Birgitte Bonnesen triggade sitt eget avskedande i oktober 2018 – men det visste ingen.
Birgitte Bonnesen triggade sitt eget avskedande i oktober 2018 – men det visste ingen. Foto: Tomas Oneborg

Varningar tystades ned – så gick Swedbank in i ny kris

Var det girighet? Slarv? När Swedbank laddar för sin extrastämma är banken mitt i sin tredje stora kris på 30 år. Hoppet står nu till en före detta statsminister.

Det här är berättelsen om hur en svensk folkbank hamnade i en internationell härva av misstänkt penningtvätt.

Uppdaterad
Publicerad

Det är mitten av juni. Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg är som vanligt ljust och luftigt. Bankens symbol, eken med det gröna bladverket, går igen i inredningen, precis som den himmelsblå bakgrunden.

Men inget är som vanligt i Swedbank. Bakom kulisserna pågår en febril kartläggning. Vem visste vad och vid vilken tidpunkt? Är rapporterna om penningtvätt sanna? Har styrelsematerialet varit korrekt? Swedbanks styrelse och pr-byrån Kreab försöker få klarhet i vad som hänt, enligt en av SvD:s källor.

När det är dags för Swedbanks extra bolagsstämma på onsdag, är banken inne i sin tredje storskaliga kris på mindre än trettio år – bankkrisen, finanskrisen och penningtvättskrisen.

Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.
Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg. Foto: Lars Pehrson
Annons

Iklädd en orange kavaj hälsade Swedbanks dåvarande vd Birgitte Bonnesen leende på SvD den 23 oktober i fjol. Ute försökte den råa höstkylan krypa innanför jackan, men i konferensrummet på Regeringsgatan i Stockholm var det varmt.

SvD hade berättat i förväg att intervjun skulle handla om penningtvätt, inte om bankens kvartalsrapport som släpptes denna dag.

När Birgitte Bonnesen svarade ”Vi hittade ingenting” på frågan om vad Swedbank fann när banken gick igenom sina transaktioner med Danske Bank 2007–2015, visste ingen att hon triggade sitt eget avskedande.

Och brände 80 miljarder av aktieägarnas pengar.

Även i andra medier hamrade Birgitte Bonnesen in sitt budskap den här dagen.

Efter reklamen visas:
Swedbanks vd Birgitte Bonnesen: "Vi hittade ingenting"

Danskan kom till Stockholm och Swedbank 1987. Maken Vagn Sörensen skulle börja jobba på SAS i Sverige, där han senare blev koncernchef. När paret skilde sig stannade Birgitte Bonnesen kvar i Sverige.

Mitt i finanskrisen 2009 blev Bonnesen chef för internrevisionen. Nu fick hon möjlighet att få full inblick i allt som försiggick i banken, bland annat de processer som skulle motverka penningtvätt i Baltikum.

Annons

I samma veva införde Sverige EU:s tredje penningtvättsdirektiv, med hårdare regler. Men det rörde sig om övergångsbestämmelser. Kravet att bankerna måste känna sina kunder, det kunde bankerna uppfylla när de fann lämpligt.

Branschen somnade till stor del om.

Visserligen började de svenska storbankerna att ta in uppgifter om nya kunder, men de gamla kunderna fick sköta sig själva. Om de nu skötte sig. Det visste bankerna inte så noga.

Dessutom låg Swedbanks fokus på att överleva. Banken var nära att gå omkull på grund av alla dåliga lån i Baltikum. Bankens arbete handlade framför allt om att rädda de lån som räddas kunde.

I Baltikum nagelfors bolag som ville låna pengar, men inte de som bara skickade pengar via banken, enligt en insatt källa. För kunder som inte lånade pengar behövde banken nämligen inte ordna någon ytterligare kapitaltäckning. Och kapital var dyrt.

Att vissa av företagen hade sina säten i skatteparadis och att det var oklart vilka ägare som stod bakom, brydde sig banken mindre om, enligt en av SvD:s källor. Banken tjänade helt enkelt riskfria pengar på dem.

Annons

Swedbank gjorde vinst på antalet transaktioner och storleken på transaktionerna, enligt källan. Dessutom tjänade banken på att de här kunderna ofta gjorde stora valutaväxlingar, till exempel mellan rubel och amerikanska dollar.

Högriskkunder är ofta kunder från utlandet, så kallade non-residents. Ändå bestämde sig Swedbanks baltiska privatbank, Private banking, mitt i krisen 2009, för att erbjuda finansiell rådgivning och banktjänster från Baltikum till privatpersoner i före detta Sovjet, enligt SVT.

Dessutom fanns en egen avdelning, Multinational Clients Desk, för högriskkunder från utlandet, så kallade HRNR, high-risk, non-resident, enligt en av SvD:s källor.

Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland.
Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland. Foto: Pi Frisk

I båda de här enheterna fanns alltså högriskkunder. Så småningom fick banken tiotusentals konton som tillhörde sådana kunder, det vill säga icke-balter, non-residents.

Annons

Samtidigt röjde dåvarande koncernchef Michael Wolf och riskchef (senare finansdirektör) Göran Bronner framgångsrikt upp i Swedbank. De drog sig ur Ryssland och bestämde sig för att göra detsamma i Ukraina.

Men när det kom till beslut om retailbanking, privatkunder, gick det inte lika bra. Ingen av dem hade jobbat med sådant. Då de lade ner Kunderbjudande & Produkt, som drev all affärs- och verksamhetsutveckling, försvann runt 350 personer. Inklusive de som jobbade med Känn-din-kund och annat för att motverka penningtvätt.

Men mest slog beslutet mot själva affärsverksamheten i banken, eftersom tjänstemännen inte hade granskat penningtvätt särskilt mycket. Bilden var att ”penningtvätt är säkert jätteviktigt, men det händer inte här”.

När Nordea fick böter på 30 miljoner vaknade bankerna ur sin törnrosasömn

I Riga sticker Swedbanks skrapa upp sin triangel mot himlen på en ö i floden Daugava. År 2011 blev Birgitte Bonnesen chef för bankens baltiska del.

Birgitte Bonnesen stöpte ihop verksamheten i de tre länderna så att de alltid gjorde likadant. Hon fascinerades av Baltikum och var imponerad av balternas snabbhet och effektivitet, enligt en källa.

Annons

Danskan träffade premiärministrar och presidenter eftersom Swedbank var regionens största företag och affärsområdet blev framgångsrikt.

De utländska högriskkunderna kom att bli några av de mest vinstgivande för Swedbank i Estland, enligt SVT. Och banken anmälde allt färre av dem. Penningtvätt stod inte högt på dagordningen hos nordiska banker.

Snart hamnade Baltikum i skymundan, och allt mer fokus riktades mot Sverige.
Snart hamnade Baltikum i skymundan, och allt mer fokus riktades mot Sverige. Foto: Annika af Klercker

I början av 2013 röt den svenska Finansinspektionen till över bankernas slappa syn på penningtvätt. Vad är detta? Ni har haft fyra år på er att ordna arbetet mot penningtvätt!

Nu handlade det inte längre om övergångsbestämmelser. När Nordea fick böter på 30 miljoner vaknade bankerna ur sin törnrosasömn.

För även om Finansinspektionens böter inte var höga, var en bank som inte skötte sina risker tvungen att hålla mer kapital, som säkerhet. Det är dyrt. Kapital måste jobba för att ge avkastning.

Annons

Dessutom kunde det bli svårare för en bötfälld bank att samarbeta med banker i utlandet. Och mycket svårare att låna pengar i USA. Frågan blev plötsligt viktig.

Även Swedbank fick besök av Finansinspektionen 2013, men slapp en bot. Under hotet från FI såg Michael Wolf till att öka resurserna i Sverige, utveckla IT-system och utbilda all personal.

Internt var det inte särskilt populärt. Det kostade väldigt mycket pengar och drog en massa it-resurser. Många anställda ville inte prata regler, de vill prata affär. Banken måste ju tjäna pengar!

De skämtade om arbetet mot penningtvätt genom att slänga om förkortningen, AML (Anti Money Laundering) till en annan bankförkortning, ALM (Asset and Liability Management). Och genom att stuva om lagkravet KYC (Know Your Customer) till YMCA.

Dessutom orkade inte banken ordna upp processerna i Sverige och Baltikum samtidigt. Fokus hamnade på Sverige. Baltikum fick hänga på när det gick, som med transaktionsövervakningssystemet.

Hon hade även kort stubin och kunde skrika åt folk

Annons

Måndagen den 8 februari 2016 åt Birgitte Bonnesen sallad på ett lunchmöte med ledningen för bankens svenska rörelse, som hon var chef för sedan hon lämnat Baltikum 2014.

Ett sms från kommunikationsdirektören Cecilia Hernqvist om att ordförande Anders Sundström sökte henne fick fart på henne.

Några minuter senare, i ett mötesrum högst upp i komplexet av diabas och glas, berättade Anders Sundström att Michael Wolf skulle få sparken och erbjöd henne att bli tillförordnad vd.

Michael Wolf hade lyckats räta upp banken och aktien hade gått upp nästan 800 procent sedan han tillträdde. Men Dagens Industri hade avslöjat att höga chefer fått tillåtelse att göra stora privata affärer vid sidan av jobbet.

Av samma anledning petades Anders Sundström strax därpå. I stället fick den jordnära smålänningen Lars Idermark fatta klubban.

1/2

Swedbank-stämman där Anders Sundström avgår och Lars Idermark blir invald som ordförande i styrelsen. 

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2

Michael Wolf.

Foto: Anders Ahlgren

Birgitte Bonnesen rivstartade och gjorde ungefär likadant som hon gjort i Baltikum. Hon etablerade en målbild, Wanted Position. Det var en blandning av digitala trender och en så kallad Operating Model på ohemula 450 sidor. Allt nedsplittrat i mängder av forum och processer.

Annons

När hon och Lars Idermark dessutom fann varandra som kollegor utsåg styrelsen henne till ordinarie vd.

Birgitte Bonnesens skratt hördes ofta på huvudkontoret och hon var rätt populär i banken, även om hennes kontrollbehov höll på att driva medarbetarna till vansinne, enligt SvD:s källor. Hon hade även kort stubin och kunde skrika åt folk.

Själv var hon noga med sin integritet och var inte privat eller personlig. Inte var hon någon relationsmänniska heller. Hon höll sig långt från verksamheten och försökte undvika att träffa stora företagskunder.

Men utåt såg det bra ut. Hon hade ett sommarprogram på radion 2017 och blev intervjuad i media.

Hennes Operating Model fungerade dock inte i Sverige eftersom den svenska bankverksamheten är betydligt mer komplicerad än den baltiska. I Baltikum sysslar Swedbank främst med inlåning, utlåning och kort. Det här med sparande, kapitalmarknad och företag är litet.

Annons
Bonnesen kom till Swedbank år 1987.
Bonnesen kom till Swedbank år 1987. Foto: Tomas Oneborg

En vårdag 2016 klev Swedbanks chef för regelefterlevnad Viveka Strangert in i styrelserummet på huvudkontorets översta våning i Sundbyberg. Utsikten var vidsträckt.

Runt det ovala styrelsebordet, som såg ut som ett O, lyssnade styrelseledamöterna uppmärksamt när hon presenterade en rapport om bankens arbete mot penningtvätt i Baltikum.

Efter att ha rätat upp systemen i Sverige hade hon skickat en expert från Sverige till Baltikum 2015.

Nu var rapporten klar och Viveka Strangert stod på rummets blå matta. Längst ner i huset är mattorna bruna, sedan blir de gröna och längst upp blå. Allt för att symbolisera en ek som sträcker sig mot himlen.

Slutsatsen var att det fanns brister, bland annat att banken inte visste vilka kunderna var, vem som var den verkliga huvudmannen bakom kundernas företag och om transaktionerna var skumma eller inte.

Helt enkelt påpekade hon att det inte såg bra ut i Baltikum och att banken behövde göra samma resa där som den redan hade gjort i Sverige.

Annons

Birgitte Bonnesen blev arg. Flera källor anser att det berodde på att Bonnesen varit chef i Baltikum och att hon ofta tog saker personligt. Efter mötet skällde hon ut Viveka Strangert. Några veckor senare köptes Strangert ut, av olika anledningar, och lämnade banken.

Myndigheterna i Baltikum hade dock sett samma brister som Viveka Strangerts expert. År 2016 gav Lettland Swedbank böter på 13 miljoner och i februari 2018 varnade Litauen banken.

Möjligen var det då Birgitte Bonnesen bestämde sig för att mörka

Vid ett podium i Köpenhamn, framför den samlade pressen, tog karriären slut för ordförande och vd i Danske bank den 19 september 2018. En advokatutredning pekade på misstänkta transaktioner på 2 000 miljarder kronor i bankens estniska portfölj med non-residents 2007–2015.

Swedbank gjorde en intern rapport om sin eventuella koppling till jättehärvan. En av flera slutsatser var att misstänkta kunder hade slussat motsvarande 80 miljarder kronor mellan Swedbank och Danske Bank under den aktuella tidsperioden, enligt DI och SVT.

Annons

Nå, 80 miljarder var inte mycket jämfört med 2 000 miljarder. Men rapporten gällde bara transaktioner mellan kunder i Danske Bank och Swedbank. Inte mellan kunder i Swedbank och lettiska ABLV, som fick likvideras efter att USA förbjudit banken att använda dollar. Eller Swedbank och andra banker.

En timme före Swedbank-stämman fick Birgitte Bonnesen sparken av styrelsen.
En timme före Swedbank-stämman fick Birgitte Bonnesen sparken av styrelsen. Foto: Tomas Oneborg

Men Birgitte Bonnesen ansåg att hon åtgärdat mycket. Det här var gamla försyndelser. Nu var bankens arbete mot penningtvätt mycket effektivare.

Den innersta kretsen stod henne bi. De visste att hon inte gillade att bli emotsagd.

Här fanns den nya chefen för regelefterlevnad, Cecilia Hernqvist, som jobbat nästan 30 år i banken. Finansdirektör Anders Karlsson, som lämnat banken 2008 men som Michael Wolf lockat tillbaka. Strategichefen Mikael Björknert, som låg bakom Wanted Position och Operating Model. Chefen för Birgitte Bonnesens vd-kontor, Ragnar Gustavii, som bland annat var chef för bankens antipenningtvättsenhet. Plus några andra, bland annat Eva de Falk, chefsjurist och styrelsens sekreterare.

Annons

Den interna rapporten presenterades för styrelsen den 27 september, enligt DI. Finansinspektionen begärde att få den, men i stället skickade Swedbank ett utdrag ur styrelsepresentationen, skrev DI.

Möjligen var det då Birgitte Bonnesen bestämde sig för att mörka. Banksekretess råder, därför kunde medierna inte få veta. Och Finansinspektionen borde inte ha så mycket att säga, det här var gamla försyndelser. Sedan dess hade banken investerat mycket, och gjort ett enormt jobb, mot penningtvätt.

Det var mot bakgrund av det som Birgitte Bonnesen förnekade allt i SvD och alla möjliga medier, även utländska, den 23 oktober.

I december 2018 fick Birgitte Bonnesen ytterligare en rapport om misstänkta transaktioner hos Swedbank i Baltikum i sin hand. Den norske advokaten Erling Grimstad, som tidigare arbetat på den norska Ekobrottsmyndigheten, hade granskat Swedbank i Estland.

Det var ingen rolig läsning. Banken hade accepterat kunder med stor risk för penningtvätt, kundkännedomen hade fallerat och banken hade misslyckats med att rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter.

Annons

Det var i den rapporten som det stod om beslutet att satsa på kunder i före detta Sovjet och om hur få fall som anmälts till finanspolisen, enligt SVT.

Banken höll rapporten hemlig. Ingen utomstående anade något. Tills den 20 februari 2019 då Uppdrag Granskning sände sitt avslöjande.

Nästa dag, en timme före stämman, gav styrelsen Birgitte Bonnesen sparken

Klockan 9 morgonen den 27 mars – dagen före Swedbanks stämma – stegade ett tiotal poliser från Ekobrottsmyndigheten mot receptionerna i Swedbanks två huvudkontor i Sundbyberg. Dagens uppdrag: razzia.

I slutet av februari hade myndigheten inlett en förundersökning mot Swedbank för obehörigt röjande av insiderinformation eftersom storägarna hade fått höra om Uppdrag Gransknings program innan det sändes. Nu ville EBM säkra bevisning.

Swedbanks stora ägare hade varit hårt pressade ända sedan Uppdrag Gransknings avslöjande, men de tänkte ändå ge styrelsen och Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet för 2018. Det fanns inga misstankar om något oegentligt det året, argumenterade de. Inte heller razzian fick dem att ändra sig.

Annons

Men samma kväll utvidgade EBM förundersökningen till grovt svindleri under perioden 23 oktober 2018 till 20 februari 2019 – alltså från dagen då Birgitte Bonnesen förnekade penningtvättsproblem fram till och med Uppdrag Gransknings program.

Nu fanns misstankar som gällde 2018. Och stämman skulle börja klockan 11 nästa dag.

Storägarna satte sig i telefonmöte. Lennart Haglund på Sparbanksgruppen, Jens Henriksson på Folksam, Ramsay Brufer på Alecta, Johan Sidenmark på AMF och Peter Karlström på Sparbanksstiftelserna diskuterade hur de skulle göra.

Folksamchefen Jens Henriksson fick i uppdrag att förmedla budskapet. Klockan 21.45 – exakt två timmar efter EBM:s besked – lyfte han luren.

– Vi överväger att inte ge Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet.

Swedbanks ordförande Lars Idermark svarade:

– Tack. Jag hör vad du säger.

Samtalet var kort och ytterst formellt. Orden väl avvägda.

Nästa dag, en timme före stämman, gav styrelsen Birgitte Bonnesen sparken. Finansdirektör Anders Karlsson blev tillförordnad vd.

Annons
Nya vd:n Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande.
Nya vd:n Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande. Foto: Lars Pehrson

På Swedbanks stämma satt ordförande Lars Idermark vid podiet. Runt scenen stod tygblommor i rött, orange och gult. Den gemytliga inramningen var malplacerad.

Storägarna fick igenom allt, bland annat fick styrelsen ansvarsfrihet medan Birgitte Bonnesen inte fick det. Ändå var storägarna inte nöjda. De insåg att styrelsen hade varit för svag.

Valberedningens ordförande Lennart Haglund kallade till ett möte redan dagen efter stämman. De måste göra om och göra rätt. Det skulle bli en extrastämma.

En vecka senare avgick Lars Idermark.

Tidigare statsministern Göran Persson har lite erfarenhet av bankverksamhet – men mer av storpolitik.
Tidigare statsministern Göran Persson har lite erfarenhet av bankverksamhet – men mer av storpolitik. Foto: Lars Pehrson

På extrastämman den 19 juni valdes socialdemokraten och före detta statsministern Göran Persson till ordförande. En rörelseman till en rörelsebank.

Annons

Visserligen har han inte mycket erfarenhet av bankverksamhet, men väl av storpolitik. Den kan komma väl till pass i Baltikum, där Lettland riskerar att hamna på en grå lista, vilket kan bli ett hot mot Swedbank.

Den 28 augusti meddelade den nya ordföranden sitt val av vd: den tidigare Folksam-vd:n, Jens Henriksson.

De källor som försöker sig på en analys om varför banken hamnat i sin tredje kris tenderar att enas om: naivitet, bristande kontroll och dålig kommunikation.

Samtidigt har banken tjänat enorma summor på att ta stora risker. Tidigare genom att låna ut till kunder som inte borde ha fått låna. Och nu senast genom att tjäna pengar på suspekta kunder och undvika att investera i dyra kontrollsystem i tid.

Fotnot: SvD har haft kontakt med ett tiotal insatta personer, som alla vill vara anonyma, för att skriva den här artikeln.

Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 9

Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland.

Foto: Pi Frisk Bild 2 av 9

Snart hamnade Baltikum i skymundan, och allt mer fokus riktades mot Sverige.

Foto: Annika af Klercker Bild 3 av 9

Swedbank-stämman där Anders Sundström avgår och Lars Idermark blir invald som ordförande i styrelsen. 

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 9

Michael Wolf.

Foto: Anders Ahlgren Bild 5 av 9

Bonnesen kom till Swedbank år 1987.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 9

En timme före Swedbank-stämman fick Birgitte Bonnesen sparken av styrelsen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 7 av 9

Nya vd:n Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande.

Foto: Lars Pehrson Bild 8 av 9

Tidigare statsministern Göran Persson har lite erfarenhet av bankverksamhet – men mer av storpolitik.

Foto: Lars Pehrson Bild 9 av 9