Annons

”Arbetsminnet blockeras när vi upplever hög stress”

Anette Bagger, lektor vid Institutionen för Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik.
Anette Bagger, lektor vid Institutionen för Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik. Foto: Leif Wikberg/Jessica Gow/TT

Kallsvettig, darrig och ont i magen. Matteångest – eller matematikängslan – kan ta sig rent fysiska uttryck. Men med rätt stöd och hjälp kan känslorna övervinnas.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Kallsvettig, darrig, ont i magen och en känsla av stark stress. Så kan matteångest – eller matematikängslan – ta sig uttryck.

– Arbetsminnet blir blockerat när man upplever hög stress. Det gör det svårare att lösa uppgiften och hålla reda på alla fakta i uträkningen. Man minns inte vad man tänkte nyss, säger Anette Bagger.

Hon är forskare vid Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik vid Umeå universitet. Hon skrev sin avhandling om hur elever i tredje klass påverkades av nationella prov i matematik. Tidigare har hon arbetat som mattelärare och som special­pedagog.

Annons

– En del elever kan få en känsla av att de vill bort från matteboken rent fysiskt, säger hon.

Har man en elev som ofta tappar matteboken i golvet, glömmer att ta med den hem, lämnar klassrummet för att gå på toa, gungar på stolen, tvinnar håret eller verkar mer orolig under mattelektionerna kan det vara tecken på att eleven har matematikängslan, förklarar Anette Bagger.

Varför får en del matteångest?

– Det är inte medfött, även om det inte är ovanligt att barn som mår dåligt av matte även har föräldrar som inte heller trivs med ämnet. I stället är det något inlärt som beror på att man har upplevt misslyckanden.

I matte är det ett stort fokus på om svaret är rätt eller fel – en kreativ text är mer svårbedömd.

1/2

Matematikträdgården utanför Tekniska muséet i Stockholm. ”Det finns så mycket vackert, roligt och fascinerande inom matematiken som många aldrig når fram till”, säger Lars Paulsson, utställningsintendent.

Foto: Anna Gerdén
2/2

Själva parken är utformad efter det gyllene snittet som återfinns inom exempelvis arkitektur och konst.

Foto: Anna Gerdén

– Men det här tänkandet i termer av rätt och fel är förödande. Det skapar en rädsla för att göra fel, och om jag gör fel hela tiden – hur påverkar det mig?

Föreställningen att man antingen är matematisk eller inte, kan också bidra.

– När det gäller idrott och musik så talar man ofta om att man har bollsinne eller är musikalisk som något medfött. Precis som inom matematiken. Men det här är förmågor som vi alla kan utveckla med rätt stöd.

Vad kan man göra åt matteångest?

– I alla situationer där ett barn hamnat i ett läge där det är låst och förtroendet är borta måste man börja om med en stor hög med positivitet. Man behöver skapa trygghet, avdramatisera och barnet måste få uppleva att hen lyckas.

Det gäller att synliggöra vad eleven kan, utveckla hens förmågor och minska fokus på rätt och fel.

I Matematikparken finns kluriga labyrinter, musikinstrument som visar bråktal och klätternät med geometriska former.
I Matematikparken finns kluriga labyrinter, musikinstrument som visar bråktal och klätternät med geometriska former. Foto: Anna Gerdén

– Ett sätt är att använda facit tvärtom. Man läser först igenom uppgiften, tittar sedan på svaret i facit innan man försöker hitta lösningen. Då fokuserar man på vägen, själva uträkningen, i stället.

Det kan också vara bra att få slippa göra saker på tid, för under tidspress ökar ofta stress och oro.

– Man kan även hjälpa eleven genom att avlasta arbetsminnet. Om stress blockerar en elevs arbetsminne så att eleven inte kan memorera multiplikationstabellen så kan man få ha en lathund på bänken där alla tabellerna står. Det gör att man kan koncentrera sig på att räkna vidare i stället för att försöka komma ihåg vad 7 x 8 är, säger Anette Bagger.

Att kunna multiplikationstabellerna ”som ett rinnande vatten” är inget måste för att förstå matematik, förklarar hon, även om det är ett stort fokus på det i svensk matematikundervisning.

– Det är vanligt att elever upplever att de inte kan multiplikation när de i själva verket har svårt för några få kombinationer. Det finns ett par tal som jag själv fortfarande får tänka till på ibland om jag är trött eller stressad, men jag tror ändå att jag kan räkna matte – jag har varit mattelärare till och med.

Just tro att man kan i förhållande till matematiken, är viktigt.

– En duktig elev som stöter på en svår uppgift som hen inte klarar av lägger orsakerna utanför sig själv, medan en elev som inte klarar matten så bra skuldbelägger sig själv. Det kan göra att det blir svårare att lära sig – en ond spiral.

Men, säger Anette Bagger, matematikängslan är inte bara kopplat till att inte klara av matten. Man kan även vara en högpresterande elev som är duktig i ämnet. När hon för sin forskning tittade på de två elever i tredje klass som hade högst matematikängslan i en viss kommun hade den ena nästan full poäng på alla nationella prov i matte medan den andra inte nådde kravnivån på de flesta delproven.

– De var rädda för samma saker, men på lite olika bevekelsegrunder. Båda två var osäkra på vad de kunde, men eleven som var högpresterande var orolig för att hon inte skulle minnas det hon kunde, medan den andre var rädd för att skämma ut sig inför andra.

Prov kan bidra till matteångest eftersom det kan innebära ytterligare ett tillfälle att misslyckas på. Men kunskapsbedömningar i någon form är viktiga för att få veta vad eleverna kan, menar hon, så att läraren kan möta dem på rätt nivå i undervisningen.

– Har ett barn matematikängslan kan man däremot behöva anpassa provet efter det. Man vill ju veta vad barnet kan i matematik, inte hur det påverkas av stress när det räknar.

Annons
Annons

Matematikträdgården utanför Tekniska muséet i Stockholm. ”Det finns så mycket vackert, roligt och fascinerande inom matematiken som många aldrig når fram till”, säger Lars Paulsson, utställningsintendent.

Foto: Anna Gerdén Bild 1 av 3

Själva parken är utformad efter det gyllene snittet som återfinns inom exempelvis arkitektur och konst.

Foto: Anna Gerdén Bild 2 av 3

I Matematikparken finns kluriga labyrinter, musikinstrument som visar bråktal och klätternät med geometriska former.

Foto: Anna Gerdén Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons