Annons

Så kom även mannen i klimakteriet

ANDROPAUS ”Det manliga klimakteriet” fick fäste som begrepp under 1990-talet. Nu finns så kallade andropauskliniker i många länder. Men har män ett klimakterium? Och varför spreds diagnosen just under 90-talet? Sociologen Adam Droppe har granskat hur en ny medicinsk term kan slå igenom.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Föreställningen om att det finns ett manligt klimakterium, en andropaus, har bidragit till att det kommit kliniker och produkter som riktar sig till medelålders och äldre män.

Bild 1 av 1

Föreställningen om att det finns ett manligt klimakterium, en andropaus, har bidragit till att det kommit kliniker och produkter som riktar sig till medelålders och äldre män.

Bild 1 av 1
Föreställningen om att det finns ett manligt klimakterium, en andropaus, har bidragit till att det kommit kliniker och produkter som riktar sig till medelålders och äldre män.
Föreställningen om att det finns ett manligt klimakterium, en andropaus, har bidragit till att det kommit kliniker och produkter som riktar sig till medelålders och äldre män.

Under 1990-talet kunde vi läsa rubriker som ”En medelålers man i klimakteriet” (Göran Skytte i Aftonbladet,1995), ”Manligt klimakterium individuellt” (TT, 1999) och ”Mannens okända klimakterium. En fullständig fysisk revolution som ingen talar om, men var fjärde man drabbas av” (Expressen, 1993). På Läkarstämman 1999 hette ett av symposierna ”Manligt klimakterium – finns det?”.

Ja, hamnar män verkligen i klimakteriet? Knappast, svarar de flesta svenska läkare i dag. Hos flertalet män sjunker testosteronnivåerna långsamt från 25-årsåldern. Bara ett fåtal drabbas av en drastisk sänkning och den kan bero på sjukdom. För övrigt hänvisar ordet klimakterium till den kritiska punkt då ägglossningen upphör, så benämningen blir i sig tokig för män.

Annons
Annons

Ändå finns det många läkare och läkemedelsföretag som tjänar på att få män att fråga sig om de inte drabbats av andropausens/det manliga klimakteriets tråkiga konsekvenser. Såväl håglöshet som minskad sexuell lust, bukfetma och trötthet har förklarats med teorier om det manliga klimakteriet. Kanske kan ett piller öka lusten, energin och samtidigt slanka till kaggen?

Många nya diagnoser har tillkommit de senaste femtio åren, de flesta på grund av ökad medicinsk kunskap och genombrott i forskningen. Andra har poppat upp på vagare grund.

I sin avhandling har Adam Droppe studerat begreppet det manliga klimakteriet som ett exempel på hur ett medicinskt begrepp kan etableras.

Som sociolog är han noggrann med att inte ta ställning till huruvida diagnosen andropaus är korrekt eller inte. Han är ute efter att förklara spridningen av den.

– Jag ifrågasätter inte existensen av ett manligt klimakterium. Det är inte min uppgift. Vad jag undersöker är hur det kommer sig att man vid slutet av 1900-talet börjar anta att det finns ett. Om det nu finns borde det väl ha uppmärksammats tidigare? Och om det inte finns, hur kunde man då börja prata om det på 1990-talet?

Hur belägger du att begreppet fick ett genomslag?

– Jag har tittat på hur många vetenskapliga artiklar det har skrivits om det här, vilka medicinska upptäckter som eventuellt gjordes. Jag väger samman många aspekter. Det började forskas mer om andropausen och många artiklar publicerades på 1990-talet. Samma tendens ser man i vanliga tidningsartiklar, populärvetenskapliga böcker, radio- och tv-program.

Annons
Annons

Under 1990-talet började andropauskliniker öppnas runt om i världen. Andropaus-föreningar bildades, som The Andropause Society i Storbritannien. Motsvarande finns i Australien och Indien. Men det gjordes inga medicinska genombrott som kan förklara andropausbegreppets succé i världen.

Ett annat spår i Adam Droppes avhandling är hur forskare och läkare har nytta av ett nytt syndrom. Det kan innebära en möjlighet för ny forskning.

– Det finns en ganska tydlig koppling mellan läkemedelsbolagens enorma vinster och den så kallade medikaliseringen av samhället. Det tillkommer fler diagnoser och mer läkemedel skrivs ut. Samtidigt kan man inte säga att människors hälsa är sämre än förut.

Den nya forskningspolitiken som styrt mot att universitet, forskare och industri har kopplats närmare varandra har gett läkemedelsindustrin större inflytande över hur vetenskap produceras, anser Adam Droppe.

– Det finns också en allians mellan forskning, läkemedelsindustri och media. Media har ett intresse av att föra ut föreställningar om sjukdomar, som ”vanlig huvudvärk kan vara dold sjukdom”.

Diagnoser säljer. För journalister som har ont om tid är det inte lätt att kritiskt granska vetenskapliga studier och kolla källor. Ibland levererar läkemedelsbolagen färdiga paket med forskningsartiklar, enligt Adam Droppe.

Har det forskats om andropausen i Sverige?

– Det fanns ett större forskningsprojekt i Linköping. Svenska läkare har varit involverade i utländska projekt, bland annat Universitetssjukhuset i Malmö.

Varför började vi tala om det manliga klimakteriet just under 1990-talet?

Annons
Annons

– Det har en koppling till feminismen. För första gången i historien står den kvinnliga kroppen modell för den manliga, trots att jämförelsen med det specifikt kvinnliga haltar.

Mannen är fortfarande norm, men inte en självklar norm, förklarar Adam Droppe. Därför kan mannen, åtminstone teoretiskt, hamna i klimakteriet. Det bygger på idén om att män och kvinnor i grunden är lika, därför blir andropausen och den manliga biologiska klockan helt naturlig i tidens tankeklimat. För att göra ett manligt klimakterium möjligt som idé måste mannen som norm ha ifrågasatts. Så länge mannen och manskroppen var självklara normer hade det inte varit möjligt.

Under samma tidsperiod började det kvinnliga klimakteriet medikaliseras. I mycket högre utsträckning än tidigare uppmanades kvinnor ta östrogenpreparat, även om de inte hade besvär, konstaterar Adam Droppe.

– Klimakteriet började beskrivas som en sjukdom, vilket kan tyckas märkligt eftersom det är en helt normal process.

Diskussionen om åldrande och sexualitet har förändrats ganska radikalt på senare år, menar Adam Droppe. ”Anti-aging medicine” är en växande bransch. Nu pratar man mycket om sexualiteten som en självklar del av ett gott åldrande. Tidigare har det varit tabu. Sexualitet och manlighet kan lätt kopplas ihop med frågor om testosteron.

Har det sålts mer testosteronpreparat på senare år?

– I Sverige har jag haft svårt att få fram exakta siffror. Men det har skett en tydlig ökning.

Tror du att män i dag testar sin testosteronnivå oftare?

– Att testosteron ska boosta sexlusten och förmågan är en gammal föreställning, vilket inte är sant. Man kan inte bota impotens med testosteron. Det är inget potensmedel. Om man lider brist på testosteron så mår man inte bra, precis som om man skulle lida brist på något annat hormon.

Vi lever ett samhälle som förväntar sig att vi ska vara på topp, menar Adam Droppe, och citerar idéhistorikern Karin Johannisson.

– Vi har ett slags nolltolerans mot problem, besvär och smärta. Så fort vi inte är på topp kallar vi oss sjuka. Det är inte konstigt kravet är att vi ska vara på topp yrkesmässigt, som partner, föräldrar, i sängen och överallt. Då är det lätt att bli lockad av reklam som säger: ”Har du dålig energi, håller din relation på att gå i kras? Ta lite testosteron så blir du ung på nytt! Då kommer kraft, livsenergi och potens tillbaka”.

– – –

Adam Droppe disputerade i juni med avhandlingen ”Konstitueringen av ett vetenskapligt objekt: Exemplet – det manliga klimakteriet”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons