X
Annons
X

Stockholms skam: ”Snusket här förvånar”

Följ med till en plats som är lätt att missa i storstadsbruset – och kika in i stallet som i dag är lyxiga bostadsrätter. Området har gått från misär till en undanskymd Stockholmspärla.

Läs mer om Mitt Stockholm

Fina Grubbenstorget i dag – en gång i tiden var området präglat av misär.

Foto: Johan Lindberg/Stadsmuseet Bild 1 av 3
Foto: A Home 4U Bild 2 av 3

Här ligger Grubbenstorget (blå ringen).

Foto: Stockholmskällan Bild 3 av 3

Del 1 av 5

Fina Grubbenstorget i dag – en gång i tiden var området präglat av misär.
Fina Grubbenstorget i dag – en gång i tiden var området präglat av misär. Foto: Johan Lindberg/Stadsmuseet
undefined
Foto: A Home 4U

Veckans Stockholmsgåta landar på Grubbenstorget 8–16 på Kungsholmen. Huset är en gammal stallbyggnad från 1874 som under senare delen av 1900-talet användes som förråd och ateljé. I början av 2000-talet gjordes det om till attraktiva lägenhetshus.

Endast fågelkvittret bryter tystnaden vid mitt besök. Det är verkligen en gömd harmonisk plats dit bilarnas dån och avgaser från närliggande Fleminggatan inte når.

Här ligger Grubbenstorget (blå ringen).
Här ligger Grubbenstorget (blå ringen). Foto: Stockholmskällan
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Kartjämförelse – i dag och 1885.

Foto: Stockholmskällan Bild 1 av 3

En gammal man med träben och käpp på gården till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning.

Foto: Anton Blomberg/Stadsmuseet Bild 2 av 3

SvD den 10 mars 1899.

Bild 3 av 3

Del 2 av 5

Kartjämförelse – i dag och 1885.
Kartjämförelse – i dag och 1885. Foto: Stockholmskällan

Kartan visar hur platsen ser ut i dag jämfört med 1885. En gång tiden var det här en plats som gav upphov till rysningar hos alla stockholmare. När stallet byggdes 1874 var det en del av Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning – i folkmun kallat "Grubbens".

En gammal man med träben och käpp på gården till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning.
En gammal man med träben och käpp på gården till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning. Foto: Anton Blomberg/Stadsmuseet

Här trängdes upp till tusen personer – framförallt gamla, sjuka, yrkestiggare och arbetsoförmögna. De arbetade och sov under samma tak.

En SvD-reporter får 1899 tillfälle att se hur de sjuka har det i byggnaden – och blir förfärad: "Det förvånar att ett sådant snusk som här är rådande kan få existera. Den instängda luften frapperar, men hjonen äro vana och föredraga den framför draget som uppstår vid fönstervädringen. Värst var det i rummen där patienter med bensår och kroniska sjukdomar ligga. Den stank som här är rådande trotsar all beskrifning. De mycket smala britsarna sitta ihop två och två i en nedre och en öfre afdelning. Äfven i hjonens trånga matsal var ventilationen dålig – atmosfären var långt ifrån aptitlig".

SvD den 10 mars 1899.
SvD den 10 mars 1899.
Läs hela artikeln från 10 mars 1899 här svd.se

Via Stockholmskällan har vi hittat ett människoöde från inrättningen som är ett tragiskt exempel på hur det kunde sluta:

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Anteckningar från 1895 om Augusta Dorothea Eklund i Stockholms stads Allmänna Försörjningsinrättnings inskrivningsliggare.

Foto: Stockholmskällan.se Bild 1 av 2

St Eriks kapell i sin nuvarande miljö.

Foto: Hanna Lindgren Bild 2 av 2

Del 3 av 5

Anteckningar från 1895 om Augusta Dorothea Eklund i Stockholms stads Allmänna Försörjningsinrättnings inskrivningsliggare.
Anteckningar från 1895 om Augusta Dorothea Eklund i Stockholms stads Allmänna Försörjningsinrättnings inskrivningsliggare. Foto: Stockholmskällan.se

Augusta Dorothea Eklund var en av alla de fattiga och utsatta människor som var intagna på Stockholms stads Allmänna Försörjningsinrättning och vars kvarlevor översändes till Karolinska institutet KI. I Stockholms stads Allmänna Försörjningsinrättnings inskrivningsliggare, som ni ser ovan, går det att utläsa att Augusta Dorothea var född den 2 september 1826. Hon togs in den 4 november 1895 och avlider på nyårsafton samma år. I en kolumn till höger har någon gjort en notering med blått bläck där det står "Trasfröken?".

Augusta Dorothea Eklund, liksom många andra fattigas kroppar, dissekerades efter döden och användes för forskning. De ansågs inte ha några rättigheter och det behövdes inget godkännande från dem själva för att få använda deras kroppar efter döden. När det gäller begravningar så fungerade intilliggande St Eriks kapell som gravkapell. Den vackra lilla kyrkan invigdes 1913.

St Eriks kapell i sin nuvarande miljö.
St Eriks kapell i sin nuvarande miljö. Foto: Hanna Lindgren
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Allmänna försörjningsinrättningens porthus som var huvudentrén till området och ritades av P E Werming.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 5

Detalj av en målning av Carl Petter Hallberg (1809-1878). Grubbens kvarn revs 1892.

Bild 2 av 5

Målning av Carl Petter Hallberg från 1868. Här ser vi Reparebansgatan (i dag Fleminggatan), Grubbens kvarn, Klara Kyrka och Stockholms slott. 

Bild 3 av 5
Foto: Johan Lindberg Bild 4 av 5

Husen markerade med blått är från ”Grubbens” begynnelse och finns kvar i dag.

Foto: Stockholmskällan Bild 5 av 5

Del 4 av 5

Allmänna försörjningsinrättningens porthus som var huvudentrén till området och ritades av P E Werming.
Allmänna försörjningsinrättningens porthus som var huvudentrén till området och ritades av P E Werming. Foto: Stadsmuseet

Allmänna försörjningsinrättningen sågs som en skamfläck i huvudstaden och när Sverige började hämta sig efter hungersnöd och spanska sjukan avvecklades "Grubbens" 1922 då St Eriks sjukhus tog över platsen. Ni kanske undrar varför det kallades för "Grubbens"? Svaret är att det kommer från Hans Wilhelm Grubb som ägde marken på 1700-talet.

Namnet Grubb har satt sin prägel på området och även en kvarn döptes till Grubbens kvarn. Den låg på Kvarnberget intill stallet och syns på denna målning från 1868.

Detalj av en målning av Carl Petter Hallberg (1809-1878). Grubbens kvarn revs 1892.
Detalj av en målning av Carl Petter Hallberg (1809-1878). Grubbens kvarn revs 1892.

Med andra ord var miljön ungefär så här när stallet byggdes 1874. Ännu mer spännande blir det när vi tar en titt på hela målningen. Det är Fleminggatan österut vi ser här:

Målning av Carl Petter Hallberg från 1868. Här ser vi Reparebansgatan (i dag Fleminggatan), Grubbens kvarn, Klara Kyrka och Stockholms slott. 
Målning av Carl Petter Hallberg från 1868. Här ser vi Reparebansgatan (i dag Fleminggatan), Grubbens kvarn, Klara Kyrka och Stockholms slott. 

Samma vy går inte att fotografera i dag, eftersom det är många hus som skymmer. Men här är ändå ett försök med en bild tagen från Kronobergsgatan. Om gumman i målningen hade hoppat in i tidsmaskin skulle hon ha vandrat lite längre fram här Fleminggatan.

undefined
Foto: Johan Lindberg

Här en kartjämförelse där nutid jämförs med 1863. Svarta ringen är där det färska fotot är taget respektive var vi tror är konstnärens vy från 1868:

Husen markerade med blått är från ”Grubbens” begynnelse och finns kvar i dag.
Husen markerade med blått är från ”Grubbens” begynnelse och finns kvar i dag. Foto: Stockholmskällan
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: A Home 4U Bild 1 av 8

Vinkällaren i en av lägenheterna i stallbyggnaden.

Foto: A Home 4U Bild 2 av 8

Utdrag ur Stadsmuseet remissvar angående stallet.

Bild 3 av 8
Foto: A Home 4U Bild 4 av 8

Baksidan av det gamla stallet – med Kvarnberget, där Grubbens kvarn låg, till höger.

Foto: Johan Lindberg Bild 5 av 8
Foto: A Home 4U Bild 6 av 8
Foto: A Home 4U Bild 7 av 8
Foto: A Home 4U Bild 8 av 8

Del 5 av 5

undefined
Foto: A Home 4U

Nu tillbaka till stallet och platsen för gåtan på Grubbenstorget. Den här typen av boende centralt i Stockholm är förstås mycket ovanligt och mäklaren Lena Reistam på A home 4U berättar att intresset var stort när hon sålde en lägenhet här för några år sedan.

Vinkällaren i en av lägenheterna i stallbyggnaden.
Vinkällaren i en av lägenheterna i stallbyggnaden. Foto: A Home 4U

– Eftersom det bara finns fem boenden i gamla stallet så är det ju väldigt sällan som chansen dyker upp. Boendet är ju mycket unikt och det är kul att de har bevarat originalbyggnaden. Jag hade även grannhuset till salu men de fick inte vad de ville så den såldes aldrig, säger Lena Reistam.

Att göra om stallet till bostäder var inte helt okontroversiellt. Stadsmuseet bedömde inför beslutet det som olämpligt i sitt remissvar 1998. Det ansågs bli för stora exteriöra ingrepp och det skulle vara "bättre att behålla det som en verksamhetsbyggnad av något slag".

Utdrag ur Stadsmuseet remissvar angående stallet.
Utdrag ur Stadsmuseet remissvar angående stallet.

Här följer ytterligare några bilder på huset:

undefined
Foto: A Home 4U
Baksidan av det gamla stallet – med Kvarnberget, där Grubbens kvarn låg, till höger.
Baksidan av det gamla stallet – med Kvarnberget, där Grubbens kvarn låg, till höger. Foto: Johan Lindberg
undefined
Foto: A Home 4U
undefined
Foto: A Home 4U
undefined
Foto: A Home 4U

Om någon av er läsare har en egen upplevelse av platsen får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Välkomna tillbaka till en ny Stockholmsgåta framöver.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X