Foto: Tomas Oneborg

Spelet bakom NKS – ett av världens dyraste sjukhus

På öret kända kostnader och en tidpunkt för öppnandet som kan förutses på timmen.

Nya Karolinska sjukhuset, NKS, är inte bara Sveriges hittills största byggprojekt. Det är också en satsning som omgivits av stolta visioner och tvärsäkra löften.

Våren 2015 inledde vi en granskning av jätteprojektet. Vi bad er läsare om tips och responsen blev överväldigande.

Med er hjälp har vi kunnat berätta en annan historia än den officiella om det som säkert kommer att bli ett bra men väldigt dyrt sjukhus när det öppnar i oktober.

Efter hundratals timmar, dokument och artiklar summerar vi nu det vi kommit fram till. I fem kapitel – och en avslutande lägesrapport – kan vi idag berätta historien om hur NKS blev ett av världens dyraste sjukhus.

Uppdaterad
Publicerad
Helikopterplattan håller på att färdigställas på taket till det nya sjukhuset.
Helikopterplattan håller på att färdigställas på taket till det nya sjukhuset. Foto: Tomas Oneborg

”Ett politiskt monumentbyggande”

Alternativet till att bygga ett helt nytt sjukhus hade blivit nästan lika dyrt, konstaterar en av de ansvariga politikerna.

Men när SvD börjar gräva i historien träffar vi den tidigare sjukhusdirektören som menar att ledningen inte var intresserad av andra lösningar än att bygga nytt och att man ganska snart förstod att projektet skulle ”spränga alla ekonomiska gränser”.

För att försöka få fram historien bakom landstingets dyraste och mest prestigefyllda investering någonsin är det förstås intressant att spåra hur idén föds.

I slutet av 1990-talet finns de mest pådrivande personerna inom Karolinska Institutet – med rektor Hans Wigzell i spetsen –Stockholmslandstinget och Stockholm stad.

Ett Nobelsjukhus kallas det nya sjukhuset i Solna ett tag, vilket visar hur viktig även forskningsfrågan är där många menar att Stockholm hamnat rejält på efterkälken.

Ska man ändå nämna en person som lägger den första byggstenen så är det Ralph Lédel, då moderat finanslandstingsråd. I november 2001 beställer han en utredning om att eventuellt bygga ett nytt sjukhus som ska ersätta det slitna Karolinska.

Dåvarande rektorn för KI, Hans Wigzell, tillsammans med Carl XVI Gustaf och Lennart Nilsson år 2000.
Dåvarande rektorn för KI, Hans Wigzell, tillsammans med Carl XVI Gustaf och Lennart Nilsson år 2000. Foto: Jan Collsiöö / TT
Annons

– Det var jag själv som tog initiativet. Skulle vi lappa och laga eller bygga nytt? Jag visste svaret, men jag behövde en utredning som kom fram till samma sak. KI var också väldigt aktivt, kanske ännu tidigare än jag. Hans Wigzell drev på stenhårt för forskningens skull och vi brukade träffas i gården Stenbrottet, den gamla röda stugan från 1700-talet inne på KI:s område, berättar Ralph Lédel när vi träffas i ett besöksrum på Södersjukhuset i början av april.

Ralph Lédel sitter i rullstol och mår inte bra, men han och hustrun Inger Lédel vill gärna att besöket blir av. Mindre än två veckor senare avlider Ralph Lédel. Under intervjun ger han en intressant bakgrund om stadsplanering och hur det behövs visioner för att det ska bli något.

– Egentligen var det hela sjoket från Odenplan med Citybanan och förbindelse till KS och Nationalarenan, Norra länken, bostäder på Norra stationsområdet och på Solnasidan, mer forskningslokaler och ett nytt sjukhus. Inget av det här fanns ju då, men vi ville ha nytt, vi tyckte inte att det såg kul ut med de gamla barackerna på KS, berättar han och slår ut med armarna i en vid gest.

Annons

Nästan alla var emot. Uppriktigt sagt fattade nog inte alla storheten med ett så här stort projekt.

Man skulle kunna tro att idéerna är förankrade i det egna partiet. Men så är det inte, det är en hel del groll och bråk i moderatgruppen i Stockholm. Många pressar på för att gå före med Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden innan den nya Hagastaden kan komma på tal.

Ralph Lédel på Södersjukhuset i april 2015.
Ralph Lédel på Södersjukhuset i april 2015. Foto: Tomas Oneborg

Bland Moderaterna i landstingshuset får Ralph Lédel också känna på motstånd.

– Nästan alla var emot. Uppriktigt sagt fattade nog inte alla storheten med ett så här stort projekt. Jag försökte få det så mycket i rullning att det knappt fanns möjligheter att stoppa det och såg till att ha rätt folk på rätt stolar när jag slutade hösten 2002.

Tanken på att avskaffa landstingen gillade jag, för mig var det en poäng i sig självt. Men jag vet också hur det retade upp Bosse Ringholm och det var kul.

Annons

På ett lite märkligt sätt kommer även Bosse Ringholm in i bilden. Han är inte bara socialdemokratisk finansminister och riksdagsman utan sitter även i landstinget i många år. Bosse Ringholm var som ett rött skynke för Ralph Lédel.

– Kom jag med ett förslag var han alltid emot. Det slog aldrig fel. För mig var OPS en politisk fråga, det var ett sätt att få mer privat sjukvård som låg utanför det politiska systemet. Tanken på att avskaffa landstingen gillade jag, för mig var det en poäng i sig självt. Men jag vet också hur det retade upp Bosse Ringholm och det var kul, säger Ralph Lédel och skrattar gott.

Karolinska sjukhuset byggs under 1930-1940-talen. Länge är det statligt men på 1970-talet tas det över av Stockholmslandstinget.

Att bygga helt nytt är ingen självklarhet i början på 2000-talet. Det finns de som vill hålla hårt i plånboken och fortsätta renovera Karolinska, investera i en helt ny elförsörjning och en tillbyggnad för neurokirurgin som har urdåliga lokaler. Så hade företrädarna löst problem under 1990-talet när den nya thoraxbyggnaden och Astrid Lindgrens barnsjukhus kom till.

Annons

Maj-Len Sundin: "De var aldrig intresserade av vad vi kom fram till i utredningen".

Efter reklamen visas:
Intervju med Maj-Len Sundin om NKS

Maj-Len Sundin är en av dem. Mellan 2000 och 2003 är hon sjukhusdirektör på Karolinska. På ett styrelsemöte den 5 november 2003 avgår hon efter att landstinget beslutat att slå ihop KS och Huddinge sjukhus. En sammanslagning hon inte tror på.

SvD åker till Norge för att träffa henne. Vi hämtas vid stationen i Kongsvinger och åker tre mil in i Finnskogen till den vackra gården Lunderseter dit Maj-Len Sundin flyttade 2010.

Maj-Len Sundin berättar hur hon rekryteras till KS med 22 år bakom sig i ledningsgruppen på Ullevåls sjukhus och sex år på Akers sjukhus i Oslo. Ett klipp för KS när hon skriver på eftersom hon anses vara bäst i Norden på att organisera sjukhusvård.

Maj-Len Sundin
Maj-Len Sundin Foto: Malin Hoelstad

Tillsammans med White arkitektkontor och landstingets fastighetsbolag Locum gör Maj-Len Sundin en utredning som är klar i början av 2003. Den har från början stöd av den då styrande borgerliga landstingsledningen. Sundins grupp tar fram ett förslag som utgår från investeringar som redan gjorts, med upprustning av det befintliga sjukhuset, och utbyggnad i etapper i ett tempo som landstinget har ekonomi till. Drygt fyra miljarder kronor skulle räcka långt, enligt förslaget.

Annons

Av dem som vill bygga nytt kallas det föraktfullt för lappa och laga-alternativet, berättar Maj-Len Sundin. Det är alldeles för tråkigt och otillräckligt för dem som vill bygga stort och med forskningen som huvudfokus.

Framåt 2003 är Maj-Len Sundin inte lika uppskattad. Hon har stött på den "akademiska arrogansen" som hon kallar det – på både Karolinska Institutet och inom landstinget där ledningen redan bestämt sig för att bygga nytt. Även fast det ännu inte finns några beslut att luta sig emot, säger hon.

– De var aldrig intresserade av vad vi kom fram till i utredningen. Jag minns så väl mitt sista möte med ledningen för både landstinget och KI. Jag frågade om jag inte fick presentera min utredning som landstinget finansierat. Men jag fick svaret att det inte behövdes. Den blev nog aldrig någonsin visad som ett alternativ till att bygga nytt.

Jan-Olof Sundström
Jan-Olof Sundström Foto: Leif R Jansson/TT
Annons

Jan-Olof Sundström (M), ordförande i landstingets produktionsutskott mellan 1998 och 2002, håller med om att Maj-Len Sundin blev illa bemött.

Forskningen var på undantag och undervisningen hade det svårt, så visst var vi väldigt drivande. Vi behövde ett universitetssjukhus av hög standard.

– Man kan nog säga att hon blev överkörd. Jag backade upp henne, men hon behandlades inte bra. Man lyssnade inte på henne. Särskilt inte från den akademiska världen, säger han.

Den han syftar på är Hans Wigzell som sitter i KS styrelse och är rektor för Karolinska Institutet vid den här tiden.

– Forskningen var på undantag och undervisningen hade det svårt, så visst var vi väldigt drivande. Vi behövde ett universitetssjukhus av hög standard och inte gamla Karolinska med 40 utspridda byggnader och kulvertar som kostigar emellan. Infrastrukturen var bedrövlig, det hade kostat miljarder bara att fixa elsystemet, säger Hans Wigzell och tillägger:

– Men finansieringslösningen var inte viktig. Vi ville förstatliga sjukhuset som blivit misshandlat sedan landstinget tog över på 1970-talet.

Annons

Stig Nyman (KD) är politiskt ansvarig under en stor del av planeringen för NKS. Han är också inblandad i de tidiga besluten att bygga nytt.

– Det gick inte att reparera längre. Det hade dessutom blivit nästan lika dyrt, kanske bara en miljard billigare när det kom till kritan. Men framför allt skulle det ta 15 år och störa vården på KS under tiden i stället för att få något helt nytt.

Stig Nyman
Stig Nyman Foto: Tomas Oneborg

2004 kommer en ny utredning som visar att det skulle kosta 7-8 miljarder oavsett om landstinget renoverar eller bygger nytt. Där finns ingen hänvisning till Maj-Len Sundins förslag för cirka 4 miljarder.

Man förstod ganska snart att det skulle galoppera iväg och spränga alla ekonomiska gränser. Men ingen ville höra några invändningar.

Annons

I april 2008 klubbas det formella beslutet att bygga ett nytt universitetssjukhus. Prislappen idag 2016 beräknas bli minst 22,8 miljarder inklusive utrustning.

I Norge säger Maj-Len Sundin att hon har väntat på att någon journalist skulle börja rota i den här affären.

– Jag försökte säga att ett sjukhus måste vara till för patienterna och inte bara för forskningen. Man förstod ganska snart att det skulle galoppera iväg och spränga alla ekonomiska gränser. Men ingen ville höra några invändningar. Det exklusiva forskningssjukhuset blev aldrig tillräckligt utrett, säger hon.

Vad får du för känsla när du tänker på NKS idag?

– Jag blir mest ledsen. Det är ett politiskt monumentbyggande som kommer att gå ut över patienterna och sjukvården i Stockholm.

Ett av akutmottagningens behandlingsrum byggs på Nya Karolinska.
Ett av akutmottagningens behandlingsrum byggs på Nya Karolinska. Foto: Tomas Oneborg
Annons

Den engelska förebilden

När beslutet togs om att använda en OPS-modell vid Nya Karolinska var den stora förebilden St Barts i England. OPS är tryggt och säkert, fastslog ansvariga politiker.

I själva verket försökte både finansdepartementet och statsrådsberedningen stoppa landstinget – och när SvD åker till London för att se hur det gått där möts vi av ett sjukhus i svår kris.

Utanför Whitechapel station reser sig den nya sjukhusbyggnaden i blått glas högt över de igenbommade rivningskåkarna i den tidigare så fattiga delen av East end i London.

Hit till St Barts och Royal London hospital åker Stockholmslandstinget på täta studieresor då NKS planeras. Idén att använda en OPS-modell vid bygget av Nya Karolinska kläcks tidigt och förebilden finns i England där Skanska varit inkopplat på flera sådana projekt.

St Barts var ett mycket viktigt referensobjekt.

I efterhand känns det logiskt. Bakom NKS står inte bara samma bolag som vid Londonbygget – Skanska och Innisfree – utan rent av samma fysiska personer som använt sig av samma tänk.

Sjukhuset St Barts i London.
Sjukhuset St Barts i London. Foto: Åsa Westerlund
Annons

– St Barts var ett mycket viktigt referensobjekt, säger Stig Nyman (KD) som ledde upphandlingen av NKS för landstingets räkning.

Medan Nya Karolinska invigs först 2016 är förebilden i London i drift sedan 2010. Erfarenheterna kan sammanfattas så här:

• När Storbritanniens 151 nationella sjukvårdsstiftelser våren 2015 bedöms och rankas av de statliga inspektörerna från Care Quality Commission är Barts Health NHS Trust bland de allra sämsta. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten döms ut som otillräcklig.

• Tre av de fem sjukhusen i Barts Health Trust får underbetyg. Det nya Royal London Hospital är ett av dem. Där slår inspektörerna ner på 65 punkter.

• Storbritanniens konservative hälsominister Jeremy Hunt klassar situationen som oacceptabel, medan Labour varnar för osäkra och underbemannade sjukhus.

• I år väntas förlusten för St Barts sjukvårdsstiftelse bli 1,8 miljarder kronor. Det är en halv miljard mer än vad som rapporterades i februari då hela den gamla sjukhusledningen byttes ut. Dokument som kan laddas ner från stiftelsens hemsida visar hur ledningen kämpar med växande OPS-kostnader.

Annons

• Var tionde anställd har fått gå men OPS-avtalet, som tecknades med Skanska och Innisfree, och sträcker sig årtionden framöver, går inte att röra. Nästan två helt nya våningsplan med sammanlagt 200 vårdplatser har aldrig öppnats eftersom sjukhuset inte har råd att anställa personal.

I ett försök att komma till rätta med bristerna får sjukhusen i St Barts-stiftelsen en extern statlig förvaltning som överrock.

– Värst är att man inte längre kan garantera patientsäkerheten, säger John Lister som är professor i journalistik vid universitetet i Coventry och författare till flera böcker som granskat brittisk sjukvård.

John Lister
John Lister Foto: Åsa Westerlund

**OPS är ett **krångligt begrepp och står för Offentlig privat samverkan. Enkelt uttryckt påminner det om ett leasingkontrakt.

Annons

Istället för att själv låna pengar och bygga ett sjukhus låter staten eller landstinget ett projektbolag bygga och sedan sköta driften av byggnaden.

Istället för räntor, amorteringar och löpande kostnader betalar landstinget en fastställd månadsavgift till projektbolaget som även omfattar drift och underhåll.

”Politiska byggprojekt blir ofta mycket dyrare än beräknat och kraftigt försenade. Det har varit viktigt för oss att se till att detta inte händer Nya Karolinska sjukhuset", skriver dåvarande finanslandstingsrådet Catarina Elmsäter Svärd (M) i en debattartikel i SvD 2010.

Hon fortsätter:

”Landstingets i förväg fastställda årliga hyra, är cirka två miljarder kronor per år (knappt 1,7 miljarder i årets penningvärde) fram till år 2040. Denna årshyra betalas fullt ut först från det att sjukhuset står helt klart och fungerar enligt avtal och kan aldrig överstiga den summan. Det är ett garanterat takpris”

Catarina Elmsäter Svärd
Catarina Elmsäter Svärd Foto: Lars Pehrson
Annons

Men tryggheten har ett pris. OPS-avtal blir nämligen dyrare än traditionella. Ett skäl är att byggbolaget tar ut en rejäl riskpremie för att gå med på den fasta månadsavgiften.

Ett annat skäl är att byggbolag får sämre ränta av bankerna än vad landsting skulle få när de lånar upp pengarna. Stockholmslandstinget hör till de mest kreditvärdiga i världen. Det är en närmast helt riskfri kund för bankerna eftersom man i ett krisläge kan höja skatten för invånarna.

Även kontraktet på fastighetsskötseln gäller hela avtalstiden. Men så fort något ändras som inte förutsetts i de tjocka avtalstexterna så uppstår något som kallas tilläggskostnader.

Erfarenheterna från Storbritannien visar att det sammantaget kan bli dyrt. Väldigt dyrt. Där befinner sig vartannat OPS-sjukhus i svår ekonomisk kris.

Idén om OPS föds under den konservative premiärministern John Major på 1990-talet, men genombrottet kommer med Tony Blairs labourregering vars allra första åtgärd är att ge grönt ljus för OPS-lösningar inom sjukvården.

Det är som att öppna dammluckorna.

Annons

Storbritannien står på 1990-talet med en luggsliten välfärdssektor. Om landet skulle lånefinansiera upprustning av all föråldrad infrastruktur skulle statens skuldbörda växa så mycket att det stred mot Maastrichtavtalet och det europeiska monetära samarbetet.

Med OPS-finansiering kan investeringarna trollas bort ur balansräkningen. Istället för ett stort lån syns där bara en årlig avgift. Inte undra på att OPS-trenden snabbt sprider sig över världen.

Men snart uppstår samma problem, oavsett om det är i Kanada, USA eller Australien. Eller i Portugal, där OPS-avtalen utgör en viktig pusselbit för att förstå landets ekonomiska härdsmälta.

Allyson Pollock
Allyson Pollock Foto: Åsa Westerlund

Det är inte klokt att den offentliga sektorn låter privata aktörer låna pengar till hög ränta när den kan få mycket bättre villkor genom att låna själv.

Annons

Fram till 2010 då trenden mattas av i samband med finanskrisen byggs 159 OPS-sjukhus i Storbritannien till en samlad byggkostnad av 172 miljarder kronor. Men de utredningar som en forskargrupp vid Queen Mary University –  ledd av professorn i hälsoekonomi, Allyson Pollock – publicerat visar att samhället redan då hade betalat mer än tre gånger så mycket i årliga vederlag bara för att förfoga över lokalerna, drift och underhåll oräknat.

Enligt henne beror en stor del av skillnaden just på att de privata aktörerna fått betala dubbelt så hög ränta som vad stat och landsting behöver göra.

– Det är inte klokt att den offentliga sektorn låter privata aktörer låna pengar till hög ränta när den kan få mycket bättre villkor genom att låna själv, säger Allyson Pollock.

Har de höga kostnaderna för OPS-avtalen gått ut över vården? Allyson Pollock menar att den forskning hon bedrivit de senaste 20 åren ger svaret.

– Det finns ett tydligt samband mellan stora OPS-finansierade byggprojekt, underskott i sjukvårdsbudgetar och nedskärningar i vård och personal.

Annons

Enligt Allyson Pollock kommer de riktigt stora kostnaderna inte medan sjukhuset byggs utan efteråt.

– Drift och serviceavtalen är så extremt komplexa och varje förändring som inte förutsetts, kostar pengar.

I Storbritannien leder de negativa erfarenheterna till att få nya OPS-projekt startas efter 2008.

Vindkantringen bidrar till en ökad skepsis även i Sverige där det fram till dess bara finns ett OPS-projekt: Arlanda Express.

I en rapport från 2008 skriver Konkurrensverket att OPS-upphandlingar i genomsnitt blir 25 procent dyrare än traditionella upphandlingar.

Vid ungefär samma tid kommer Stockholm stad, som planerar en ny fritidsanläggning, fram till beslutet att helt avstå från framtida OPS-projekt. Det bekräftas för SvD av dåvarande finansborgarrådet Sten Nordin (M).

Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och dåvarande finansminister Anders Borg.
Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och dåvarande finansminister Anders Borg. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Annons

Under SvD:s granskning får vi även klarhet i att både förre statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg motsätter sig att Nya Karolinska ska byggas med OPS-modellen. Främsta argumentet är att stat och landsting kan låna till bättre ränta själva. De anser det också olämpligt att använda en i Sverige nästan helt oprövad modell på ett så stort sjukhusprojekt.

Bland OPS-kritikerna finns även det förra sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M):

– Jag var motståndare till en OPS-lösning där någon annan lånar upp pengarna, säger hon till SvD.

Vid flera tillfällen kallar både finansdepartementet och statsrådsberedningen upp det dåvarande finanslandstingsrådet Catarina Elmsäter Svärd (M) för att försöka stoppa att Nya Karolinska blir ett OPS-projekt.

Trots den mycket ovanliga åtgärden och att finansdepartementet "tog i så hårt man kunde" håller hon fast vid modellen.

Den 10 juni 2008 fattar Stockholms läns landsting beslutet att Nya Karolinska ska bli ett OPS-projekt.

Vid den tidpunkten är modellen i stort sett död i resten av världen.

Annons

Enligt uppgifter till SvD blir de ”vansinniga" på finansdepartementet medan det ”väcker stor förvåning” på statsrådsberedningen.

Akutmottagningens entré på våning fyra.
Akutmottagningens entré på våning fyra. Foto: Tomas Oneborg

”Som en straffspark utan målvakt”

Trots att bara ett byggbolag lämnade anbud fortsatte upphandlingen av Nya Karolinska. Skanska kände aldrig till att de var ensamma, uppger de ansvariga som menar att de överraskades av det låga intresset.

Men när SvD frågar andra som var med tonar en annan bild fram.

Det är sen eftermiddag när vi letar oss fram till Ervin Révais privata kontor som är inrett i en källarlokal i ett bostadsområde i Jakobsberg.

Bokhyllorna sträcker sig från golv till tak och är proppfulla av pärmar med ritningar och projektplaner från de olika byggen som han jobbat med genom åren. Ervin Révai vecklar ut skisser, gestikulerar och pekar. Det råder ingen tvekan om att NKS-projektet berör honom djupt.

Annons

– Man lade upp bollen för Skanska och det hade varit tjänstefel av dem att inte rulla in den i mål, suckar han.

– Vad jag tycker om det? Det är tragiskt för skattebetalarna.

Utanför byggbranschen är det inte så många som känner igen namnet Ervin Révai, ändå har vi alla otaliga gånger sett de byggnader han projekterat. Under närmare 50 år i byggbranschen har det blivit över 40 sjukhus och mängder av annat, som Sturegallerian och Mall of Scandinavia.

Ervin Revai
Ervin Revai Foto: Lars Pehrson

Det var ett otroligt och överdrivet hemlighetsmakeri som jag aldrig sett maken till och samtidigt var NKS-förvaltningen väldigt oprofessionell. På den ena kanten hade du ett gäng okunniga amatörer, på den andra ett företag som visste att de satt i vinnarhålet. Det var förödande.

Annons

Ervin Révai är helt enkelt en av dem som byggt Sverige. Många gånger har han också jobbat med Skanska som han tycker är duktiga och inte alls har något horn i sidan till.

Men så var det detta med Nya Karolinska.

Det var ett otroligt och överdrivet hemlighetsmakeri

Under 2009 får Ervin Révai i uppdrag av Stockholmslandstinget att ta fram en produktionstidplan för det nya storsjukhuset och sedan utvärdera inkommande anbud. Det skär sig snabbt.

– Det var ett otroligt och överdrivet hemlighetsmakeri som jag aldrig sett maken till och samtidigt var NKS-förvaltningen väldigt oprofessionell. På den ena kanten hade du ett gäng okunniga amatörer, på den andra ett företag som visste att de satt i vinnarhålet. Det var förödande. Som beställare har man bara priset och tiden att jobba med, men när man bara får ett anbud kan man inte påverka något. Man hade ingen plan B, säger Ervin Révai.

Sjukhuset blir dyrt. Mycket dyrt. Skanska får kontraktet trots att deras bud ligger långt över den beslutade utgiftsramen.

Annons

Med Ervin Révais hjälp kan vi också ta fram uppgifter som visar att Nya Karolinska blir nästan två år försenat jämfört med kraven då anbudstävlingen drogs igång.

Landstinget tvingas alltså inte bara gå med på en riskpremie på över 5 miljarder kronor. De minskar även risken ordentligt för Skanska genom att backa rejält på tidskravet.

– Med bara en anbudsgivare hade landstinget inget att sätta emot i förhandlingarna om tidplanen, säger Ervin Révai.

Ervin Révais dokument.
Ervin Révais dokument. Foto: Lars Pehrson

**Våren 2008 **tar tjänstemännen i landstinget fram ett underlag där riktlinjerna dras upp för upphandlingen. De slår fast vad tidigare utredningar konstaterat, att det krävs att 3-5 godkända konsortier lämnar in anbud.

Samtidigt betonas att landstinget måste ha fria händer att avbryta upphandlingen om det kommer in för få eller för dåliga anbud.

Annons

I ett beslut från den 10 juni 2008 sägs att ”genomförandet endast sker om förväntad konkurrens kan uppnås”. Samma sak då projektet annonseras på EU-nivå. Då påpekas att upphandlingen ska göras med minst tre aktörer.

Den 3 oktober 2008 hålls en kick-off på Arlanda Conference Center med 250 personer från omkring 100 företag. Men när anmälningstiden är ute, den 15 december 2008, har landstinget bara fått in en enda ansökan – från Skanska/Innisfree.

Ändå avbryts inte upphandlingen. I maj och juni 2010 görs kontraktet med Skanska upp.

llija Batljan utanför bygget i maj 2015.
llija Batljan utanför bygget i maj 2015. Foto: Lars Pehrson

I affärens sista skälvande timmar, då Skanska redan fått uppdraget, drar det nyblivne oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S) igång en omvärdering som innebär att landstinget betalar in en större summa själv än avsett från början – och på så vis slipper kapitalkostnader på åtskilliga miljarder kronor.

Annons

Trots detta blir sjukhuset ett av de dyraste i världen – vi har ännu inte hört om något dyrare. Enligt det avtalsförslag som slutförhandlades med Skanska under våren 2010 hade alltså notan blivit ännu högre utan Ilija Batljans ingripande.

I debatten i landstingsfullmäktige tar flera ledamöter upp bristen på konkurrens.

– Dessutom är det så – vilket för mig är helt häpnadsväckande – att vi ska fatta beslut om att förväntad konkurrens har uppnåtts. Hur kan vi fatta beslut om något som vi inte vet? säger Thomas Magnusson (V).

Stig Nyman (KD) som var politiskt ansvarig för upphandlingen försvarar agerandet.

– För mig räcker det att lagen om offentlig upphandling är uppfylld. En anbudsgivare skulle det ha blivit i något skede förr eller senare. Även om det varit tre, fyra eller fem från början skulle vi raskt ha behövt landa på en för att hålla tidsplanen.

Foto: Tomas Oneborg
Annons

Flera ansvariga politiker hävdar att Skanska aldrig kände till att de var ensamma anbudsgivare.

Dåvarande finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter Svärd:

– Det är klart att vi funderade också. Man kan diskutera anbudsgivningen, men den givare vi hade, nämligen Skanska, hade ju ingen aning om att de var själva.

Liberalernas Birgitta Rydberg är inne på samma linje.

– Vi fick klara tecken att det inte var känt att det bara fanns ett enda bud. Då kändes det som det fanns konkurrens. Jag kände mig trygg.

Det är klart att byggföretaget visste att de var ensamma, det hade varit tjänstefel om de inte känt till det och utnyttjat den situationen.

När vi ställer frågan till Skanskas vice VD Mats Williamson säger han också att företaget inte anade att de var ensamma anbudsgivare.

Ervin Révai menar att det är en efterhandskonstruktion.

– Det är klart att byggföretaget visste att de var ensamma, det hade varit tjänstefel om de inte känt till det och utnyttjat den situationen. Landstinget tvingades ge upp, man sålde bort två år eftersom man inte avbröt upphandlingen när man bara fick ett anbud. Det var ett missbruk av lagen om offentlig upphandling, säger han.

Annons

Enligt Ervin Révai tar det inte många timmar för ett byggbolag att lista ut vilka konkurrenter som räknar på ett anbud. Förklaringen är inte särskilt komplicerad. När alla ringer runt till samma underleverantörer för att säkra upp byggmaterial sprider sig ryktet snabbt.

Det finns fler som menar att det var ett misstag att inte avbryta upphandlingen när landstinget bara fick ett anbud. En av dem var Ralph Lédel som förklarade detta i intervjun med SvD strax före sin död i våras. Lédel var moderat finanslandstingsråd och den som starkast drev på för ett nytt Karolinska i Solna.

– De borde gjort om det en eller flera gånger. Det hade sett mycket bättre ut, jag förstår inte varför man struntade i det, säger han.

Ralph Lédel i april i år.
Ralph Lédel i april i år. Foto: Tomas Oneborg
Annons

Men hur stor överraskning är det egentligen att det bara kommer in ett enda anbud? Den officiella bilden är att landstingsledningen blir tagen på sängen. Men när vi undersöker saken närmare framträder en annan bild.

Redan 2002 varnar den första utredningen om ett nytt sjukhus för att alla svenska byggbolag utom Skanska fram till dess undvikit OPS-modellen.

Fem år senare gör konsultbolaget PWC en marknadssondering som får ett minst sagt ljummet mottagande. I den rapport som PWC lämnar till landstinget berörs detta kortfattat med en hänvisning till att "inte alla de kontaktade företagen hade möjlighet att återkoppla inom den givna tidsramen".

Enligt SvD:s källor handlar det istället om en medveten bojkott från flera stora aktörer mot vad man i branschen uppfattar som ett dåligt genomarbetat förslag.

I rapporten påstås ändå att det finns "nationellt intresse" och intresse från "den internationella investeraren".

Tre företag står i särklass på den svenska byggmarknaden: Peab, Skanska och NCC.

Både Peab och NCC förklarar dock för SvD att de ansåg att projektet var för stort. Särskilt när det blev en OPS med finansiering, drift och underhåll.

Annons

– Det var aldrig aktuellt för oss att lägga ett anbud, säger Peabs kommunikationschef Gösta Sjögren.

Alf Göransson på NCC 2006.
Alf Göransson på NCC 2006. Foto: BJÖRN LARSSON ASK

Alf Göransson, som var operativ chef på NCC vid den här tiden:

– Om jag minns rätt så avstod NCC från Nya Karolinska av skälet att NCC saknade erfarenhet från kunskap av stora PPP/OPS-projekt som skulle ägas, drivas och finansieras över mycket lång tid. Vi bedömde riskerna och komplexiteten som för stora så som upphandlingen var utformad. Hade det varit en vanlig, om än en stor byggentreprenad, så hade vi sannolikt lämnat anbud. Så minns jag vårt resonemang i korthet.

Tomas Billing, styrelseordförande i NCC, bekräftar.

– Vi bedömde att projektet var för stort. Generellt kan man säga att om det är få parter som är intresserade så blir konkurrensen sämre, säger han.

Annons

Konkurrenterna kände väl till att Skanska just genomfört ett snarlikt OPS-projekt i London.

"Alla insåg tidigt att det här var Skanskas affär", säger en mycket välplacerad källa i byggbranschen till SvD.

Flera byggbolag förklarar samtidigt att de hade kunnat vara intresserade om avtalet delats upp i mindre delar. Så hade skett med andra stora projekt som Öresundsbron.

– Ja, det kanske vi skulle ha varit! svarar Susanne Hellstrand på byggföretaget Lemminkäinen.

Det finns i det här läget en möjlighet att få konkurrens genom att dela upp projektet eller frångå tanken med OPS. Landstingets egen marknadssondering visar exakt hur det ligger till.

Ändå håller landstinget fast vid planerna och, som den egna utredningen förutser, blir det bara ett anbud.

Resultatet?

– Som en straffspark utan målvakt, säger Ervin Révai.

Intensivvårdsavdelningen
Intensivvårdsavdelningen Foto: Tomas Oneborg
Annons

Ett av världens dyraste sjukhus

Det är på öret känt vad NKS-avtalet kommer att kosta, enligt landstingets ledning som bestämt håller fast vid att sjukhuset inte blivit dyrare.

Men när SvD undersöker detaljerna upptäcker vi att priset på det nyckelfärdiga sjukhuset blivit många miljarder högre än vad landstinget sagt.

För finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M), som tillträder 2010, börjar varningslampor blinka på allvar 2012.

Under ett studiebesök i Valencia får han veta att spanjorerna bygger sjukhus för en bråkdel av vad landstinget betalar för Nya Karolinska.

Torbjörn Rosdahl: "Det är väldigt mycket pengar"

Efter reklamen visas:
Torbjörn Rosdahl om NKS del 1

Flera källor beskriver insikten under Spanienresan som närmast chockartad. På stående fot ger Torbjörn Rosdahl i uppdrag åt konsultbolaget McKinsey att gå till botten med hur bygget i Stockholm kan bli så dyrt.

Snart återkommer McKinsey med en rapport om att priset för NKS är 46 000 kronor per kvadratmeter mot 14 000 kronor i Spanien.

Rapporten diarieförs aldrig men i den Powerpoint-presentation som görs jämförs Nya Karolinska även med OPS-sjukhus i Storbritannien där priset per kvadratmeter är 31 000 kronor trots ett "omtalat lågt kostnadsfokus hos beställaren".

Annons

Priset ligger också en bra bit över ett stort högspecialiserat sjukhus i USA med "omtalat dyr och försenad byggnation". Och det är 50 procent dyrare än andra nya högspecialiserade sjukhus i Norden.

Uppgifterna får Torbjörn Rosdahl att låta advokatfirman Mannheimer Swartling se över möjligheten att omförhandla avtalet med Skanska och Innisfree.

Advokatbyrån återkommer med beskedet att en omförhandling är möjlig, åtminstone av de dyra lånen, men varnar för att det kan bli dyrt för Stockholms skattebetalare. De banker och fonder som lånat ut miljarder till fast ränta kommer att begära ersättning om lånen löses in i förtid, precis som när vem som helst vill betala av ett bundet bolån innan löptiden gått ut.

Torbjörn Rosdahl tillsammans med Annika Tibell, medicinsk chef, framför en modell av NKS.
Torbjörn Rosdahl tillsammans med Annika Tibell, medicinsk chef, framför en modell av NKS. Foto: Tomas Oneborg

Så varför blir Nya Karolinska så dyrt?

Annons

Konsulterna från McKinsey pekar på att den höga standarden och besvärliga markförhållanden haft betydelse. Men de lyfter även fram den riskpremie som landstinget betalar till Skanska och Innisfree.

Genom att ansvara för alla merkostnader som kan uppstå under byggtiden, och även senare när det gäller underhållet av fastigheten, betalar landstinget en riskpremie. En "krockkudde" som Skanskas vice VD Mats Williamson kallar det.

Exakt hur stor den krockkudden är vill varken Skanska eller landstinget svara på men vi hittar ledtrådar på flera ställen. McKinsey-konsulterna skriver till exempel i sin rapport att riskpremien är 5-10 procent.

Det stämmer väl med den budget för hela projektet som vi hittar i en tidigare hemligstämplad bilaga till NKS-avtalet. Där framgår att den budgeterade vinsten för Skanskas och Innisfrees projektbolag fram till år 2040 är 5,5 miljarder kronor, före skatt.

Stefan Tefke
Stefan Tefke Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Stefan Tefke ler när han hör vår fråga: Hur är det möjligt att i Hamburg bygga och utrusta ett stort högspecialicerat akutsjukhus med vård i världsklass för bara 2 miljarder kronor?

Det är mindre än en tiondel av vad Stockholms skattebetalare får betala för att bygga och utrusta Nya Karolinska. Det är också mindre än hälften av byggbolagens budgeterade vinst från NKS-avtalet.

–  Vi började med att fråga oss vad vi skulle använda sjukhuset till. Detta var det stora arbetet. När det var klart gick det snabbt att designa själva byggnaden.

Tvärtom mot i Stockholm alltså, där vårdinnehållet presenteras först våren 2015 då bygget pågått i åratal.

Som teknisk chef vid Asklepios Klinik Barmbek i Hamburg är Stefan Tefke van vid besökare. Sjukhuset som invigdes 2005 är det högst rankade privata sjukhuset i Tyskland och förra året hamnade Klinik Barmbek på tionde plats på en lista över världens mest tekniskt avancerade vårdinrättningar.

Sjukhuset har lika många bäddar som Nya Karolinska får efter alla tilläggsavtal, och allt till en kostnad av 165 miljoner euro, inklusive medicinsk utrustning. Det är i 2005 års penningvärde.

Annons

–  I dag skulle det bli dyrare. Inte det dubbla, men plus 30–50 procent.

Ändå kostar det bara en tiondel av Nya Karolinska.

Det är förstås vanskligt att jämföra sjukhus – enligt Stockholms läns landsting är det till och med omöjligt – och visst finns det betydande skillnader som i materialval och andel singelrum. Men sjukhuset i Hamburg är inget budgetsjukhus. Tvärtom. Det är också högspecialiserat och vården är på en rad områden i världsklass.

Stefan Tefke vid en modell av Asklepios Klinik Barmbek.
Stefan Tefke vid en modell av Asklepios Klinik Barmbek. Foto: Emma-Sofia Olsson

I oktober 2014 åker en grupp experter från Stockholmslandstinget till Hamburg för att enligt resebeskrivningen göra "en fördjupad studie kring vad som ligger bakom den stora prisdifferensen.” Det var sedan EU lyft fram sjukhuset i Barmbek som ett föredöme.

Deras reserapport redovisas aldrig för den politiska oppositionen och diarieförs först då SvD begär ut den en månad senare. Rapporten sätter fingret på en rad brister vid planeringen av Nya Karolinska: brister i ledarskap vid planeringen och onödigt högt ställda krav på material och flexibilitet i alla utrymmen istället för som i Hamburg på vissa våningsplan.

Annons

En annan skillnad är att det tyska sjukhuset genom smart schemaläggning klarar sig med mindre av den dyrbara och starkt kostnadsdrivande medicinska utrustningen.

Sedan SvD uppmärksammat saken beskriver landstingets planeringschef rapporten som olycklig, och att det är som att jämföra äpplen och päron.

På frågan om varför rapporten inte diarieförts kommenterar finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl via sin pressekreterare att rapporten är ”del i en större helhet, där det pågår arbete med en större analys”.

Arbete pågår med helikopterplattan.
Arbete pågår med helikopterplattan. Foto: Tomas Oneborg

**Det finns ett nytt ord **som vi får lära oss under vår granskning av Nya Karolinska. Ordet är: Knapring.

Utan att förstå knapring är det lätt att bli bortkollrad i debatten kring vad det nya sjukhuset kostar. För tro det eller ej: fem år sedan beslutet fattats är det fortfarande svårt att få fram en exakt summa på hur många skattemiljarder sjukhuset kostar. Företrädare för landstinget använder själva minst fem olika belopp.

Annons

Från början skulle Nya Karolinska inte få kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga. Det är ett maxbelopp för allt som har med NKS att göra. Det har politikerna själva bestämt.

Finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl har många gånger upprepat att det är ett fast och tryggt pris och att han vet på öret vad NKS-avtalet kommer att kosta.

Nyckelord i förra meningen är "NKS-avtalet".

Genom att använda det ordet går det att undvika att prata om alla de ökande kostnader för sjukhuset som ligger utanför avtalet. Och där har de inte hamnat av en slump.

Så hur har kostnader hamnat utanför avtalet, och därmed också kunnat slinka utanför politikernas maxgräns för vad sjukhuset fick kosta?

Svaret är knapring.

Anders Lönnberg
Anders Lönnberg Foto: Bertil Ericson / TT

– Knapring är ett välkänt begrepp i byggbranschen, säger Anders Lönnberg, tidigare landstingsråd (S) med lång erfarenhet från styrelsearbete i byggföretag.

Annons

– Det innebär att man under förhandlingarna kringgår den beslutade budgetramen genom att flytta ut bit efter bit ur huvudavtalet. Sedan tar man det som blivit över separat, vid ett senare tillfälle.

När vi inleder vår granskning våren 2015 är det unisona budskapet från landstingsstyret att de tilläggsavtal som tecknats inte hänger ihop med NKS-projektet, utan med behov av löpande renovering, Stockholms växande befolkning och att invånarna blir äldre och mer vårdkrävande. Budskapet är att allt beror på faktorer som var omöjliga att överblicka då det nya sjukhuset planerades.

De över hundra tilläggsavtalen finns inte samlade så att det är möjligt att få en bild över vilka kostnader som hänger ihop med det nya sjukhuset.

Det är först när vi själva går igenom alla utredningar som gjorts om det nya storsjukhuset under 2000-talet som vi upptäcker att mycket av det som från början ingår i priset till slut hamnar utanför.

Det gäller allt från helt nödvändiga vårdplatser och det för ett universitetssjukhus oumbärliga laboratoriet till kablar för telekommunikationer och kontor för sjukhusets administration.

Annons

I en första utredning 2002 har sjukhuset redan börjat finna sin form och priset är 5,3 miljarder.

Två år senare har priset stigit till 6,5 miljarder men fördyringarna fortsätter. Hemliga minnesanteckningar SvD tagit del av visar att tjänstemännen år 2008 kämpar för att försöka pressa ner det förväntade byggpriset från 8,4 till 7 miljarder, som då fortfarande är ramen.

På sparlistan den gången finns en helikopterplatta, 20 hisschakt och även markstenen på torget utanför entrén.

När landstingsfullmäktige den 8 april 2008 beslutar att bygga Nya Karolinska höjs så plötsligt taket för investeringen till 14,1 miljarder kronor.

Utanför ramen ligger kostnaden för medicinsk utrustning. Den är enligt landstingets tumregel 30-50 procent av byggkostnaden och har automatiskt rusat i höjden i takt med att bygget sväller. Från 1,6 miljarder i utredningen 2002 till dagens kalkylerade 4,5 miljarder.

Samma typ av indexering förklarar varför NKS blir Sveriges genom tiderna största konstsatsning. Tumregeln som tidigt beslutas är att 1 procent av byggkostnaden ska gå till konst. Ingen kan då ana hur dyrt det ska bli.

Annons
Toivo Heinsoo, landstingsdirektör.
Toivo Heinsoo, landstingsdirektör. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Så hur mycket kostar Nya Karolinska?

När vi själva försöker komma fram till en prislapp hamnar vi på nära 25 miljarder, utrustning inräknat. Efter det bekräftar landstingsdirektören Toivo Heinsoo att den verkliga kostnaden för det nyckelfärdiga sjukhuset är 22,8 miljarder kronor.

Varför kommer vi till olika resultat? Den stora skillnaden är hur vi räknar på tumregeln som säger att utrustningen kostar 30-40 procent av byggkostnaden. Vi räknar med den övre gränsen av spannet och landstinget med den nedre.

Bygget av Nya Karolinska innebär också att det blir färre vanliga vård- och akutplatser för stockholmarna. För att återta förlorad vårdkapacitet behöver kapaciteten byggas ut på andra sjukhus.

En försiktig bedömning är att prislappen för NKS-satsningen då hamnar över 30 miljarder.

Annons

I takt med att tilläggsavtal tecknas skjuter även de årliga avgifterna i höjden. Landstinget bekräftar att de samlade NKS-betalningarna fram till 2040 stigit från 52 miljarder till 61,4 miljarder. Då ingår räntor, drift och underhåll i både huvudavtalet och tilläggsavtalen.

Vad som enligt McKinseys konsultrapport redan 2013 är ett av världens dyraste sjukhus har därmed blivit ännu dyrare.

Vissa belopp är så stora att de blir svåra att förstå. Så hur mycket pengar handlar det om? En jämförelse är att redan 1 miljard skulle räcka för att anställa 2 500 sköterskor i ett år.

Intensivvårdsavdelningen färdigställs.
Intensivvårdsavdelningen färdigställs. Foto: Tomas Oneborg

”Hemska år för vanliga sjuka”

Nya Karolinska byggs för de svårast sjuka och ger nytt hopp för dem med väldigt speciella diagnoser. Det är inte till för vanliga patienter.

Annons

Men när SvD träffar ordförande för Stockholms läkarförening är det just vart alla stockholmare med vanliga akuta sjukdomar ska ta vägen som oroar honom mest.

Johan Styrud är ordförande i Stockholms läkarförening. Han är inte imponerad av det nya sjukhuset som växer fram i Solna. Här ska Stockholms, och till vissa delar landets, mest högspecialiserade sjukvård bedrivas. I enkelrum för alla och med den allra senaste utrustningen.

– Det blir fantastiskt för några, men var ska alla andra patienter ta vägen? undrar han och tittar ut över sjukhusbygget medan vi går utmed den tungt trafikerade Solnavägen som skiljer KS och Karolinska Institutet.

Det blir ett skrytbygge, ett slukhål, som tränger ut andra och viktigare investeringar.

Frågan är lika enkel som självklar.

Svaren kan skifta, men en sak verkar gemensam för många läkare, vårdexperter och politiker vi talar med. Alldeles för sent inser de ansvariga att hela den övriga Stockholmssjukvården påverkas av NKS.
Johan Styrud uttrycker det så här:

– Det blir hemska år för många gamla, kroniker, multisjuka och vanliga patienter med akuta problem. Den kris vi ser idag förvärras snarare av det nya sjukhuset eftersom det drar så mycket öronmärkta pengar och att det totalt sett blir färre vårdplatser i Stockholm. Det blir ett skrytbygge, ett slukhål, som tränger ut andra och viktigare investeringar.

Annons

Johan Styrud: "Det blir hemska år för många patienter."

Efter reklamen visas:
Intervju med Johan Styrud om NKS

Han och läkarföreningen befarar att köerna kommer att öka, att väntetiderna blir längre och att det blir svårare att garantera patientsäkerheten.

De år Johan Styrud oroar sig mest för är efter 2016 då NKS ska öppnas successivt samtidigt som delar av nuvarande Karolinska ska stänga. Från början skulle allt bommas igen och rivas och marken säljas för att bekosta en del av det nya sjukhuset. Detta tvingades politikerna backa ifrån när bristen på vårdplatser blev för stor och uppenbar.

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening. Foto: Tomas Oneborg

Ursprungligen planeras NKS för 550 vårdplatser och helt utan akutmottagning. Fortfarande är det så att det ska krävas ambulans med blåljus, helikopter eller remiss från en annan vårdgivare för att tas emot på det nya sjukhuset. Den som kan gå själv är inte tillräckligt sjuk för att få vård just här.

Annons

Nu har vårdplatserna ökat till 730 genom att en del av sängplatserna i det gamla KS behålls. Men det är fortfarande 170 vårdplatser färre än på dagens Karolinska.

Många anser att utbyggnaden av vårdplatser på andra håll i Stockholmssjukvården borde ha förberetts samtidigt som besluten om NKS fattades. Men det kom flera år senare och med en nota på över 30 miljarder kronor. Utöver de dryga 22 miljarder som NKS kostar.

Nya operationssalar, akutmottagningar och behandlingsbyggnader ska nu fram på de övriga akutsjukhusen. Det ska även byggas nytt på Sabbatsberg, Dalens sjukhus och i Sollentuna. Det behövs mer geriatrik för de äldre, psykiatri, dagkirurgi och öppna verksamheter på närsjukhusen. Likaså planeras för ett helt nytt sjukhus i södra Stockholm.

Men det är inget som blir klart tills NKS är i full drift 2018. Det kommer att ta flera år innan hela pusslet är lagt. Och det är precis de åren som Johan Styrud och läkarföreningen är mest orolig för.

Han menar att akutsjukvården står inför en ständig kris eftersom investeringarna inte ligger i fas. Dessutom borde de styrande ha börjat med den vård som ska ersätta den som finns på gamla Karolinska. Och sedan bygga NKS. Nu blir det tvärtom.

Annons

En anledning är att de ansvariga politikerna inte vill bestämma exakt vad NKS ska innehålla från början. Sjukhuset ska vara extremt flexibelt, därför skjuts frågan om vilka professorer på Karolinska som inte får följa med till NKS upp. Frånvaron av en klar bild av vilken vård som ska bedrivas på NKS försenar utbyggnaden på de övriga sjukhusen och även för de privata vårdbolagen.

Akutmottagningen kommer ha en ambulanshall på 450 kvadratmeter med tre portar.
Akutmottagningen kommer ha en ambulanshall på 450 kvadratmeter med tre portar. Foto: Tomas Oneborg

Henrik Gaunitz är i januari 2010 medförfattare till ett tjänsteutlåtande från hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning som närmast andas desperation. I larmrapporten påpekas att produktionen måste preciseras, att effektivitetsvinster måste vara realistiska och konkreta, att det saknas underlag som visar vilka patienter som inte längre behöver slutenvård, hur vårdtiderna kan förkortas och akutbesöken bli färre.

Annons

Idag är Gaunitz planeringschef i Stockholms läns landsting. Nu, i sin nya roll, är han inte det minsta orolig för att Stockholm står inför en fördjupad vårdkris.

– Som en följd av skrivelsen startade arbetet med framtidens hälso- och sjukvård och nu har vi en tydlig plan att genomföra. Den ligger fast och investeringarna är i fas och ger oss 800 nya vårdplatser till 2018. Jag känner mig trygg och håller inte med om att vi skulle ligga efter, säger han.

I oktober 2016 ska Nya Karolinska i Solna börja tas i bruk. Förväntningarna är enorma och på sina håll framställs det som ett drömsjukhus i världsklass. Det är forskningstungt tack vare närheten till KI. Blivande nobelpristagare ska jobba här när det är i full drift, brukar den högste ansvarige politikern Torbjörn Rosdahl säga.

– Det är en framgångsfaktor när ett sjukhus ligger så nära ett universitet. Det gör att man kan forska på patienter som ligger på sjukhuset och man kan lägga grunden för att lösa en del av dagens medicinska problem. Bara fantasin sätter stopp, säger han.

Annons

Torbjörn Rosdahl vill inte kännas vid att planeringen av Stockholmssjukvården varit dålig eller att kostnaderna är oväntade.

– Vi har en skuld från tidigare generationers politiker som inte skött fastighetsunderhållet på rätt sätt. Nu var vi tvungna att ta ett generalgrepp och vi bygger ut de andra sjukhusen för dubbelt så mycket som NKS. Det är till för patienter med mycket speciella sjukdomar och de som är mest sjuka och har udda diagnoser. Det är inte till för vanliga patienter.

Knappast någon ifrågasätter att NKS blir viktigt för svårt sjuka eller de som drabbas av ovanliga och konstiga sjukdomar. Men det blir en dyr vård som kan bli svår att sälja till andra landsting eller utlandet. Några menar också att det är statens, inte ett landstings, uppgift att bygga för en så högspecialiserad vård att ingen vanlig sjukvård får plats.

Göran Stiernstedt
Göran Stiernstedt Foto: Pontus Lundahl / TT
Annons

Göran Stiernstedt, var biträdande landstingsdirektör 2002 till 2008 och har inget emot ett lite mindre sjukhus som fokuserar på några få saker.

– Men man missade behovet av fler vårdplatser på andra håll. Det kom för sent. Dels för att kompensera att det totalt blev färre vårdplatser i Solna, dels för att klara befolkningsökningen. Man sköt på det, man fick stora darren av investeringsbördan. Man vågade inte fatta beslut helt enkelt, det ser vi resultat av nu. Bristen på vårdplatser kommer att explodera i knäet de kommande åren, säger han.

Den nuvarande stora bristen på läkare och sjuksköterskor riskerar också att följa med in på NKS. Det mest påtagliga är bristen på specialistutbildad personal och det är precis den typen av bemanning som behövs på det nya sjukhuset. Med bara enkelrum blir det också mer personalintensivt än på flerbäddssalar. I en beräkning sägs att det behövs 30 procent mer personal bara av den anledningen.

Här finns två tänkbara scenarier, enligt Johan Styrud. Antingen att NKS tvingas öppna med stängda vårdplatser eller så kommer de övriga sjukhusen i Stockholm, och kanske Göteborg och Malmö, att dräneras på personal.

Annons

Även här vill ansvariga politiker och tjänstemän tona ner riskerna: Det är en knepig situation, men den går att lösa.

Återstår att se vem som får rätt.

Modell över nya Karolinska.
Modell över nya Karolinska. Foto: Tomas Oneborg

Nu ska kontraktet omförhandlas

**När SvD våren 2015 inledde granskningen av NKS var budskapet från landstinget att arbetet gick som på räls och att det inte fanns någon anledning att agera. **

Nu är alla partier överens om att landstingets kontrakt med Skanska om Nya Karolinska i Solna ska omförhandlas. Dessutom ska en extern utvärdering göras av avtalet.

När vi startade granskningen av jätteprojektet NKS bad vi er läsare om tips och responsen blev överväldigande. Med er hjälp kunde vi i en lång rad artiklar berätta en annan historia än den officiella om det som säkert kommer att bli ett bra – men väldigt dyrt – sjukhus.

Annons

Länge försvarades affären med att facit inte visar sig förrän 2040 när avtalet med Skanska löper ut. Men att vänta i 25 år innan man kan avgöra om landstinget gjort en bra eller dålig affär, uppfattades som provocerande av många. I början av juni försökte oppositionen få Alliansen att låta någon annan än landstingets egna revisorer – som redan framfört kritik – granska den 15 år långa NKS-processen.

I somras kom nyheten i en debattartikel på SvD Brännpunkt att NKS "kommer bli föremål för en oberoende extern utvärdering med fokus på parternas fullgörande av åtaganden enligt OPS-avtalet samt kostnadskontroll".

I slutet på augusti i år dök sex av åtta gruppledare upp på studiebesök på Nya Karolinska. Erika Ullberg (S), Susanne Nordling (MP), Gustav Hemming (C), Ella Bohlin (KD), Torbjörn Rosdahl (M) och Anna Starbrink (FP).
I slutet på augusti i år dök sex av åtta gruppledare upp på studiebesök på Nya Karolinska. Erika Ullberg (S), Susanne Nordling (MP), Gustav Hemming (C), Ella Bohlin (KD), Torbjörn Rosdahl (M) och Anna Starbrink (FP). Foto: Lars Pehrson

Den utvärderingen pågår nu, men oppositionen anser att den är otillräcklig eftersom uppdraget är för vagt och avgränsat. De vill att hela NKS-affären från 2001 och framåt lämnas ut för en extern granskning med betoning på upphandlingen och konsultföretaget PWC:s roll som finansiell rådgivare.

Annons

Bakgrunden är att landstingets NKS-förvaltning redan 2006 anlitade konsulter från brittiska PWC som var världsledande lobbyister för OPS-lösningar inom sjukvården. Detta var två år innan de folkvalda i landstinget beslutade att använda OPS-modellen.

OPS-lobbyisterna fick sedan i uppdrag att opartiskt utvärdera finansieringen och föreslog 2007, inte oväntat, en OPS-modell. Senare fick PWC-konsulterna också ta över det formella huvudansvaret för att utforma affärsuppgörelsen.

Parallellt med detta uppdrag för landstinget hjälpte PWC en av landstingets motparter, riskkapitalbolaget Innisfree, med ett avancerat skatteupplägg i Luxemburg. Syftet var att minimera skatten på de betalningar som bolagets skulle ta emot från landstinget för bygget och driften av Nya Karolinska.

Sedan SvD rapporterat om dessa och andra detaljer kring avtalets tillkomst duger det inte att bara utvärdera om parterna följt alla delar i själva avtalet, anser Socialdemokraterna. Man måste även titta på hur avtalet kom till.

Inför hotet att köras över av en majoritet bestående av de rödgröna partierna och Sverigedemokraterna har Alliansen också öppnat för en omförhandling av avtalet när sjukhuset ska vara helt klart i mars 2018.

Annons

När SvD intervjuade Torbjörn Rosdahl i mars 2015 var beskedet att det visserligen går att omförhandla avtalet, men att det inte var aktuellt.

– Vi är väldigt nöjda med samarbetet och tillsammans vårdar vi avtalet väldigt väl, sade han då.

Torbjörn Rosdahl: "Det där med vårdplatser är alltid knepigt."

Efter reklamen visas:
Torbjörn Rosdahl om NKS del 2

Påståendena att Nya Karolinska skulle bli för dyrt saknar grund och avtalet fungerar som det är tänkt.

Socialdemokraterna väckte frågan om att omförhandla, eller till och med häva avtalet, med Skanska i oktober. Detta mot bakgrund av de dåliga erfarenheterna från liknande projekt med offentlig-privat-samverkan i Storbritannien som SvD rapporterat om. Svaret från Alliansen var först att det var oseriöst att ens prata om att riva upp avtalet.

– Påståendena att Nya Karolinska skulle bli för dyrt saknar grund och avtalet fungerar som det är tänkt, sade KD:s gruppledare Ella Bohlin.

Idag är hon och hennes kollegor inte lika avvisande. Nu beskrivs det som en självklarhet att landstinget ska utnyttja möjligheten i avtalet att få till en omförhandling.

– Vi ställer gärna upp på att reducera kostnaderna, säger numera gruppledarna för de fyra Allianspartierna.

Annons

I takt med SvD:s granskning har NKS-projektet politiserats. Fram till våren 2015 fanns knappast någon politisk debatt om det nya sjukhuset som ofta beskrevs som fantastiskt och ett sjukhus i världsklass.

Nu är tonerna helt annorlunda och ett ordkrig har brutit ut om hur överens man egentligen var om de avgörande besluten under åren 2008-2010.

Torbjörn Rosdahl (M) vill inte låta Socialdemokraterna stå vid sidan om och kritisera NKS-affären. För honom är måttet rågat när projektet till och med beskrivs som en skandal. Han säger därför:

– Beslutet att bygga NKS var helt enhälligt. Socialdemokraternas syn på blocköverenskommelser gör mig orolig inför framtiden.

Erika Ullberg (S) håller inte med. Det är historielöst och direkt felaktigt menar hon.

– Vi har varit allt annat än eniga om detta projekt. Vi var emot såväl den privata finansieringen via ett OPS-avtal som att man inte avbröt upphandlingen när det bara kom in ett anbud.

Foto: Tomas Oneborg

**SvD:s genomgång visar **att S och V, och ofta även MP, reserverat sig då det gäller vilken finansieringsmodell som skulle användas och om man skulle fortsätta förhandla med Skanska som den enda anbudslämnaren. Detta skedde så sent som i maj 2010.

Men i juni 2010 när det sista viktiga beslutet fattas finns inga reservationer. Det är enhälligt.

Det som hände under denna månad var att Ilija Batljan kom in som ny socialdemokratisk ledare i landstinget. Han hittade sätt att få ned kostnaderna för sjukhusbygget med omkring sju miljarder. Förändringen accepterade Alliansen som samtidigt ställde motkravet att junibeslutet skulle fattas i enighet.

Och så blev det. Tystnaden var en del av en överenskommelse över blockgränsen. Hur man vill minnas dessa turer idag kan skifta. Särskilt som de nuvarande toppolitikerna inte var med för fem år sedan och har fått ärva besluten från den tiden. Men mest beror det nog på om man tycker att NKS är fantastiskt, eller en skandal.

Helikopterplattan håller på att färdigställas på taket till det nya sjukhuset.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 33

Dåvarande rektorn för KI, Hans Wigzell, tillsammans med Carl XVI Gustaf och Lennart Nilsson år 2000.

Foto: Jan Collsiöö / TTBild 2 av 33

Ralph Lédel på Södersjukhuset i april 2015.

Foto: Tomas OneborgBild 3 av 33

Maj-Len Sundin

Foto: Malin HoelstadBild 4 av 33

Jan-Olof Sundström

Foto: Leif R Jansson/TTBild 5 av 33

Stig Nyman

Foto: Tomas OneborgBild 6 av 33

Ett av akutmottagningens behandlingsrum byggs på Nya Karolinska.

Foto: Tomas OneborgBild 7 av 33

Sjukhuset St Barts i London.

Foto: Åsa WesterlundBild 8 av 33

John Lister

Foto: Åsa WesterlundBild 9 av 33

Catarina Elmsäter Svärd

Foto: Lars PehrsonBild 10 av 33

Allyson Pollock

Foto: Åsa WesterlundBild 11 av 33

Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och dåvarande finansminister Anders Borg.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TTBild 12 av 33

Akutmottagningens entré på våning fyra.

Foto: Tomas OneborgBild 13 av 33

Ervin Revai

Foto: Lars PehrsonBild 14 av 33

Ervin Révais dokument.

Foto: Lars PehrsonBild 15 av 33

llija Batljan utanför bygget i maj 2015.

Foto: Lars PehrsonBild 16 av 33
Foto: Tomas OneborgBild 17 av 33

Ralph Lédel i april i år.

Foto: Tomas OneborgBild 18 av 33

Alf Göransson på NCC 2006.

Foto: BJÖRN LARSSON ASKBild 19 av 33

Intensivvårdsavdelningen

Foto: Tomas OneborgBild 20 av 33

Torbjörn Rosdahl tillsammans med Annika Tibell, medicinsk chef, framför en modell av NKS.

Foto: Tomas OneborgBild 21 av 33

Stefan Tefke

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 22 av 33

Stefan Tefke vid en modell av Asklepios Klinik Barmbek.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 23 av 33

Arbete pågår med helikopterplattan.

Foto: Tomas OneborgBild 24 av 33

Anders Lönnberg

Foto: Bertil Ericson / TTBild 25 av 33

Toivo Heinsoo, landstingsdirektör.

Foto: Fredrik Sandberg / TTBild 26 av 33

Intensivvårdsavdelningen färdigställs.

Foto: Tomas OneborgBild 27 av 33

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.

Foto: Tomas OneborgBild 28 av 33

Akutmottagningen kommer ha en ambulanshall på 450 kvadratmeter med tre portar.

Foto: Tomas OneborgBild 29 av 33

Göran Stiernstedt

Foto: Pontus Lundahl / TTBild 30 av 33

Modell över nya Karolinska.

Foto: Tomas OneborgBild 31 av 33

I slutet på augusti i år dök sex av åtta gruppledare upp på studiebesök på Nya Karolinska. Erika Ullberg (S), Susanne Nordling (MP), Gustav Hemming (C), Ella Bohlin (KD), Torbjörn Rosdahl (M) och Anna Starbrink (FP).

Foto: Lars PehrsonBild 32 av 33
Foto: Tomas OneborgBild 33 av 33