Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Claudio Bresciani/TT

Så blir Sverige 2025 – om SD tar makten

Hur skulle samhället förändras om Sveriges näst största parti fick bestämma? Välkommen på en fiktiv resa genom ett Sverige med SD vid rodret.

Uppdaterad
Publicerad

Parmiddag. Södermalm. 3 juni 2025.

Magnus häller upp rödvin till vännerna runt bordet. Det var säkert ett år sedan de träffades sist och alla undrar hur det är på nya jobbet.

Jodå, börjar han lite avvaktande.

Sedan Svenska filminstitutet fått minskade anslag – och fått i uppdrag att arbeta mer med filmatiseringar i historiska svenska miljöer – förlorade han sitt jobb.

Nu är alla nyfikna på hur det funkar ute på det nyöppnade Sverigecentret i Rinkeby.

Magnus tar en djup klunk av vinet.

De har precis dragit igång, säger han, och berättar om en utställning om svensk näverslöjd samt sill och nubbe som de anordnar med pengar från nämnden för hemslöjdsfrågor som har fått mer resurser.

Samt om arbetet med digital storytelling om Olof in Rynkaby och hans besök på Sollentuna häradsting 1347.

Det är lite svårt att locka lokalbefolkningen så här i början, erkänner han. Målet är att hjälpa invandrare att lära sig om svenskhet, så att de kan klara testen för att bli svenska medborgare.

Liknande center har öppnat i andra utsatta förortsområden.

Men, medger Magnus, det blir lite sura miner hemma när han fastnat på arbetsplatsen under utegångsförbuden som utfärdats när det har varit oroligheter.

Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: TT

Sara tar ordet och konstaterar att det har blivit en hel del förändringar för dem som jobbar i kulturverksamhet som finansieras med statliga pengar. Hon berättar om grannen som fick avsluta sitt projekt för mångfald inom fotbollen, hur anslagen till samtidskonsten minskar och Världskulturmuseet i Göteborg har lagt ner.

Annons

Å andra sidan badar Riksantikvarieämbetet i pengar, enligt Saras syster som jobbar där. Det är även gratis inträde på små museer runt om i landet som visar upp svenskt kulturarv.

Själv kunde hon inte jobba kvar på folkhögskolan för interkulturella studier efter att bidragen för vad regeringen menar är samhällssplittrande mångkulturella verksamheter tagits bort.

Nu är hon svensklärare på Södra latin och eleverna läser Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”, berättar hon. Det är en av böckerna i den kulturkanon som politiker, medborgare och Statens kulturråd slagit fast. Hennes kollegor har liknande listor när det gäller musik, teater, film och konst. Staten har tagit över skolan och bibliotekslagen är ändrad, vilket ger färre böcker på andra språk än svenska på skolbiblioteken.

Klas byter ämne medan Magnus hämtar lite efterrätt.

Han berättar om hur de ska rusta upp den gamla gistna fäboden ute på landet i sommar – med pengar från den nya kulturarvsfonden. De räckte inte helt, men det blir ändå billigt med kulturarvs-rot. Dessutom ska den slitna kyrkan renoveras.

Annons

Camilla passar på att skryta om att äldsta dottern inte kommer att ha tid med sommarstugan i år.

Hon arbetar på ett spelföretag som utvecklar ett nytt vikingaspel, med pengar från det nyinrättade spelinstitutet som främjar spel om svensk mytologi. Lillebror ska gå på sommarläger i skogen en månad, en verksamhet som blomstrar genom stärkt bidrag till friluftslivet.

Magnus går och hämtar en flaska rödvin till.

Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Jessica Gow/TT

SD kommenterar: ”Kulturen har ett högre syfte”

Denna fiktiva scen bygger på Sverigedemokraternas principprogram, budgetar och åsiktsdokument. Så skulle ett framtida Sverige kunna se ut – om SD, riksdagens numera näst största parti, tillika det enda riksdagsparti som varken ingått i eller samarbetat med någon regering, fick bestämma med 51 procent av rösterna.

Annons

Kulturen är prioriterad för SD. I skuggbudgeten i höstas handlade hela tio sidor om kulturen jämfört med tre sidor om lag och ordning och en halv om klimatet.

Orsaken, enligt Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson, är att partiet anser att kulturen har en central roll för att stärka en nationell identitet och bevara ”en överordnad majoritetskultur”.

– Vår syn är att kulturen har ett mycket högre syfte. Man måste bli en del av den kulturella gemenskapen, säger han.

Hur ser den gemenskapen ut för svenskar i dag?

– Förutom svenska klassiker etsade i majoritetssamhällets kollektiva minne delar vi normer och värderingar med synen på jämställdhet, djurskydd med mera. Vi delar en västerländsk moral, en etik på kristen grund och sociala koder – som konsensusanda och köbildning, säger Aron Emilsson.

En av de profilerade satsningarna handlar om Sverigecenter i landets förorter.

Hur de ska fungera i detalj måste utredas, enligt Aron Emilsson. Men han säger att det kan handla om fotoutställningar och dans- och måltidskultur. Med fokus på att bevara och förvalta kulturarvet. Sverigecentren skulle även kunna visa upp svenska högtider.

Annons

– Man ska kanske rent praktiskt uppleva firandet själv där.

Kommer det här att locka exempelvis Rinkebybor?

– Jag tror att det finns stor potential att göra svensk kultur intressant. Centren handlar om att lotsa in nyanlända i majoritetskulturen.

Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Per Groth/TT

Folkmusiker mot främlingsfientlighet och andra har markerat mot SD:s politik, hur får ni med er kulturutövarna?

– Naturligtvis finns det skeptiker, formade i kulturvänsterns tidsanda, men ju mer man tar del av vår ambitiösa kulturpolitik desto färre fördomar lär man ha kvar.

Kulturarvet och svenska traditioner ska ta en större plats rent allmänt i SD:s framtida värld. Hembygdsföreningar och museer är tänkta att jobba mer mot skolor. Enligt SD glider samhället isär på flera plan – och lösningen heter nationalism.

Annons

En del i detta bygge är skapandet av en kulturkanon för skolan med vad Aron Emilsson kallar ”omistliga kulturhistoriska pärlor”.

– Det är inte vårt arbete att peka ut exakt vad som ska stå med i förteckningen. Men det är inte omöjligt att kulturmarkörer som delas av folkflertalet skulle vara representerade, som Bergman eller Evert Taube.

Ni vill utbilda i kulturarvet men drar samtidigt ner flera hundra miljoner på folkbildning via folkhögskolorna?

– Det handlar om slopande av öronmärkta integrationsinsatser samt utbildningar som kan vara väldigt politiskt ensidiga eller etniskt separerade, som knappast verkar folkbildande utan snarare är till för att få folk att ta partipolitisk ställning.

Kan du ge exempel på sådana kurser?

– Det har funnits marxistiska eller vänsterliberala kurser som haft en utgångspunkt mot andra politiska rörelser.

Som mot Sverigedemokraterna?

– Det kan ha funnits mot oss eller borgerliga partier till exempel.

Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Mary Altaffer/AP
Annons

Familjehäng. Biskopsgården. 16 september 2025

När Aisha kommer hem ligger det en folder på dörrmattan. Hon känner igen den. Broschyren är från den kommunala återvandringssamordnaren och handlar om ett erbjudande om att flytta tillbaka till det gamla hemlandet – och om det ökade bidraget man kan få.

Den som säger ja avsäger sig rätten att söka uppehållstillstånd i Sverige under resten av sitt liv.

Systern Mariam sitter i tv-soffan och tittar på tv från hemlandet med lillebror Kenan, som inte längre får modersmålsundervisning i skolan. Hon frågar hur det gick på testet.

Jodå, Aisha är numera svensk medborgare! Hon klarade det!

24-åriga Mariams grattis är en aning avmätt. Hon berättar att kompisen Ahmed – som har ett medborgarskap – ska utvisas efter att Migrationsverket slagit fast att han inte talat sanning om sin ålder för sju år sedan då han sökte asyl.

Mariam är inte svensk medborgare, utan har bara permanent uppehållstillstånd från den tid då det fortfarande gick att få.

Aisha går in i köket där pappa Ibrahim sitter med sina papper.

Annons

Han försöker få hit barnens mamma genom anhöriginvandring, men det har blivit svårt. De bor för litet för att få ett ja. Dessutom hade Ibrahim försörjningsstöd en period. Han skulle gärna hälsa på henne i det gamla hemlandet – som blivit tryggare – men då förlorar han uppehållstillståndet.

Ibrahim kramar om sin dotter. Wow, Aisha är alltså äntligen svensk medborgare, efter att det varit paus i tre år för utfärdande av nya medborgarskap.

Aisha berättar om hur hon fick intyga att hon bott i Sverige i tio år och varit självförsörjande i fyra. Hur hon fick testa sin svenska, svara på frågor om det svenska samhället och om svenska traditioner. Och att hon som avslutning fick skriva på ett lojalitetskontrakt till Sverige.

Mariam har testat att skriva provet på nätet, men misslyckats, och nu vägrar hon försöka igen. Hon tycker att provet och lojalitetsförklaringen är fåniga. Aisha tror att det också har att göra med att systern är engagerad i en förening för personer från hemlandet som nyss blivit av med sina statliga bidrag – och hoppas att hon ska skriva igen.

Annons
Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Heiko Junge/TT

Bieler: ”Medborgarskap ska betyda något”

”Du är inte välkommen i Sverige”. Så sa SD:s partisekreterare Richard Jomshof nyligen till en moderat kommunpolitiker som bott i Sverige i 26 år. Det var ett svar på en debattartikel där moderaten slog fast att Sverigedemokraterna inte var välkomna till politikerveckan i Järva.

Jomshof utvecklade resonemanget och menade att M-politikern inte var svensk, eftersom han ”kommer till Sverige och försöker inskränka svensk yttrandefrihet”.

Svenskhet är central för SD. Enligt partiet leder ett Sverige med många nationella kulturer sida vid sida till ett otryggt samhälle. Med ökad rotlöshet, segregation och motsättningar.

Partiet vill skapa ett land där så många som möjligt beter sig ”svenskt” och känner sig så svenska som möjligt. Bland annat med högre krav på medborgarskap.

Annons

– Medborgarskapet ska återspegla att man känner samhörighet med det land man bor i, säger Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson och ledamot i SD:s partistyrelse.

SD gör skillnad på medborgarskap och medlemskap i nationen. Paula Bieler säger att politiken främst förhåller sig till det juridiska som kopplas till medborgarskapet – biten kring nationen är mer filosofisk. Och det är inte önskvärt att kontrollera hur svensk eller icke-svensk någon är, menar hon.

– Men det är viktigt att man erkänner att man som individ kan bära olika identiteter, som inte alltid stämmer överens med vad det står på pappret.

När blir man svensk då?

– En god illustration kan vara en berättelse från Mattias Karlsson (SD:s gruppledare) om en man som kommit från Grekland. När han hörde ordet ”träd” såg han den inre bilden av ett olivträd framför sig. Men en dag såg han björkar framför sig, säger Paula Bieler.

Hur ska en lojalitetsförklaring till Sverige se ut?

– Man svär lojalitet till landet helt enkelt. Är man svensk medborgare är det kopplat till att det är ens land, man får rättigheter från staten men även skyldigheter.

Annons

Varför är det viktigt att svära lojalitet med landet och inte bara lova att följa lagar och regler?

– Att som en del i medborgarskapsprocessen svära trohet gentemot det nya hemlandet betonar just att det handlar om något mer än permanent uppehållstillstånd och rösträtt. Det är alltså huvudsakligen en ceremoniell åtgärd, men inte obetydlig.

Många identifierar sig som svenskar på ett sätt som inte överensstämmer med SD:s syn på svenskhet. Har ni tolkningsföreträde?

– Det vi säger är att nationella identiteter existerar, givetvis också en svensk sådan. Och som ansvarstagande politiker bör vi skapa ett samhälle där medborgarna har så goda förutsättningar som möjligt att knyta an till varandra, säger Paula Bieler.

För ett par år sedan utbröt en debatt kring att vice talman Björn Söder (SD) sagt att samer inte är svenskar. Paula Bieler menar att Söder missförstods. Hon ser det som självklart att man kan ha dubbla identiteter.

– Allt är en fallande skala. Målet är att en överväldigande majoritet känner gemenskap. Det är omöjligt att säga att någon kombination av identiteter inte finns, det finns en sådan bredd och mångfald bland människor, säger Paula Bieler.

Annons

– Men vissa värden kan vara svårare att få ihop. Det är svårt att vara bokstavstroende i en kultur som nedvärderar kvinnor och samtidigt identifiera sig som svensk.

Hur gör ni för att infödda svenskar som nedvärderar kvinnor ska anamma det som SD menar är svenska värderingar?

– Tyvärr finns även de med övervägande svensk identitet som har nedvärderande syn på kvinnor. Men det är en sak att försvara jämställdheten som trots allt genomsyrar större delen av samhället och en annan att försvara värdena för personer som i övrigt saknar koppling till vårt samhälle, säger Paula Bieler.

De fem svenska minoriteterna – samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar – behöver inte försöka bli mer svenska. De har en annan rätt till landet, säger Bieler.

– De har byggt upp ett helhetssamhälle som fått sina unika särdrag.

Men är inte sådana helhetssamhällen just parallellsamhällen som ni inte vill se?

– Det är därför vi inte anser att det är något att sträva efter framöver. Det är kanske inte bästa utvecklingen att man fortsätter att bygga in fler olika separata grupper i samhället.

Annons
Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Anders Good/IBL

Vårdcentralen. Handen. 10 december 2025

Väntrummet ser ut som på vilken svensk läkarmottagning som helst. Det är vitmålade väggar och en gråspräcklig plastmatta. I en röd soffa slår sig två damer ner bredvid varandra. Den ena grimaserar illa och får en igenkännande blick tillbaka.

– Har du också ont i höften? Svårt att sova?

Kvinnan i glasögon tar sig för benet och nickar. De börjar småprata. Om stela leder, om återkommande värk – och om sina barnbarn. Som fortfarande har spring i benen.

Plötsligt öppnar en doktor dörren.

– Elise, säger han.

Damen med ljust hår reser sig försiktigt upp och stapplar bort. Läkaren undersöker henne och tittar på röntgenbilderna, som bekräftar att det rör sig om artros.

Sedan till frågan som Elise är här för – operationen. Läkaren slår i datorn.

Annons

– Det finns en tid redan om några veckor, säger han.

Det var sådana som Elise som Jimmie Åkesson pratade om när han utropade Sverigedemokraterna till ”det nya vårdpartiet” 2017. Det var sådana som henne som partiet vill satsa på. Och i regeringsställning har man genomfört det man lovade: fler vårdplatser och en ny vårdgaranti för att minska köerna.

Men det är inte alla i landet som får ta del av den svenska sjukvården.

Strax efteråt kliver den andra kvinnan i väntrummet in hos läkaren. Hon har samma symptom, samma diagnos och samma behov av en höftledsprotes. Skillnaden är att 68-åriga Yana har permanent uppehållstillstånd, inte det svenska medborgarskap som krävs för att få rätt till fullständig vård finansierad via skattemedel.

Bland de första vårdreformer som SD genomförde var att inrätta ett omfattande system för att särskilja tillgången till vård – och villkoren – för olika samhällsgrupper.

Läkaren bläddrar bland kategorierna: Arbetskraftsinvandrare, Asylsökande, EU-medborgare, Tillståndslösa. Han stannar på Uppehållstillstånd. För Yana gäller att hon har rätt till akut vård, och ”vård som inte kan anstå”. Men eftersom hon inte har arbetat heltid under de senaste två åren har hon inte kvalificerat sig för fullständig sjukvård.

Annons

– Planerad vård som en höftoperation klassas tyvärr inte som vård som inte kan anstå, förklarar läkaren.

Vill Yana ha en ny höftled måste hon betala för det själv. Kostnad: 98 000 kronor. Eller så får hon ansöka om ett lån.

Yana lämnar vårdmottagningen med en broschyr med finansieringslösningar i handen.

Illustration: Staffan Löwstedt.
Illustration: Staffan Löwstedt. Foto: Per Larsson/TT

Per Ramhorn: ”Krisen är en skam för Sverige”

Den svenska sjukvården befinner sig i en djup kris menar Per Ramhorn, som är Sverigedemokraternas talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, och själv har en lång bakgrund som vårdare inom äldreomsorgen.

– Den kris vi ser nu är en skam för Sverige. Vi har kroniskt långa väntetider och tillgängligheten är bland de sämsta i Europa, säger han.

Han efterlyser en omstart för vården, bland annat genom bättre villkor för anställda och en yrkeslegitimation för undersköterskor – för att på så sätt höja statusen och locka fler till vårdyrken. Samtidigt ska den statliga styrningen öka och patienterna automatiskt erbjudas vård i det landsting där väntetiderna är som kortast, enligt partiets förslag.

Annons

– I vårt Sverige ska det inte finnas några vårdköer över huvud taget, för då är det något fel på systemet. Målet är att vi ska ligga i topp, både vad det gäller den medicinska kvaliteten och tillgängligheten, säger Ramhorn.

Ambitionen gäller i första hand för svenska medborgare. För personer med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige – som i dag har samma regler som alla andra – ska tillgången till skattefinansierad vård tvärtom begränsas. Och för asylsökande ska endast akut vård ges, medan papperslösa ska bli fullt betalningsansvariga för all form av vård.

Varför vill ni att villkoren och tillgången till sjukvård ska skilja sig åt mellan olika grupper?

– Vi vill knyta vården mer till medborgarskapet. Redan i dag har vi olika vårdnivåer beroende på om du är folkbokförd i landet eller om du inte är det. Vi har bara gjort en annan indelning som vi tycker är lämplig.

Men krockar inte indelningen av människor med den medicinska yrkesetiken som säger att läkare ska försöka hjälpa alla?

– Som politiker har vi bara vissa resurser som vi kan handha. Naturligtvis hade det varit bra om vi hade kunnat ge vård till alla människor som kommer hit från hela världen. Så som läkaretiken egentligen är, att man ska behandla alla. Men den möjligheten har vi inte, säger Per Ramhorn.

Annons

Dagens personalbrist på sjukhusen har lett till historiskt långa vårdköer och det är svårt för utomlandslegitimerad sjukvårdspersonal att utöva sina yrken i Sverige. Merparten av de invandrare som kommer hit är i arbetsför ålder och tillhör inte ålderskategorin 65 år och äldre, vilka står för 50 procent av vårdbehovet i Sverige.

Per Ramhorn håller med om att problemen i svensk sjukvård fanns redan innan flyktingvågen 2015.

– Men det har naturligtvis inte blivit bättre av att det kommit fler människor, säger han och fortsätter med att konstatera att Sverigedemokraternas sjukvårdspolitik skulle innebära ”en fördel för betydligt fler än det blir dåligt för”.

– För svenska medborgare, som har tillgång till fullständig vård, är vår ambition att korta vårdköerna drastiskt. Det går med rätt insatser och rätt politik. Men naturligtvis kommer det att kosta, det är ingenting som är gratis. Och då måste man omfördela.

Är ert syfte ekonomiskt eller finns det andra motiv?

– Det är både och. Är man medborgare i Sverige ska det medföra vissa rättigheter. Och är man inte det så ska man naturligtvis inte få ta del av samma rättigheter.

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: TT

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Jessica Gow/TT

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Per Groth/TT

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Mary Altaffer/AP

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Heiko Junge/TT

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Anders Good/IBL

Illustration: Staffan Löwstedt.

Foto: Per Larsson/TT