Annons

”Så behåller vi ledningen i att skapa hjärnjobb”

De tre länder i Europa som leder när det gäller hjärnjobb är Sverige, följt av Danmark och Neder­länderna. Men det finns skäl att vara oroad över Sveriges förmåga att behålla tätpositionen, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.

Under strecket
Publicerad

Bratislava är den europeiska stad som har störst ­andel ”brain business”, före Stockholm, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 3

I Sverige beskattas personal­optioner med 54 procents skatt, betydligt högre än i de flesta ­övriga länder. Denna höga nivå var ett skäl för Spotify att utlokalisera sin verksamhet från Sverige, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.

Foto: Fanni Olin Dahl/TTBild 2 av 3

Nima Sanandaji och Stefan Fölster

Foto: Hamed Khoramyar, Henrik Montgomery/TTBild 3 av 3

Bratislava är den europeiska stad som har störst ­andel ”brain business”, före Stockholm, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Bratislava är den  europeiska stad som har störst ­andel ”brain business”, före Stockholm, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.
Bratislava är den europeiska stad som har störst ­andel ”brain business”, före Stockholm, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster. Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | JOBBSKAPANDE

Vi har kartlagt frekvensen av tanke­intensiva jobb i Europa. Sverige har Europas högsta andel av befolk­ningen som arbetar i vad vi definierar som ”brain busi­ness” – företag som konkurrerar genom sin tankekraft och kunskap. Trots att det går bra är vår plats hotad, främst av tillväxt­länder i öst. Vi har fokuserat på de företag som verkar i spetsområden inom högteknologi, it, avancerade tjänster och kreativa yrken. I de 28 euro­peiska länder som vi studerat arbetar i snitt 5 procent av den arbetsföra befolk­ningen i ”brain business”. I Sverige är det nära 9 procent.

Kartläggningen visar att Europa polariseras enligt helt nya skiljelinjer. Företag som konkurrerar med sin tankekraft är mer rör­liga än någonsin. Där företagen lyckas, kan de snabbt ta stora delar av världsmarknaden. Regioner med brain business-företag lockar talanger, entreprenörer och investerare. Det är i dessa regioner framgångsrika start-ups växer fram och tekniksprång sker. Sådana innovativa områden uppstår inte som en ren konsekvens av att många invånare har universitetsexamen eller för att det fanns framgångsrika företag tidigare. I stället växer brain business i städer och länder som har krattat i manegen för talangerna.   

Annons
Annons

De tre länder som leder när det gäller hjärnjobb är Sverige, Danmark och Neder­länderna. I dessa länder genomsyrar också hjärnjobben större delar av landet i stället för att vara koncentrerade till huvudstadsregionerna. Frankrike är ett exempel på det ­senare. Paris har fler hjärnarbetare än London, men Frankrike som land ligger långt under Storbritannien. Men de som avancerar snabbast är flera östeuropeiska städer. Bratislava är till exempel den europeiska stad som har störst ­andel ”brain business”, före Stockholm som hamnar på andraplats. Prag är trea, följt efter Paris och London. I stället halkar flera städer i Medelhavsländer, som Rom, allt ­längre efter. 

Sveriges framgångar kan förklaras med hög kunskapsnivå kombinerat med kursomläggning när det gäller villkoren för hjärnföre­tagen. Sedan 90-talskrisen har den ekonomiska politiken lagts om radikalt. Skattetrycket, som låg på 49 procent kring sekelskiftet, kommer enligt regeringen att landa på 43 procent nästa år.

Men det finns också skäl att vara oroad över Sveriges förmåga att behålla tätpositionen. Den traditionella styrkan i Sverige är kunskap. Trendmässigt ser vi att skolresultaten i Sverige faller efter övriga delar av Europa. Även om Sverige fortfarande investerar mer i forskning och utveckling än de flesta europeiska länder, så ökar investeringarna i ­övriga Europa medan de stagnerat här. Storföretag som Spotify utlokaliserar alltmer av sin verksamhet från Sverige, och många av de stora industrikoncernerna anställer redan i dag fler i Kina än i Sverige. Industriproduktionen har på bara sju år halkat 20 procent efter den tyska. 

Annons
Annons

I Sverige beskattas personal­optioner med 54 procents skatt, betydligt högre än i de flesta ­övriga länder. Denna höga nivå var ett skäl för Spotify att utlokalisera sin verksamhet från Sverige, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.

Foto: Fanni Olin Dahl/TTBild 1 av 1
I Sverige beskattas personal­optioner med 54 procents skatt, betydligt högre än i de flesta ­övriga länder. Denna höga nivå var ett skäl för Spotify att utlokalisera sin verksamhet från Sverige, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster.
I Sverige beskattas personal­optioner med 54 procents skatt, betydligt högre än i de flesta ­övriga länder. Denna höga nivå var ett skäl för Spotify att utlokalisera sin verksamhet från Sverige, skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster. Foto: Fanni Olin Dahl/TT

I länder och städer som klättrar snabbt när det gäller hjärnföretagen finns också stort ­fokus på att locka internationella investerare i brain business. Det är så en kritisk massa skapas. I vår analys framgår att länder som lyckas väl med att locka till sig investeringar har goda erfarenheter av tre reformer som regeringar i Sverige oavsett färg bör driva på för att vi skall behålla ledningen i brain business-jobben:

• Sverige borde kunna satsa på högre ­tempo i högre utbildning. I dag läser unga svenskar allt längre utbildningar, vilket har gjort att etableringsåldern på arbetsmarknaden ökat från 21 år 1990 till 29 år i dag. Svenska studenter läser på lägre fart än i ­andra delar av Europa, vilket fostrar lathet snarare än konkurrenskraft. Unga behöver komma ut fortare på arbetsmarknaden och därefter bygga ut sina kunskaper med modul­baserade utbildningar genom arbetslivets gång.

• Stärkt rättssäkerhet i skattemål. Sverige är ledande i världen när det gäller fungerande rättssystem och avsaknad av korruption. Undantaget är Skatteverket, vars arbiträra bedömningar är svåra att överklaga. Utländska investerare oroas över bristen på rättssäkerhet i det svenska skatteväsendet. Höga skatter och osäkerhet i skattebedömning är ingen attraktiv mix. Om Sverige inte stärker sin attraktionskraft för utländska investeringar finns en påtaglig risk att vi blir omsprungna. Att markant sänka skattetrycket i Sverige tar tid, men ökad rätts­säkerhet kan genomföras relativt enkelt.

Annons
Annons

Nima Sanandaji och Stefan Fölster

Foto: Hamed Khoramyar, Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

• Nya innovativa företag konkurrerar om talanger genom att locka med personal­optioner. I Sverige beskattas dessa optioner med 54 procents skatt, betydligt högre än i de flesta övriga länder. Denna höga nivå var ett skäl för Spotify att utlokalisera sin verksamhet från Sverige. Fler företag kan följa efter. En studie från ECEPR visar att om nivån i Sverige skulle sänkas till 40 procent, så skulle antalet som är involverade i högkvalitativ entreprenöriell verksamhet öka med 11 800 personer och investeringarna i riskkapital med 150 miljarder kronor. ­Regeringen föreslår en viss förbättring, men skulle behöva gå längre för att stärka konkurrenskraften jämfört med andra länder.  

Vi har inte råd att ta Sveriges ledande ställning för given. Reformer som stärker kunskapsinhämtning, attraktionskraft för internationella investeringar och entreprenörskap måste fortsätta för att framtidssäkra Sveriges ekonomiska utveckling.

Nima Sanandaji

vd tankesmedjan ECEPR

Stefan Fölster

chef för Reforminstitutet

Fotnot: ”The Geography of Europe’s Brain Business Jobs” ges ut av ECEPR och har finansieras av NC Advisory AB, rådgivnings­bolag till Nordic Capitals fonder.

Följ debatten och kommentera artikeln på Facebook: www.facebook.com/svdopinion/

Nima Sanandaji och Stefan Fölster
Nima Sanandaji och Stefan Fölster Foto: Hamed Khoramyar, Henrik Montgomery/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons