Annons

Göran Eriksson:Så kan Nyamko Sabuni beväpnas som L-ledare

Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag under Liberalernas turné med utfrågning av partiledarkandidaterna i Stockholm.
Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag under Liberalernas turné med utfrågning av partiledarkandidaterna i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery/TT

Får Liberalernas gräsrötter utse nästa partiledare, så kan de få makt också över andra ödesfrågor. Nyamko Sabuni skulle därmed utrustas med ett nytt vapen för att styra över Liberalerna.

Publicerad

I september 2015 valdes Jeremy Corbyn – efter en medlemsomröstning – till partiledare för brittiska Labour.

The Guardian skrev att det var ”den största chocken i ett politiskt val sedan andra världskriget” och The Telegraph kallade det för ”dagen då Labour dog”. Medlemmarnas val av Corbyn var en chock också för stora delar av partietablissemanget.

En obehaglig överraskning kan nu också vara på väg att drabba delar av ledarskiktet inom Liberalerna.

Annons

De många rådgivande medlemsomröstningarna runt om i landet har utvecklats till något av en Golgatavandring för Erik Ullenhag, som bland flera insiders har varit storfavorit till att ta över efter Jan Björklund.

Men omröstningarna har inte alls gått Ullenhags väg, och om ombuden på landsmötet den 27 juni röstar i enlighet med länsförbunden så vinner Nyamko Sabuni. Valberedningens ordförande säger också till SvD att ”det vore otroligt” att valberedningen skulle gå emot länsförbunden.

Erik Ullenhag, som till vardags är svensk ambassadör i Amman, dröjde länge med beskedet om sin kandidatur. Tystnaden förklarades i partiet med att Ullenhag ville vara säker på att vinna, och vinna stort.

”Team Nyamko” betraktar förstås omröstningarna som moraliskt bindande.

Tolkningen var att Erik Ullenhag inte var intresserad av att bli L-ledare utan ett starkt mandat. Detta har nu blivit något ouppnåeligt.

Ullenhaglägret underkänner legitimiteten i medlemsomröstningarna, med argumentet att valdeltagandet var lågt. Och man tror att en majoritet av landsmötesombuden skulle stödja Erik Ullenhag – om de skulle rösta efter eget huvud.

Men ”Team Nyamko” betraktar förstås omröstningarna som moraliskt bindande för landsmötesombuden, och det skulle uppfattas som provocerande om Ullenhag ändå väljs till partiledare.

Där står alltså Liberalerna i dag, med en horisontell klyfta mellan partiets etablissemang och gräsrötter, i en tid när väljarna flyr och framtiden som riksdagsparti är hotad.

Man kan förbanna eller hylla medlemsdemokratin, men omröstningarna har bidragit till att skapa den här situationen. Det är heller inte första gången som en L-utmanare har velat använda omröstningsvapnet.

Det vore förstås intressant om medlemmarna skulle få rösta om det beslutet också.

När Birgitta Ohlsson försökte slå ut Jan Björklund för två år sedan krävde hon en nationell medlemomröstning, i övertygelse om att hon hade gräsrötternas stöd. Men det stoppades av valberedningen. Ohlsson hoppade så småningom av, och Björklund kunde sitta kvar.

Men Nyamko Sabuni kan nu alltså bli vald med medlemsomröstningar som grund. Och den som kan läsa, och bilda, opinion bland gräsrötterna – vilket Sabuni har gjort mycket bättre än Ullenhag – kan också använda sig av det direktdemokratiska vapnet.

Före nästa val ska Liberalerna ta ställning till om samarbetet med regeringen ska fortsätta. Det vore förstås intressant om medlemmarna skulle få rösta om det beslutet också.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons