Annons

Så avgörs budgetstriden i morgon – krävs uppror

Skattesänkningar eller inte skattesänkningar. Makten ligger hos Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna som avgör vilken budget som kommer att gälla nästa år.

Under strecket
Publicerad

M:s och KD:s budget har störst chans

1/2

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson

Foto: Claudio Bresciani/TT
2/2

Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson

Foto: Claudio Bresciani/TT

Riksdagen röstar på onsdag eftermiddag om vilken budget som kommer att gälla från den första januari.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag. Budgetens största satsning är sänkt skatt för löntagare och pensionärer, som alla kommer att få mer pengar kvar i plånboken om M:s och KD:s budget vinner budgetomröstningen. Skattesänkningarna finansieras av borttagen flygskatt, mindre arbetsmarknadspolitik och slopad avdragsrätt för fackavgifter.

Vad krävs då för att M:s och KD:s budget ska vinna?

Partierna – som tillsammans har 92 av riksdagens 349 mandat – kommer att behöva stöd från Sverigedemokraterna. SD sade förra veckan att partiet kommer att rösta för M och KD:s budget. Det skulle ge M och KD:s budget 154 röster. Det är färre än vad som krävs för en majoritet, men enligt reglerna krävs bara att en budget får flest röster för att vinna omröstningen.

Men Löfvens budget är inte helt uträknad

Finansminister Magdalena Andersson håller en kopia av 2019 års övergångsbudget
Finansminister Magdalena Andersson håller en kopia av 2019 års övergångsbudget Foto: Anders Wiklund/TT

För en knapp månad sedan presenterade den rödgröna regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) en så kallad övergångsbudget. Eftersom övergångsregeringen inte har blivit vald – utan bara regerar till dess en ny regering utsetts – innehåller övergångsbudgeten inga stora satsningar – förutom sänkt skatt för pensionärer. Skattesänkningen är däremot mindre än den som föreslås i M:s och KD:s budget.

I övergångsbudgeten har vissa utgifter justerats upp för nästa år för att till exempel göra det möjligt för svenska myndigheter att betala för ökade hyror och löner för sina anställda. Övergångsbudgeten tar också hänsyn till om det finns fler barn som behöver barnbidrag, eller fler eller färre sjuka och arbetslösa som behöver bidrag, men innehåller inga stor anslag till kommuner som alla riksdagens partier vill ge.

Regeringens budget har mindre chanser att vinna än M:s och KD:s budget, men det är inte omöjligt.

Vänsterpartiet har meddelat att de – tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet – kommer att rösta på regeringens övergångsbudget. Övergångsbudgeten skulle då få 144 röster. Det är 10 färre röster än vad M:s och KD:s budget skulle få om SD som utlovat väljer att stötta deras budget.

Hoppet för övergångsregeringen budget skulle i så fall stå till Liberalerna som sitter på 20 av riksdagens 349 mandat. Liberalerna, liksom Centerpartiet, meddelade på måndagen att de kommer att lägga ned sina röster när deras egen budget fallit. Det skulle betyda att M:s och och KD:s budget vinner. Men splittringen inom Liberalerna i regeringsfrågan är stor, och under måndagen kom från partiet flera motstridiga besked om såväl regeringsfrågan som budgeten.

Det senaste beskedet är att Liberalerna ska lägga ned rösterna, men om fler än hälften av partiets riksdagsledamöter överraskande väljer att stötta regeringens övergångsbudget kommer den att vinna över M:s och KD:s budget.

Även om SD skulle svänga i sista sekunden skulle det rädda regeringens övergångsbudget, men inget tyder på att så kommer att ske.

Hur går budgetomröstningen egentligen till?

Sveriges riksdag
Sveriges riksdag Foto: Pontus Lundahl/TT

Normalt brukar alla oppositionspartierna lägga fram sina egna så kallade skuggbudgetar som konkurrerar mot regeringens budget i riksdagen. Men i år är situationen som bekant speciell och till exempel Vänsterpartiet kommer inte lägga fram en egen budget.

Det spekulerades till och med länge länge om huruvida även S och MP skulle lägga fram budgetar som då skulle konkurrera med den egna övergångsbudgeten, men till slut bestämde sig partierna för att inte göra det. Under budgetomröstningen kommer därför övergångsbudgeten endast att ställas mot budgetarna från Moderaterna och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.

För att rösta fram budgeten ställs först de två minsta budgetförslagen (utifrån partiernas stöd i riksdagen) mot varandra. Den vinnande budgeten går vidare till en andra omgång där den ställs emot det tredje minsta budgetförslaget – och så vidare tills riksdagen utsett en slutlig vinnare.

Partiernas ledamöter kan rösta mer än en gång. Om deras egen budget faller kan de i nästa omgång rösta för ett annat partis budget. De kan också välja att lägga ned sina röster.

Festen fortsätter efter Lucia...

Foto: Henrik Montgomery/TT

Men budgetprocessen slutar inte där. På onsdagen fattas bara beslut om budgetramen. Den bestämmer hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, eller utgiftsområden. För att beräkna hur mycket pengar staten har till sitt förfogande fattar politikerna också beslut om vilka skatter och avgifter som ska gälla för nästa år.

Dagarna som följer ska riksdagens utskott (som till exempel skatteutskottet, socialutskottet etc) i ett andra steg bestämma vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. Utgiftsområde efter utgiftsområde betas av i olika omröstningar fram tills strax innan julafton.

Under den tiden har partierna möjlighet att ändra hur mycket pengar som, till exempel, olika myndigheter ska få och vad de ska användas till. Men ändringar kan bara göras på utgiftssidan, inte på inkomstsidan. Skatter kan alltså inte ändras efter onsdagens budgetomröstning.

... och kanske också efter nyårsafton

Foto: Anders Wiklund/TT

Det dröjer alltså tills strax innan julafton innan vi vet exakt hur nästa års budget som kommer att se ut.

Om M:s och KD:s budget vinner striden – samtidigt som en ny regering inte finns på plats – kan övergångsregeringen tvingas styra landet med en högerbudget. Detsamma gäller om Stefan Löfven till sist skulle bli statsminister i en ny S-regering. Det skulle i så fall vara andra gången på fyra år. Samma sak hände 2015 efter SD:s beslut att rösta för Alliansens budget trots att Stefan Löfven satt som statsminister.

Den gången lyckades den rödgröna regeringen ändra inriktningen på politiken efter några månader med hjälp av en så kallad ändringsbudget. Samma möjlighet kommer finnas för en ny regering.

Regeringar brukar normalt lägga ändringsbudgetar i samband med regeringens vår- eller höstproposition, men det finns inget som hindrar dem från att presentera en ändringsbudget tidigare eller senare än så.

Det finns däremot en sak som regeringen inte kan ändra i en ändringsbudget: sänkningar eller höjningar av inkomstkatten. De måste röstas igenom innan årsskiftet – annars får de vänta tills tidigast den 1 januari, 2020.

Annons
Annons

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 6

Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 2 av 6

Finansminister Magdalena Andersson håller en kopia av 2019 års övergångsbudget

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 3 av 6

Sveriges riksdag

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 4 av 6
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 5 av 6
Foto: Anders Wiklund/TT Bild 6 av 6
Annons
Annons
Annons