Annons

Emma Frans:Så farligt är ett kärnvapenkrig

Vilka effekter har atombomber på människors hälsa? Studier från överlevare från de hittills enda kärnvapen som använts i krig kan ge en indikation.

Under strecket
Publicerad

Bilden i bakgrunden föreställer en robotuppskjutning i Nordkorea 2017.

Bild 1 av 1

Bilden i bakgrunden föreställer en robotuppskjutning i Nordkorea 2017.

Bild 1 av 1
Bilden i bakgrunden föreställer en robotuppskjutning i Nordkorea 2017.
Bilden i bakgrunden föreställer en robotuppskjutning i Nordkorea 2017.

President Trump och Iranavtalet. Nordkoreas agerande. Vissa hävdar att risken för kärnvapenkrig i världen är stor just nu, men hur skulle egentligen ett kärnvapenkrig påverka mänskligheten?

En atombomb orsakar enorm förödelse och om målet är en plats där det finns människor kommer många omedelbart att avlida av skadorna. Flera faktorer, som intensiv värme, stark tryckvåg, strålning och radioaktivt nedfall, bidrar till den skada som uppstår.

Atombomber påverkar också hälsan bland överlevarna. Forskare har studerat personer som överlevt de första och hittills enda kärnvapen som använts i krig – bombningarna i Hiroshima och Nagasaki 1945 – för att förstå mer om atombombers kortsiktiga och långsiktiga effekter på människors hälsa (1).

Annons
Annons

Några av hälsoeffekterna är illamående, kräkningar och diarré, grå starr, håravfall, förlust av blodceller, infertilitet, fosterskador och cancer.

Strålning och radioaktivt nedfall påverkar de celler i kroppen som ofta delar sig och medför därför effekter på hår, tarm, benmärg och reproduktionsorgan. Några av hälsoeffekterna är illamående, kräkningar och diarré, grå starr, håravfall, förlust av blodceller, infertilitet, fosterskador och cancer.

När det gäller långsiktiga hälsoeffekter publicerades nyligen en studie som inkluderade ungefär 120 000 personer som överlevt bombningarna i Hiroshima och Nagasaki (2). Strålningsdosen uppskattades för varje person baserat på var de befann sig när bomberna detonerade. Studien inkluderade också personer som exponerats för atombomberna när de låg i mammans mage samt barn till överlevare. För att ta reda på hälsoeffekterna av atombomben undersöktes nuvarande hälsotillstånd, eventuell dödsorsak och cancerförekomsten. Mer noggranna hälsotester utfördes på ett mindre urval av försökspersonerna.

Resultaten visade en ökad risk för cancersjukdomar bland personer som överlevt atombomber, inklusive de som exponerades före födseln, och eventuellt var risken för andra typer av sjukdomar också något förhöjd.

Det fanns dock ingen förhöjd risk bland barn till överlevarna – eftersom dessa personer än så länge är relativt unga utesluter forskarna dock inte att uppföljningsstudier kan komma att visa något annat.

De flesta är trots allt överens om att det är av stor betydelse för mänsklighetens framtid att på alla sätt försöka undvika att ett kärnvapenkrig.

Annons
Annons

Cancerrisken bland överlevare verkar bara vara något förhöjd bland de som utsattes för lägre nivåer av strålning, vid högre exponeringar ökade risken för cancer med 42 procent. Påverkan på livslängden var relativt liten – de som utsatts för högre doser hade en livslängd som var 1,3 år kortare än förväntat (3).

Det är dock viktigt att poängtera att det i dag finns kärnvapen som är betydligt mer kraftfulla än de bomber som släpptes över Japan 1945 och skadeeffekterna kan bli betydligt större.

Utöver de omedelbara effekterna av kärnvapen och de långsiktiga negativa hälsoeffekterna menar vissa att ett scenario där ett stort antal atombomber skulle detonera skulle kunna ge upphov till en så kallad atomvinter (4). Enligt hypotesen skulle stora rökmoln kunna uppstå efter atombombningar och blockera solljuset, vilket skulle sänka planetens yttemperatur. Denna klimatförändring skulle orsaka missväxt, svält och massdöd.

Ingen vet exakt hur troligt detta scenario är, men de flesta är trots allt överens om att det är av stor betydelse för mänsklighetens framtid att på alla sätt försöka undvika att ett kärnvapenkrig bryter ut.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons