Annons

”Så bör skolor hantera krav på specialkost”

Individuella mat- och måltidslösningar måste fortsättningsvis vara förbehållna just de barn och unga – inte fler och inte heller färre – som verkligen är i behov av dem, skriver debattörerna.
Individuella mat- och måltidslösningar måste fortsättningsvis vara förbehållna just de barn och unga – inte fler och inte heller färre – som verkligen är i behov av dem, skriver debattörerna. Foto: Tomas Oneborg

Det krävs en attitydförändring till måltiderna i förskolan och skolan. Föreställningar om skolmåltider ”à la carte” måste ge vika, skriver debattörer från Kost & Näring, en branschförening inom Ledarna.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SKOLMAT

Med över två miljoner serverade måltider i förskolor och skolor har de offentliga måltidsverksamheterna mycket stor betydelse för mående och hälsa bland Sveriges barn och unga. En skattefinansierad och i internationell jämförelse närmast unik restaurangrörelse som det finns all anledning att vara stolt över, och fortsätta värna.

Men någonting har hänt. Under de senaste åren har vi kost- och måltidschefer med oro kunnat notera en mycket kraftig ökning av önskemål om – och ofta högljudda krav på – individuella avvikelser från standardutbudet av måltider, normalkosten, i förskolor och skolor.

Enligt våra uppskattningar ligger andelen kostavvikelser i dag så högt som 20 procent. Tendensen är alltjämt stigande. Avvikelserna medför betydande omprioriteringar av resurser inom måltidsverksamheterna, inte sällan till nackdel för den stora majoritet som äter av förskolans eller skolans normalkost.

I syfte att vända utvecklingen, reducera antalet mat- och måltidsavvikelser påtagligt och dessutom bidra till rimligare förväntningar på individuella hänsyn, presenterar vi nu Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola.

Annons
Annons

Dokumentets närmare 80 rekommendationer kan sammanfattas i tre kärnbudskap.

Less is more
• Säkra och rätt anpassade alternativ till normalkosten är en lagstadgad rättighet för de barn och unga som behöver det, exempelvis på grund av matallergi eller laktosintolerans. Men också dessa individer vill i regel helst äta samma mat som sina kompisar. Forskningen pekar på en lägre upplevd livskvalitet bland barn som utesluter specifika livsmedel. Av den anledningen, och eftersom det dessutom förenklar för köken, ska ambitionen vid servering av specialkost vara att den ligger så nära normalkosten som möjligt. Att byta ut en mjölkbaserad sås mot en laktosreducerad variant kan räcka för att en laktosintolerant elev ska kunna äta en i övrigt helt vanlig normalkost.

• Rätt kunskapsunderlag gör det enklare för köken att vidta nödvändiga – men inte överdrivna – säkerhetsåtgärder och hänsyn till allergier. Ett exempel är luftburen jordnötsallergi, som inte bara är extremt ovanlig utan där vetenskapliga studier dessutom visar på inga, eller mycket lindriga, symptom vid exponering.

Goda, gröna lösningar
• Att öka andelen vegetabilier i den mat vi äter är en av de mest centrala måltidsutmaningarna – såväl av hälsoskäl som av klimatskäl. Med rekommendationerna sätter vi punkt för en på sina håll kvarvarande syn på vegetariska måltider som en intygspliktig kostavvikelse. Genom servering i form av en flervalsbuffé, där ett vegetariskt alternativ alltid erbjuds inom ramen för normalkost, kan varje elev själv komponera den lunch hen helst kan och vill äta, utan extra insatser från köket. Också den som på grund av religion eller etiska ställningstaganden utesluter vissa typer av kött eller fisk hänvisas till det vegetariska normalkostalternativet.

Annons
Annons

• Vegankost, det vill säga helt växtbaserade måltider, räknas visserligen fortsatt som anpassad måltid men ska mot intyg erbjudas alla elever som vill och väljer att äta den.

Undersökning, uppföljning – och uppföljning igen
• Vissa matallergier, inte minst ägg- och mjölkallergi, växer ofta bort. Och andra behov av måltidsanpassningar kan förändras över tid. Och uteslutning av vissa livsmedel utan föregående undersökning – mjölkprodukter (laktos) är ett sådant exempel – riskerar att mildra symptom som kan orsakas av en bakomliggande, odiagnostiserad sjukdom. Kort sagt: vikten av noggranna undersökningar och regelbundna uppföljningar, av läkare och vid behov och möjlighet även av allergolog, kan inte nog betonas. För individens skull, men också för att säkerställa att specialkost inte serveras i onödan – för allergier som inte längre existerar.

Med de nationella rekommendationerna offentliggjorda, vad händer framöver?

Låt oss vara tydliga. Branschföreningen Kost & Näring är varken lagstiftare eller myndighet, och vi har naturligtvis inga formella möjligheter att tvinga landets kommuner att följa våra rekommendationer. Stora förändringar sker dessutom sällan över en natt.

Men med det sagt, från och med i dag finns just det som många måltidsverksamheter länge efterfrågat: ett samlat dokument med vägledning och tydliga gränsdragningar rörande specialkost och anpassade måltider, nationellt förankrat hos ett flertal av områdets mest centrala myndigheter och organisationer. Den ”mjuka makt” som ligger i detta faktum ska inte underskattas.

Annons
Annons

Vår övertygelse och förhoppning är att rekommendationerna ska utvecklas till en naturlig utgångspunkt för dialog och likvärdiga bedömningar rörande önskemål om mat- och måltidsavvikelser – över hela landet. Ett stöd att luta sig emot inte bara för måltidsverksamheterna, utan också för rektorer, föräldrar och andra anhöriga, pedagoger och politiska företrädare.

De högkvalitativa, svenska offentliga måltiderna har fantastisk potential. För att fullt ut kunna dra nytta av den, och för att säkra välfungerande verksamheter också framöver, krävs nu en attitydförändring. Ett gemensamt omtag, där föreställningar om skolmåltider ”à la carte” får ge vika för insikten om att individuella mat- och måltidslösningar fortsättningsvis måste vara förbehållna just de barn och unga – inte fler och inte heller färre – som verkligen är i behov av dem.

Marianne Backrud-Hagberg
ordförande, Kost & Näring
Åsa Kullberg
vice ordförande i Kost & Näring och sammankallande i föreningens fokusgrupp Förskola och skola
Kerstin Berg
medlem i Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola
Gunilla Martinsson
medlem i Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola
Camilla Wiström
medlem i Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons