Magdalena Andersson (S).
Magdalena Andersson (S). Foto: Jessica Gow/TT

Så försvårar Andersson kampen mot skatteflykt

SvD GRANSKAR | Utåt sett emot aggressiv skatteplanering – i verkligheten stretar i stället finansminister Magdalena Andersson (S) emot initiativ för att komma åt skatteflyktingar, visar SvD:s granskning.

Publicerad

Debattartikelns budskap i Aftonbladet gick inte att misstolka. Socialdemokraterna skulle gå ”till EU-val på nya åtgärder för att stoppa skatteflykten”.

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson förklarade i inlägget att de ville skärpa kriterierna för den svarta lista med skatteparadis som EU införde 2016. I artikeln, publicerad på första maj i år, konstaterade de:

”Skatteflykten har uppskattats kosta världens länder minst 130 miljarder euro i skatteintäkter – varje år.” Det motsvarar cirka 1 300 miljarder kronor, vilket är mer än Sveriges statsbudget på 1 000 miljarder kronor.

Sverige är en bromskloss.

Men bilden som förmedlas utåt stämmer inte med arbetet innanför finansdepartementets svagt rosa betongväggar, kan SvD i dag visa. Där har Magdalena Andersson i stället vid flera tillfällen gjort tvärtom när det kommer till att stoppa internationell skatteflykt, både i Sverige och i EU.

Två exempel kom nyligen, ett av dem i EU. Som enda politiker från unionens socialdemokratiska grupp fällde Magdalena Andersson ett EU-förslag om att begränsa skatteflykt. Därmed lade hon krokben för grannlandet Finland som är ordförande i EU:s ministerråd det här halvåret.

– Sveriges position i skatteflyktsfrågor i EU är förvånande, säger en rådgivare till EU-parlamentet som föredrar att vara anonym.

Hjälporganisationen Oxfam vill ha en rättvis beskattning eftersom fattiga länder lider mest av skatteflykten.
Hjälporganisationen Oxfam vill ha en rättvis beskattning eftersom fattiga länder lider mest av skatteflykten. Foto: Pat Tuson/TT
Annons

Hanna Nelson, på hjälporganisationen Oxfam, uttrycker det så här:

– Sverige är en bromskloss.

Oxfam vill ha en rättvis beskattning eftersom fattiga länder lider mest av skatteflykten. Men flykten gröper även ur den svenska statskassan.

Undersökningen Missing Profits, som forskare i Kalifornien och Köpenhamn har gjort, beräknar att 16 procent av svensk bolagsskatt, motsvarande 21 miljarder kronor, försvinner ur landet varje år. Merparten, 17 miljarder kronor, går till skatteparadis inom EU.

– Jag ser det som det allra största hotet mot vårt välfärdssamhälle, att företag kan smita undan skatt via skatteparadis, säger en av Sveriges tyngsta makroekonomer som föredrar att vara anonym.

Magdalena Andersson håller inte med om att hon inte gör något i frågan.

– Vi har visst drivit frågor i EU, som svarta listan och att undvika hybrida missmatchningar, säger Magdalena Andersson till SvD.

Utlåtanden från riksdagens skatteutskott 2015 och 2016 visar dock att Sverige i själva verket var emot de två förslagen om missmatchning. Det handlade om förbud att förhindra bland annat dubbla ränteavdrag i vissa gränsöverskridande fall. Men Sverige röstade till slut för dem i EU.

Annons

När det gäller den svarta listan med länder som klassas som skatteparadis ger den internationella skatteexperten Torsten Fensby inte mycket för den.

Torsten Fensby är kritisk mot den svarta listan.
Torsten Fensby är kritisk mot den svarta listan. Foto: Janerik Henriksson/TT

– Listan är ett lurendrejeri, en byråkratisk härdsmälta. Det enda den gör är att legitimera skatteparadis som lämnar listan genom att bara på papperet ändra sin lagstiftning, säger han.

Nyligen retade Magdalena Andersson alltså upp Finland i EU.

Den skäggprydde Timo Harakka, Finlands dåvarande arbetsmarknadsminister, höll ett brandtal i EU:s konkurrenskraftsråd torsdagen den 28 november i år. Socialdemokraten var ordförande och drev ett förslag, som Finland hade varit för i flera år, hårt.

Förslaget gick ut på att multinationella företag offentligt ska rapportera vilka vinster de gör och vilka skatter de betalar i varje land där de är verksamma, för att hindra skatteflykt. Det kallas offentlig land-för-land-rapportering.

Annons

Redan nu måste bolagen informera skattemyndigheterna, men förslaget gällde alltså att göra alltihop offentligt.

Magistern i teaterkonst, som kom in i Finlands riksdag 2015, dundrade:

– Jag vill först påminna om det stora folkliga stödet för mer öppenhet efter skandaler som Panamadokumenten och det viktigaste: det här är inte ett skatteförslag.

Om Sverige hade bytt position så hade det här kunnat gå igenom.

Den före detta tv-journalisten betonade att det handlade om öppenhet, transparens. Samtidigt visste Harakka att han hade grannlandets finansminister, Magdalena Andersson, emot sig.

Hon hade skickat ett brev till honom och till Finlands finansminister Mika Lintilä i förväg eftersom Finland är ordförande i EU:s ministerråd det här halvåret. Hon ville stoppa att förslaget togs upp i konkurrenskraftsrådet.

”Den svenska regeringen är starkt emot denna avsikt”, skrev hon i brevet, som SvD begärt ut från finansdepartementet.

– Vår bedömning, och rådets rättstjänsts bedömning, är att det är en skattefråga, säger Magdalena Andersson till SvD.

Annons

Hon ansåg att frågan skulle tas upp där beslut fattas enhälligt, i stället för genom omröstning, nämligen i Ekofin, EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.

Men ett antal länder som ofta klassas som skatteparadis är med i EU och därmed i Ekofin, vilket kan göra det svårt att få igenom enhälliga beslut för att motverka skatteflykt där.

Magdalena Andersson (S).
Magdalena Andersson (S). Foto: Karin Wesslen/TT

Att Sverige under Alliansregeringen redan hade röstat igenom ett EU-förslag om offentlig land-för-land-rapportering för banker respektive företag inom gruv- och skogsindustrin 2013, brydde sig Magdalena Andersson inte om.

Den gången hade inte Sverige krävt att förslaget skulle upp i Ekofin. Men nu var Magdalena Andersson benhård. Det hjälpte inte att nästan hela den socialdemokratiska gruppen i EU, där de svenska Socialdemokraterna är med, var redo att rösta för förslaget i konkurrenskraftsrådet.

Annons

Undantagen var Tyskland och Finland som skulle lägga ner sina röster. Tyskland eftersom Socialdemokraterna delar makten med CDU, som var emot, och Finland på grund av ordförandeskapet.

Onsdagskvällen före omröstningen stod det hela och vägde. I konkurrenskraftsrådet krävdes kvalificerad majoritet för att förslaget skulle bli verklighet, det vill säga 55 procent av medlemstaterna eller länder som representerade minst 65 procent av EU:s befolkning måste vara för.

Det hängde på ett enda land. Klockan 22 meddelade Kroatien att landet skulle rösta emot.

Därmed visste Timo Harakka när han höll sitt brandtal på torsdagen att han hade förlorat.

– Om Sverige hade bytt position så hade det här kunnat gå igenom, säger Hanna Nelson på Oxfam.

Magdalena Andersson säger att det inte går att vara säker att det stod och föll med ett enda land.

– Det fanns länder som avstod från att ta ställning, det är inte alls osannolikt att de hade varit emot om det hade behövts, det kan inte du veta, säger Magdalena Andersson till SvD.

Endast tre länder avstod, förutom de nämnda Tyskland och Finland, var det Storbritannien, som håller på att lämna EU.

Annons

Sverige ställde sig därmed på samma sida som länder som på många sätt klassas som skatteparadis: Luxemburg, Malta, Cypern och Irland. Och på samma sida som länder som erbjuder skatterabatter till utländska investerare: Tjeckien och Österrike.

I praktiken innebar det att Sverige trollade bort frågan.

Även Sverige erbjuder skatterabatter, enligt den brittiska tidningen the Guardian, vilket EU-länder normalt sett inte får göra. Både Skatteverket och Magdalena Andersson förnekar dock att det finns specialavtal.

Regeringen drev dock igenom en sänkning av energiskatten för serverhallar då Facebook ville lägga servrar på svensk mark och gav den amerikanska jätten drygt 100 miljoner kronor i bidrag. Det avslöjade tv-programmet Uppdrag Granskning 2017.

Eftersom förslaget om offentlig land-för-land-rapportering föll blev ingenting offentligt, inte heller svenska multinationella företags skatteplanering.

Magdalena Andersson fick som hon ville när Finland gick vidare i frågan genom att lyfta den till Ekofin, där EU:s finansministrar sitter.

Annons

I Ekofin påpekade Mika Lintilä att det var Sverige som krävt diskussionen. Sedan kom inlägg efter inlägg – finansministrar från Luxemburg, Cypern och Tjeckien lyfte fram att de stödde Sverige.

Därmed hjälpte det inte att de flesta stod på Finlands sida, till exempel Italiens finansminister Roberto Gualtieri.

– Jag anser att den verkliga anledningen för att flytta det här från ett vanligt lagstiftningsförfarande, är syftet att ha en mindre ambitiös skrivning, sa han.

Ingen enhällighet kunde nås. Frågan var död.

– I praktiken innebar det att Sverige trollade bort frågan, säger Hanna Nelson på Oxfam.

Jenni Karjalainen, som är rådgivare till den finska arbetsministern och som har följt frågan nära, uttrycker det så här:

– Ministrarna från Finland och Danmark var förvånade över den svenska positionen. Sveriges finansminister Magdalena Andersson har upprepade gånger sagt att Sverige är för öppenhet. Men hon måste ha vetat att om man flyttade detta till Ekofin, där det krävs enhällighet, skulle förslaget inte gå igenom.

Annons

Transparency International Sveriges ordförande, Ulrik Åshuvud, ställer sig undrande till agerandet.

– Magdalena Andersson måste fråga sig om sakfrågan är viktig eller inte, i stället för att göra det hela till en procedurfråga, säger han.

Men i sakfrågan har Magdalena Andersson inte tagit ställning.

– Det finns både för- och nackdelar. En fördel är att det är öppet och transparent. En nackdel skulle kunna vara att det finns en risk för att länder som EU har informationsutbyte med skulle kunna dra sig ur om det blev öppet. Det viktiga här är att skattemyndigheterna har all information och det har de, säger hon till SvD.

Men även i Sverige har Magdalena Andersson backat i frågor om att begränsa skatteflykt. Ett exempel kom nyligen.

Medan regndropparna rann nerför finansdepartementets rundbågade fönster fredagen den 6 december i år slog Magdalena Andersson ännu en gång till reträtt om skatteflykten. Den här gången i Sverige.

Hela frågan började ute på den europeiska kontinenten. Efter Luxleaks, Panamadokumenten, Paradisläckan och avslöjanden om att jättar som Google, Apple och Facebook betalade minimal skatt i Europa uppstod en folklig opinion mot skatteflykt.

Annons

EU började agera, bland annat genom att titta på skatteuppläggen som ofta är lika kreativa som sina namn, till exempel ”dubbel irländare”, ”holländsk sandwich” eller ”dubbel irländare med en holländsk sandwich”.

EU-kommissionens vice ordförande, danskan Margrethe Vestager, slog ner på ett antal fantasifulla konstruktioner.

Margrethe Vestager.
Margrethe Vestager. Foto: Yvonne Åsell

I fjol riktade EU ljuset mot de firmor som skapar de påhittiga uppläggen och kom med ett direktiv. Det rör sig om att tvinga skatterådgivare – revisionsfirmor, advokatbyråer och liknande – att rapportera skatteupplägg över landgränserna.

Efter att ha manglats i EU blev direktivet rätt urvattnat och EU poängterade att det rörde sig om en miniminivå.

– Länder som Luxemburg, Malta och Cypern har inget egenintresse av att rapportera till Sverige. De kommer inte att anstränga sig för att få reglerna att fungera i praktiken. Det är det som är svagheten i direktivet, säger Torsten Fensby, expert på internationell beskattning och skatteparadis.

Annons

Jag blev grymt besviken.

Den svenska statliga utredningen ”Rapporteringspliktiga arrangemang” rekommenderade regeringen att gå längre än EU-direktivet genom att även tvinga skatterådgivare att informera om skatteupplägg inne i Sverige. En slutsats som Torsten Fensby är positiv till.

– Den här typen av rapporteringsregler fungerar bara i ett inhemskt sammanhang där skattemyndigheten kan bedriva en översyn, säger han.

Att Magdalena Andersson var tvungen att införa EU:s direktiv stod klart, men skulle hon göra som utredningen föreslog och gå längre?

Organisationen Svenskt Näringsliv och de flesta andra remissinstanser gick – som så många gånger tidigare när det gäller regler mot skatteflykt – emot förslaget.

Den 6 december i år bestämde Magdalena Andersson sig för att backa. Sverige inför bara EU-reglerna. Skatterådgivare behöver inte berätta om inhemska arrangemang.

– Jag blev grymt besviken, säger Torsten Fensby.

Magdalena Andersson säger att finansdepartementet jobbar vidare med frågan, men vill inte specificera hur lång tid det kan ta.

Annons

Inne på finansdepartementet höstvintern 2019 har Magdalena Andersson, tidigare överdirektör på Skatteverket, fortfarande inte löst frågan om flyttskatten.

Magdalena Andersson föreslog i början av 2018 en exitskatt, som var en ren utflyttningsskatt. Den skulle täppa till ett kryphål i lagen som gör att den så kallade tioårsregeln inte drar in några skattepengar.

Regeln går ut på att den som flyttar från Sverige fortsätter att vara skattskyldig här i tio år, för vinst på till exempel försäljning av värdepapper och andelar i bolag. Men företagare som flyttar utomlands skatteplanerar sig enkelt runt tioårsregeln.

Politiker, Riksrevisionen och Skatteverket har i många år varit eniga om att regeln, som funnits i 36 år, inte fungerar. Magdalena Andersson har själv dömt ut den.

När Magdalena Andersson föreslog en exitskatt hade redan Danmark, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike en flyttskatt.

Men efter hård kritik, inte minst från H&M:s huvudägare Stefan Persson, skrotade Magdalena Andersson planerna på en svensk exitskatt våren 2018.

Annons

– Det var uppenbart att det inte fanns något stöd i Sveriges riksdag för den och det var ett väldigt högt tonläge, säger hon.

Faktum är att det i stort sett har rått status quo på området skatteflykt här hemma sedan Magdalena Andersson tillträdde 2014. Hon har inte drivit igenom några andra lagar än de hon tvingats införa på grund av olika EU-direktiv.

Därmed är hon på samma linje som sin företrädare, moderaten Anders Borg som i många år motarbetade sådant som skulle göra det svårare för rika svenskar att gömma pengar i skatteparadis. Bland annat ville han inte skriva informationsutbytesavtal med Singapore.

Medan ingenting händer i frågan i Sverige är OECD på hugget.

På OECD brinner fransmannen Pascal Saint-Amans för skattefrågor. Den karismatiske 50-åringen har jobbat med skatter nästan hela sitt liv och nu leder han organisationens skattearbete.

”Det finns ingen plan B, det finns plan C och C står för kaos (chaos på engelska, reds anm) om vi inte kommer överens”, är ett av hans uttalanden som snurrat runt på Twitter.

Annons

OECD ser med oro på kapplöpningen mot botten när det gäller bolagsskatt där länder konkurrerar med varandra genom att sänka den.

Sverige sänkte bolagsskatten till 22 procent 2009, i år sänks den till 21,4 procent och 2021 till 20,6 procent. Samtidigt har andra EU-länder sänkt sin bolagsskatt och i år är genomsnittet 21,2 procent.

OECD anser att detta måste få ett slut för att inte erodera världens skattebaser. Pascal Saint-Amans diskuterar två förslag med 135 av världens runt 190 länder, ett av dem är en global minimiskatt.

– Global minimiskatt skulle göra det betydligt mindre attraktivt att flytta pengar till skatteparadis. Nollprocentig bolagsskatt är ett av de främsta sätten som skatteparadis lockar till sig företag på, säger Hanna Nelson på Oxfam.

Magdalena Andersson har inte satt ner foten:

– Det är en intressant fråga att fortsätta diskutera. Det kan komma till rätta med att flytta vinster, men det är inte en lätt nöt att knäcka. Det får inte bli en orimlig administrativ börda på företagen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Torsten Fensby har en annan syn på Sveriges tveksamhet.

– Det handlar inte alls om bolagens arbetsbörda utan om att svenska multinationella företags globala skattebelastning skulle öka. Stora länder försöker ofta enas om regler inom OECD som missgynnar små exportberoende länder som Sverige, säger Torsten Fensby.

Den 18 december i år fick OECD och Pascal Saint-Amans stöd från EU-parlamentet som kom med en resolution för en ”gemensam, ambitiös EU-ståndpunkt” i OECD-förhandlingarna.

Parlamentet deklarerade att det handlade om ”att säkerställa en rättvisare fördelning av skatterättigheter och en lägsta beskattningsnivå”. Allt för att bekämpa internationell skatteflykt.

Efter att SvD intervjuat Magdalena Andersson skickar hennes pressekreterare en lista på åtgärder mot skatteflykt som finansministern anser sig ha vidtagit under sina fem år på posten. Torsten Fensby har fått se listan. Han är inte imponerad:

– Bortser man från åtgärderna som EU påtvingat Sverige och de som handlar om annat än internationell skatteflykt återstår endast två nominella regeländringar. Regeringen framhåller att Skatteverket fått mer resurser, men mer pengar hjälper ringa om inte Skatteverket samtidigt får nya lagstiftningsverktyg för att bekämpa skatteparadis.

Hjälporganisationen Oxfam vill ha en rättvis beskattning eftersom fattiga länder lider mest av skatteflykten.

Foto: Pat Tuson/TT

Torsten Fensby är kritisk mot den svarta listan.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Magdalena Andersson (S).

Foto: Karin Wesslen/TT

Margrethe Vestager.

Foto: Yvonne Åsell
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman