Annons

Per Gudmundson:Så kan du få 30 procent mer i lön

Kjell-Olof Feldt var den socialdemokratiske finansminister som låg bakom ”århundradets skattereform”.
Kjell-Olof Feldt var den socialdemokratiske finansminister som låg bakom ”århundradets skattereform”. Foto: Tomas Oneborg
Under strecket
Publicerad

Hur skulle det smaka med 30 procent mer på lönebeskedet? Ovanpå det, sänkta marginalskatter, så att det i alla fall blir hälften kvar vid en löneökning? Och ett grundavdrag som gör dina först intjänade 120 000 kronor skattefria?

Låter det otänkbart? Kanske inte.

Frågan om en bred skattereform har kommit upp på allvar i politiken. Regeringens 73-punktsöverenskommelse med de social-liberala partierna lovar att ”en omfattande skattereform genomförs” som bland annat ”ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande”, ska ”stärka Sveriges konkurrenskraft”, ”sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt” och ”förenkla genom att begränsa undantag”.

Men hur då?

Nationalekonomen Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, pekar på en lång rad brister i beskattningen av arbete, i rapporten ”Förenklade skatter på arbete” (Timbro).

Världens högsta marginalskatt gör det mindre lönsamt att gå upp i arbetstid, anstränga sig och göra karriär, även vid relativt blygsamma inkomstnivåer.

Annons
Annons

Höga skatter påverkar även dem med låga eller inga arbetsinkomster. Exempelvis försvinner nästan hela vinsten av att gå från bidrag till arbete. Den så kallade deltagandeskatten för den som går från a-kassa till jobb ligger på 85 procent.
Osynliga arbetsgivaravgifter gör att anställda underskattar hur mycket som egentligen går till det offentliga, får en vag uppfattning om företagens faktiska lönekostnader, samt ges en felaktig bild av socialförsäkringarna.

Pensionssystemet är lika svårförståeligt. Grundavdraget och jobbskatteavdraget är krångliga. Och så vidare.

Sammantaget gör skatterna att det både är alltför olönsamt att arbeta och svårt att bilda sig en uppfattning om hur man kan förbättra sina inkomster på bästa sätt.

Lundberg föreslår att vi i stället gör arbetsgivaravgifterna synliga. Lägg dem på lönebeskedet, och ge dem de mer rättvisande namnen statlig löneskatt och pensionsavgift. Det betyder att alla skulle få drygt 30 procent mer i lön. Å andra sidan skulle de nya skatterna sluka det mesta.

Marginaleffekterna kan mildras genom att avskaffa dagens statliga inkomstskatt. Den drabbar alla som tjänar 42 000 kronor i månaden eller mer, men står ändå bara för cirka 3 procent av statens skatteintäkter.

Ett rejält jobbgrundavdrag skulle skattebefria inkomster upp till 120 000 kronor. Det skulle innebära en skattesänkning för alla (dagens grundavdrag plus jobbskatteavdrag summerar till 108 000 kronor) men vara mest betydande för dem med lägre inkomster eller som går från transfereringar till lönearbete.

Sänkta skatter ger förändrade beteenden. Så även här. Höjd sysselsättning motsvarande 64 000 jobb beräknas av rapportförfattaren.

Statens skatteintäkter skulle minska med 146 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 3 procent av BNP. Å andra sidan skulle ökad sysselsättning och högre arbetsinkomster tillföra 51 miljarder, enligt beräkningarna. Summa summarum knappa 100 miljarder kronor lägre intäkter för det offentliga.

Skattetrycket skulle minska med 3 procentenheter. Socialdemokrater behöver dock inte vara oroade: även med 40 procents skattetryck skulle vi ligga i OECD:s toppskikt.

”Århundradets skattereform” påbörjades (av S) 1990. Den sänkte skattetrycket med 4 procentenheter, införde ”hälften kvar” som mål för marginalskatter och gjorde systemet överblickbart för Medelsvensson.

Detta vore naturligtvis inte omöjligt i dag heller.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons