Så blir framtidens boende: ”Finns en elefant i rummet”

Det finns tre omställningar du måste göra i ditt hem. Pernilla Hagbert är doktor i arkitektur vid KTH och forskare inom urbana och regionala studier. I SvD Näringslivs 20 tankar om 2020-talet berättar hon med egna ord om sin vision för framtidens boende.

Uppdaterad
Publicerad

Bo på mindre yta, mer tillsammans och med mindre materiellt överflöd. Det är tre omställningar på bred front som jag tror kommer att vara viktiga för hur vi bor under 2020-talet.

Hållbarhet har blivit allt viktigare i nybyggda bostäder – det har kommit att ses som en slags hygienfaktor i en annars ganska konservativ bransch med långsamma processer.

Diskussioner om hur vi bor i framtiden tenderar ofta att handla om byggprocesser och tekniska lösningar, men forskning pekar snarare på att det framför allt krävs förändrade boendemönster. I studier har man kunnat konstatera att områden som har byggts med hållbarhet som utgångspunkt – där miljökrav påverkar materialval och energilösningar – inte alltid nått den önskade effekten.

Elefanten i rummet är hur vi fördelar yta – bortom dominerande normer

Utgår man från forskningen är det viktigt att öppna upp för fler sätt att bo på, bortom de normer och koncept som dominerar idag. Det är det som kan göra att vi bor mer hållbart om tio år, snarare än att det finns en ekofrisör eller ett ekobageri på bottenvåningen i ett annars ganska konventionellt bostadshus. Elefanten i rummet är hur vi fördelar yta.

Och det finns en hel del inspiration att hämta om man blickar bakåt. Det bestånd som byggdes mellan 1930- och 1980-talet uppfördes under ett kärnfamiljsideal, men det som byggdes var paradoxalt nog mer anpassat för olika boendeformer – eftersom man levde tillsammans på ett annat sätt. Sedan 90-talet har både den öppna planlösningen och marknadssegmenteringen lett till en likriktning i vad som byggs och för vem.

Annons
Foto: Simon Rehnström

I dag finns inte kärnfamiljsnormen kvar på samma sätt, och den luckras troligen upp ännu mer under det kommande decenniet, med nya hushållskonstellationer och behov av bostäder som fler kan efterfråga. Därför borde bostäderna rimligen också anpassas efter det, och troligtvis kommer delningsekonomin att bli en central faktor för hur vi bor.

Det är svårt att rama in hur ett typiskt hem ser ut om tio år, men troligtvis utökas hemmets funktion. Vi delar mer på tillhörigheter och utrymme, och blir mer självförsörjande genom till exempel mer lokal produktion av mat och energi.

Områden som i dag kan betraktas som improduktiva blir användbara i omställningen till ett hållbart samhälle, så som miljonprogrammens stora öppna ytor, eller villaområdenas trimmade gräsmattor.

Här finns en potential i att utveckla nya affärsmodeller i och med den här nya typen av byggande, och det öppnar upp för nya aktörer att ta sig in på marknaden, så som bygg- eller bogemenskaper.

Den alternativa utvecklingen kan dessutom drivas på om vi går in i en lågkonjunktur i början av 2020-talet. Men då måste också de allmännyttiga bolagen leda förändringen.

Foto: Simon Rehnström
Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 2
Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 2