Annons

”Så kommer fler kunna lämna kriminaliteten”

37 procent av dem som är under övervakning återfaller i brottslighet under tiden i frivård, skriver Lennart Palmgren.
37 procent av dem som är under övervakning återfaller i brottslighet under tiden i frivård, skriver Lennart Palmgren. Foto: Kriminalvården, Johan Nilsson/TT

Många dömda som står under övervakning ute i samhället återfaller i brottslighet. Men ny lagstiftning ger frivården bättre möjlighet att öka kontrollen och stödet så att våra klienter kan närma sig ett liv fritt från kriminalitet, skriver Lennart Palmgren, Kriminalvården.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KRIMINALVÅRD

Rättsväsendets prioriteringar påverkar brottsligheten. Under många år har Sverige fört en restriktiv narkotikapolitik där häkten och anstalter utgör de största avgiftnings- och behandlingsenheterna i landet. Frivården hanterar en stor del av landets narkotikamissbrukare inom ramen för skyddstillsyn och kontraktsvård, men också under villkorlig frigivning. Livet som missbrukare innebär ofta mer eller mindre konstant brottslighet. Återfall i både missbruk och annan kriminalitet är mycket vanligt.

37 procent av dem som är under övervakning återfaller i brottslighet under tiden i frivård. Majoriteten av brotten kan kopplas till drogberoende klienters beteendemönster; narkotikabrott, tillgreppsbrott och olovliga körningar – brott som ofta begås i stor mängd. Men även brottslighet med ett tydligt offer, som sexualbrott och misshandel, finns med. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) nypublicerade rapport ”Brott som begås under frivård”. Oavsett vilken typ av kriminalitet det handlar om så kan konsekvenserna för dem som drabbas bli både svåra och långvariga. Det är ett stort problem att Kriminalvårdens klienter återfaller under övervakning och något som frivården tar på mycket stort allvar.

Annons
Annons

I rapporten framkommer att villkorligt frigivna begår brott under prövotiden, oavsett om de har övervakning eller ej. En fråga man därför lätt ställer sig är om övervakning överhuvudtaget spelar någon roll. Frågan kan breddas till om straff ute i samhället, det vi kallar frivårdspåföljd, fungerar. Och kan ett straff inom frivården verkligen öka tryggheten i samhället? Utifrån vår bedömning är svaret otvetydigt ja! Men det krävs att straffet är utformat på ett klokt sätt och att verktygen för kontroll och stöd är effektiva. Vi vill inte tillbaka till en frivård som inte ställer krav på att den dömde ska sköta sin verkställighet, där misskötsamhet lämnas utan åtgärder, och där kraven på den enskilde att arbeta med orsakerna till sin kriminalitet tidigare var små. I dagens frivård utgår vi från noggranna risk- och behovsbedömningar för att veta vilka insatser de dömda behöver, men också vilka kontrollåtgärder som krävs för ett tryggt och säkert avtjänande av straffet.

Många års forskning och erfarenhet säger oss att dömda behöver stor hjälp för att förändra kriminella tankemönster och lämna negativa sociala sammanhang. De behöver stöd att hitta nya värderingar, ny sysselsättning och kraft att skapa ett nytt liv. Samtidigt med detta behövs också kontroll, ibland omfattande, för att klienten inte ska falla tillbaka i brottslighet under tiden i frivård. Det är just kombinationen av kontroll och stöd som är lösningen, och från Kriminalvårdens sida har vi länge efterfrågat bättre verktyg.

Till sommaren nästa år kommer den största reformen av brottsbalken sedan 1962. Det är en genomgripande förändring som ger Kriminalvården bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag – att minska risken för återfall i brott och att göra samhället säkrare och tryggare. Genom den nya lagstiftningen kan frivården sätta upp tydligare regler för vad som gäller under klienternas övervakning, och ges också utökade möjligheter att se till att reglerna efterlevs. Den nya lagstiftningen innebär även en högre nivå av kontroll om klienten behöver det, exempelvis via gps-fotboja och snabba, resoluta åtgärder vid misskötsamhet. Vid misskötsamhet utökas möjligheten att avtjäna tid i fängelse, från dagens 14 dagar till 90 dagar åt gången. Detta tycker vi är bra, så länge klienten är på väg mot ett liv fritt från kriminalitet och missbruk så är det positivt inte bara för personen i fråga utan även för hela samhället. Den dag han eller hon viker av från den vägen så behövs effektiva åtgärder som kan hjälpa både klienten och samhället. För vissa av dem som befinner sig i en negativ spiral av exempelvis drogmissbruk så kan en fängelsevistelse på några månader vara det som behövs för att komma på rätt spår igen.

Annons
Annons

De flesta av Kriminalvårdens klienter har problem inom flera olika områden. Oavsett om de befinner sig i frivård eller i anstalt så har de:

  • Låg utbildningsnivå. Hälften av klienterna har grundskola som högsta fullföljda utbildning. Omkring 10 procent av dem har ingen fullföljd utbildning alls.
  • Svårt att få jobb. Endast cirka en fjärdedel har en direkt koppling till arbetsmarknaden.
  • Svårt att hitta någonstans att bo. Bara hälften har en egen bostad och 12 procent är mer eller mindre bostadslösa.
  • Ofta drogproblem. Det gäller omkring 70 procent av klienterna.

Det säger sig självt att denna grupp människor inte är den mest lättarbetade. Att ändra livsföring är svårt och kräver hårt arbete, det vet alla som försökt ändra ett aldrig så litet invant beteende. För våra klienter med sin specifika bakgrund är detta naturligtvis ännu svårare. De behöver träna och utsättas för de situationer där de tidigare har vänt sig till missbruk eller kriminalitet – och aktivt göra ett annat val. Att genom straff tvinga någon att göra det livsvalet går inte, det handlar i stället om att få dessa individer att ta ett eget ansvar.

Frivårdens uppdrag har aldrig varit viktigare. Forskningen visar att när det handlar om att minska risken för återfall i brott så är åtgärderna som mest effektiva i klientens egen hemmiljö, där riskerna hela tiden finns närvarande, jämfört med en avskärmad anstalt. Att en eller flera gånger i veckan arbeta med de orsaker som gör att just du begått brott ger resultat, samtidigt som kontrollen är kontinuerlig. Om den dömde därtill får samhällets övriga uppbackning när det gäller bostad, arbete och studier så är det inte bara effektivt för att minska brottslighet, det är även receptet för ett tryggt samhälle.

Lennart Palmgren
häktes-, anstalts- och frivårdsdirektör Kriminalvården

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons