att de kan komplettera varandra eftersom ”exit” hos tidiga migranter gör det enklare för dem som stannar att göra sin röst hörd.

Det har stora likheter med vardagliga förhandlingssituationer. Säg att du löneförhandlar med Svenska Dagbladet och att Dagens Nyheter ger dig ett erbjudande. Då stärks din förhandlingssituation eftersom du på ekonomspråk får ett bättre så kallat ”outside option”. Utvandringsalternativet var som DN:s erbjudande ungefär.

Områden där arbetarrörelsen då var stark är fortfarande stark skriver ni. Berätta.

– Det finns en politisk tradition som har överlevt i generationer på orter med hög utvandring. Man röstar fortfarande rött i högre utsträckning i Ljusne till exempel.

Däremot är socialdemokratin inte en lika radikal aktör i dag som då. Så de kommuner som då hade hög utvandring är inte mer benägna till politisk förändring.

Varför ska man bry sig om er forskning?

– Den ger en delförklaring till att Sverige blev som det blev politiskt med sitt starka stöd för omfördelning. Utan massutvandringen skulle vänsterns dominans i Sverige under 1900-talet antagligen ha varit betydligt svagare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons