Annons

”Så kan vi minska brott i utsatta områden”

Foto: Johan Nilsson/TT

Med rätt politiska förutsättningar kan utvecklingen i utsatta områden vändas till ökad trygghet och delaktighet, skriver redaktörerna bakom en ny bok.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KRIMINALITET

I Sverige finns ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Här är brottslighet och otrygghet högre än i det övriga samhället och den pågående coronakrisen riskerar att öka den utsattheten. Genom ett unikt forskningssamarbete mellan Malmö universitet och polisen kan vi nu visa hur vi kan vända utvecklingen.

Det är väl känt hur vissa typer av brott utmärker sig i utsatta områden. Det handlar om drogförsäljning, bilbränder och en koncentration av skjutvapenvåld. Under perioden 2011–2017 inträffade mer än fem gånger fler skjutningar per invånare i utsatta områden i Malmö jämfört med stadens övriga bostadsområden. Detta är inte bara brott som syns, hörs och märks. De påverkar också dem som bor och verkar där i högre utsträckning än andra brottstyper.

Trots denna mörka bild pekar vi på flera positiva utvecklingstendenser i en bok som nyligen publicerats. Brottsligheten och otryggheten ökar inte. Tvärtom är den oförändrad eller under förbättring jämfört med andra urbana miljöer. Myndigheter och politiker har börjat ta problemen på allvar. Polisen har utvecklat en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och prövar bättre arbetssätt.

Annons
Annons

Vår bok sammanfattar kunskap och erfarenheter kring utsatta områden som ett resultat av ett unikt samarbete mellan polismyndigheten och Malmö universitet. I boken förklarar vi hur utsatta områden kan förstås samt vad som görs i dag och vad vi tror behöver göras för att vända utvecklingen.

Vi menar att framväxten av utsatta områden beror på en långvarig process där globala förändringar i ekonomi och migration samspelat med nationella och lokala politiska beslut. Miljonprogrammet och 1980-talets omfattande bostadsbyggande ledde till att vissa bostadsområden under 1990-talet blev oattraktiva med många tomma lägenheter som följd. Ekonomiska kriser, krig i omvärlden och att många flyktingar sökte sig till Sverige medförde att kulturellt heterogena befolkningsgrupper med utsatta livsvillkor flyttade in.

Under samma period lämnade många inkomststarka grupper områdena. På grund av 90-talskrisen blev offentlig sektor nedrustad och omorganiserad samtidigt som systemförändringar inom bostads- och skolmarknaderna blev genomförda. Här skapades ett tomrum där kriminella och andra maktordningar kunde växa fram. Kriminaliserande processer kunde verka över flera generationer av kriminella och skapa de kriminella miljöer som nu finns.

Det är värt att betona att de kriminellt aktiva inte ens utgör 1 procent av de boende i dessa områden. Men de har stor påverkan. Här har en generation ungdomar växt upp med sämre förutsättningar i livet både ekonomiskt och socialt. Många upplever sig vara politiskt marginaliserade och för en mindre grupp pojkar och unga män har kriminalitet blivit ett alternativ.

Annons
Annons

Hur vänder vi detta till en positiv utveckling? Här vill vi lyfta fram fyra nyckelord som en utgångspunkt för att vända utvecklingen – gränssättande, relationsskapande, samverkan och kunskapsbaserat:

Gränssättande. Att sätta tydliga gränser och beivra brott är nödvändigt för att minska problemen med brott och ordningsstörningar. Ett sådant exempel är att sätta stopp för öppen narkotikaförsäljning. Sådana gränssättande åtgärder medför att de som bor och verkar i området känner sig tryggare och upplever att myndigheterna tar deras problem på allvar. Legitimiteten för myndigheter ökar vilket medför ökad känsla av delaktighet i samhället.

Relationsskapande. Ett relationsskapande arbete krävs för att skapa en känsla av delaktighet och legitimitet. Det relationsskapande arbetet bygger vidare på det gränssättande, och skapar förutsättningar för att fler samarbetar med myndigheter och själva aktivt bidrar till att skapa en bättre lokal miljö. För polisen kan det till exempel yttra sig i fler anmälningar, tips och vittnesmål, vilket underlättar arbetet mot de kriminella miljöerna.

Samverkan. Samverkan med andra myndigheter, befolkning och andra aktörer. Här är inte minst skola och socialtjänst viktiga aktörer, men också fastighetsföretag och civilsamhälle. Samtidigt är samverkan lättare sagt än gjort. Det gäller att inte bara ha en massa möten utan de måste utmynna i konkret handling.

Kunskapsbaserat. Vi måste bli mycket bättre på att arbeta kunskapsbaserat. Satsningar sker redan i utsatta områden, men vi tar nästan aldrig reda på om det som görs får någon effekt. Vi menar att det är av stor vikt att utveckla och testa metoder lokalt, men det bör understödjas av integrerade insatser för utvärdering och forskning. Då kan vi lyfta erfarenheter som är positiva och sprida dem. Ett exempel är alla de erfarenheter och den metodutveckling som nu sker inom polisens Operation Rimfrost i Malmö. Ett annat exempel är det brottsförebyggande arbete som bedrivs inom ramen för Effektiv samordning för trygghet (EST).

Annons
Annons

Vi uppmanar därför svenska beslutsfattare att:

  • Inte prioritera ned satsningen på utsatta områden under den ekonomiska återhämtningen från coronakrisen. Ett ekonomiskt utanförskap göder de kriminella miljöerna.
  • Se till att satsningen på områdespolisarbetet verkligen blir av och förstärks. Kommun- och områdespoliser är nyckelaktörer för att arbeta gränssättande och relationsskapande.
  • Prioritera det brottsförebyggande arbetet. Det gäller både inom polismyndigheten och i kommunerna. Lagstadga att kommunerna skall arbeta brottsförebyggande.
  • Utveckla kunskapsplattformar där polisarbete, forskning och praktik kan mötas, utvecklas och utvärderas.
  • Arbeta underifrån – pröva och utvärdera metoder i praktiskt polisarbetet innan de förs in i större skala.

Samhällsbyggande åtgärder med breda och långsiktiga satsningar är grunden för insatser i utsatta områden. Med rätt politiska förutsättningar kan utvecklingen i utsatta områden vändas till ökad trygghet och delaktighet.

Manne Gerell
fil dr i kriminologi, Malmö universitet
Per-Olof Hallin
seniorprofessor i kulturgeografi, Malmö universitet
Kim Nilvall
kriminalinspektör, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten
Stig Westerdahl
professor i företagsekonomi, Malmö universitet

Undertecknarna är redaktörer för boken ”Att vända utvecklingen. Från utsatta områden till trygghet och delaktighet”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons