Annons

Så får du fart på lågaktiva barn – koden att knäcka

Hur får man som förälder sina barn att röra på sig? En kod att knäcka ligger i föräldrarnas eget beteende, säger forskare. SvD listar experternas råd för att bryta mönstret.

Publicerad
Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1

1 / 4

Barn måste få rätt förutsättningar

Foto: Ari Luostarinen

I Folkhälsomyndighetens nya studie har 800 skolelever fått uppskatta sin fysiska aktivitet – och deltagarna erbjöds även att bära en aktivitetsmätare som registrerar deras aktivitetsnivå dagtid under en vecka.

Hela 70 procent av tiden kunde klassas som lågaktiv – alltså där eleverna var vakna och satt, halvlåg eller stod stilla. Siffrorna såg ungefär likadana ut oavsett om det rörde sig om skoltid, fritid eller helg.

Daniel Berglind, som vid Karolinska institutet under lång tid forskat kring bland annat barns fysiska aktivitet, är bekymrad över stillasittandet.

– Det vi måste jobba på är på samhällsnivå, inte individnivå. Det är miljöförändringar vi måste göra, att tänka mer på stadsplanering och faktiskt göra det möjligt att vara utomhus mer.

Även han jobbar med ett projekt där förskolebarns aktivitet mäts genom aktivitetsmätare, och de har redan kunnat se intressanta, preliminära resultat.

– Vi har sett att ju större skolgården är, ju mer tid tillbringar barnen utomhus. Vi ser att när skolor har riktlinjer för att vistas utomhus, som att leka ute minst en timme per dag eller ha utflykter en gång i veckan, leder till att barnen på de förskolorna rör på sig mycket mer än andra, säger Daniel Berglind.

Annons
Annons
Foto: Pedersen, Terje / TT Bild 1 av 1

2 / 4

Aktiva föräldrar får aktiva barn

Foto: Pedersen, Terje / TT

Förutom att ge barn och unga förutsättningar att röra på sig, som att ha tillräckligt stora skolgårdar, menar Folkhälsomyndighetens utredare Marita Friberg att föräldrar också måste främja sina barns rörelseglädje.

– Det skulle kunna vara att gå ut tillsammans med barnen, ta promenader eller göra någon annan aktivitet tillsammans. Det pratas mycket om att föräldrar skjutsar barn till skolan, och inte har tid att cykla eller gå dit med dem. Det kan vara en otjänst om man i stället har möjligheten att röra sig till skolan ihop, säger hon.

Forskning har visat att tiden som spenderas med föräldrar ofta är så kallad inaktiv tid, enligt Daniel Berglind. Något som kan bryta mönstret är att som förälder själv försöka vara aktiv och röra på sig.

– Det föräldrar kan göra är att själva vara aktiva, för aktiva föräldrar får aktiva barn. Så om man bara försöker vara ute mer så ökar det aktiviteten dramatisk. Det tror jag är främsta grejen att tänka på som förälder, och det kommer man ganska långt på, säger han.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/ TT Bild 1 av 1

3 / 4

Skolan har ett ansvar för att unga rör på sig

Foto: Jessica Gow/ TT

Låg grad av fysisk aktivitet under ungdomsåren kan till exempel öka risken för hjärt- och kärlsjuklighet i vuxen ålder, enligt Folkhälsomyndighetens studie.

Barn och unga bör vara fysiskt aktiva i minst en timme om dagen, enligt rekommendationer från Världshälsoorganisationen, WHO. Där spelar skolan en viktig roll, säger Marita Friberg.

– Det är viktigt att uppmärksamma barn som spenderar mycket tid inomhus, bland annat i skolan eftersom i princip alla går i skolan och spenderar mycket tid där. Det skulle kunna vara olika former av stöd, som att stimulera till och ge förutsättningar för rörelse utomhus, men också att ha fler lektioner utomhus.

Då nästan all organiserad idrott på fritiden kostar pengar, blir det särskilt viktigt att skolor jobbar med att aktivera barn och unga, enligt Daniel Berglind vid KI.

– Skolan kan göra mycket, att man exempelvis har organiserade fritidsaktiviteter på rasterna, och att man försöker cykla eller går till skolan. För det vet vi har minskat, säger han.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson Henriksson/ TT Bild 1 av 1

4 / 4

Föräldrars ekonomi spelar roll

Foto: Janerik Henriksson Henriksson/ TT

Familjers ekonomiska situation speglar generellt hur mycket idrott barn och unga utövar på sin fritid – där resursstarka familjer utövar mer idrott.

Det är viktigt att samhället är med och kompenserar de ekonomiska skillnaderna för att komma åt problemet, enligt Marita Friberg på Folkhälsomyndigheten.

– Ska vi komma åt ojämlikheter, både när det gäller fysisk aktivitet och framtida hälsa, så bör man uppmärksamma de barn som rör sig väldigt lite. Det blir en polarisering här, där skolan skulle kunna kompensera för socio-ekonomiska skillnader.

Hur skulle skolan kunna göra det?

– Det finns många goda exempel främst på låg- och mellanstadiet, som gemensamma promenader och morgonrörelse på skolgården. Det är skiljt från idrott- och hälsoundervisning, men alla deltar. Det kanske går att anpassas och göra även på högstadiet, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons