Annons

Per Gudmundson:Så förändras Sverige med SD i regeringen

Jimmie Åkesson på väg upp.
Jimmie Åkesson på väg upp. Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet
Under strecket
Publicerad

Vad skulle hända om Sverigedemokraterna ingick i regeringsunderlaget? Frågan är knappast aktuell nu, eftersom inget parti säger sig kunna ens förhandla med SD, men nästa mandatperiod eller därefter kan det bli verklighet.

Blir det stängda gränser? Eller kommer invandringspolitiken att fortsätta som vanligt?

En ny studie, ”Variation in policy success: radical right populism and migration policy”, av statsvetaren Philipp Lutz vid universitetet i Bern, jämför regeringar i 17 västeuropeiska länder mellan 1990 och 2014. Totalt omfattas 124 kabinett, varav 15 har haft minst ett högerpopulistiskt parti i underlaget.

Här ingår regeringarna Schüssel i Österrike, Berlusconi i Italien, Bondevik och Solberg i Norge, Fogh Rasmussen och Løkke Rasmussen i Danmark, Rutte i Holland samt alla schweiziska regeringar.

Det är den första större jämförelsen som gjorts över hur migrations- och integrationspolitiken påverkas av de europeiska högerpopulisterna. Och i motsats till vad man kunde förvänta sig finner studien inget statistiskt säkerställt samband med åtstramad invandring. Motståndet mot invandring må ha fört populistpartierna till regeringsställning, men väl där påverkar de inte mer i restriktiv riktning än vanliga högerregeringar gör jämfört med vänsterstyren.

Annons
Annons

Möjligen, men då i blygsam skala, påverkas invandringens sammansättning. Regeringar med högerpopulister tenderar att vara mer tillåtande mot arbetskraftsinvandring än mot asylsökare – men inte statistiskt signifikant.

Det är inte heller så att högerpopulisternas blotta existens driver regeringen framför sig. Studien finner inget samband mellan högerpopulisternas röstandel och regeringars invandringsreformer.

Det senare känns igen från Sverige. Regeringen Löfven stramade åt invandringen, men inte för att SD ville det, utan för att verklighetens asylkris krävde det.

Så vilken skillnad gör då högerpopulister? Det är i antalet restriktiva åtgärder på integrationsområdet som studien finner ett tydligt samband. Högerpopulistiska regeringar genomdriver fler reformer som minskar invandrares förmåner och ställer högre krav.

Det går att se en logik i utfallet. Invandring beror till stor del på gränsöverskridande faktorer och är i likhet med många andra frågor av utrikeskaraktär inte blockskiljande. Integrationspolitiska reformer är däremot ofta nationella och lätta att placera in på en traditionell skala, med exempelvis språkkrav till höger och försörjningsstöd till vänster. I samarbete med vanliga högerpartier kan populisterna därför få genomslag för sin integrationspolitik. Men det är i den politiska mitten som invandringens storlek avgörs.

Det finns förstås fler anledningar att intressera sig för högerpopulismens framväxt. Men studien granskar enbart påverkan på integration och migration. Inverkan på rättsväsendets oberoende, kulturpolitiken eller nationell sammanhållning berörs inte. Studien är vidare behäftad med andra svagheter; den mäter antalet reformer snarare än effekterna. Kanske är det så att en stram integrationspolitik minskar migrationstrycket i nästa led.

Ändå är resultaten intressanta på många sätt. Den som oroar sig för åtstramad invandring får forskning som pekar på att oron är överdriven. Den som överväger att gå in i ett regeringssamarbete med populister lär sig att det är på integrationssidan det kostar. Populisterna själva får en statsvetenskaplig delförklaring till varför det går trögt för dem. Och de invandringskritiska väljarna får bekräftat vad de kanske redan anar: att de riskerar att bli besvikna ännu en gång.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons