Annons

Så mycket kostar kampen mot terrorn

Kostnaden för de mänskliga förlusterna av terrordåden i Paris är omöjlig att fastställa. Den är för hög. Men nu tornar även de ekonomiska konsekvenserna upp sig – och notan ser ut att bli gedigen inom flera områden.

Under strecket

En polis i Belgiens huvudstad Bryssel.

Foto: Michael Probst/APBild 1 av 1

1 / 8

Efter reklamen visas:
”IS vill att det ska svida i plånboken”
En polis i Belgiens huvudstad Bryssel.
En polis i Belgiens huvudstad Bryssel. Foto: Michael Probst/AP
Annons
Annons
Foto: Hasan Jamali/APBild 1 av 1

2 / 8

Foto: Hasan Jamali/AP

Militärt

Vi har sett det förr. Efter den 11 september startade USA ett långdraget krig mot terrorismen. Mer än 6 800 amerikaner miste livet i krigen i Irak och Afghanistan – mer än dubbelt så många som vid terrordåden på hemmaplan. Den ekonomiska notan uppgår till hisnande 1 500 miljarder dollar.

Även Frankrike svarar militärt på terrordåden. Före attackerna i Paris stod Frankrikes luftangrepp för 3 procent av de gemensamma angreppen mot IS som leddes av USA. Då begränsades Frankrikes attacker till IS-mål i Irak. Nu har Frankrike genomfört minst tre flygangrepp i Syrien – och varnar för betydligt fler.

I slutet av förra veckan färdades hangarfartyget Charles de Gaulle mot Mellanöstern med 24 jetflygplan ombord. På måndagen slog plan från fartyget till mot mål i Irak och Syrien.

Frankrikes försvarsbudget för 2015 uppgår till 31,4 miljarder euro, enligt Bloomberg. Det är därmed landets tredje största utgiftspost, efter utbildning och avbetalningar på statsskulden.

Det är svårt att sia om hur stora de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för Frankrikes militära upprustning kommer att bli i slutändan. President Francoise Hollande har beskrivit terrordåden som en krigshandling och sagt att försvarsinsatserna som sätts in i dess kölvatten kommer att bidra till landets budgetunderskott.

Annons
Annons
Foto: Francois Mori/APBild 1 av 1

3 / 8

Foto: Francois Mori/AP

Polis och säkerhet

Extra säkerhetsåtgärder kommer att kosta den franska regeringen 600 miljoner euro, motsvarande omkring 5,6 miljarder kronor. Den beräkningen för 2016 gör Frankrikes finansminister Michel Sapin. Lika mycket pengar kommer avsättas för 2017.

Kostnaden ska täcka ny utrustning och rekryteringen av 8 500 extra poliser och tulltjänstemän.

– Vi tar ansvar för försämringen av budgetunderskottet, sade Sapin i ett tal till den franska senaten.

Samtidigt aviserar säkerhetsföretaget Securitas drygt 1 000 nyanställningar i Frankrike och Belgien efter terrordåden. Även i Sverige har 200 nyanställts sedan september och ytterligare 500 ska anställas 2016.

– Företag som Securitas rekryterar just nu nästan alla vakter de kan få tag på, konstaterar Torbjörn Ferndahl, vd vid branschorganisationen Säkerhetsbranschen, i en intervju med SvD Näringsliv.

Annons
Annons
Foto: Christophe Ena/APBild 1 av 1

4 / 8

Foto: Christophe Ena/AP

Handel

Efter terrordådet i januari – som riktade sig mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo – avbokades 68 procent av besöken på restauranger och barer. Den här gången lär effekterna bli ännu större.

En hint om omfattningen kom med Markit Economics på måndagen. Enligt deras index för servicesektorn i Frankrike har terrordåden redan påverkat ruljangsen.

– Produktionsökningen i det franska näringslivet försvagades något i november, då Parisdåden rapporteras ha slagit mot aktiviteten bland några service-ställen, sade Jack Kennedy, senior ekonom på Markit, i samband med rapportsläppet.

Totalt minskade aktiviteten från 52,7 till 51,3 på ett index för branschen. Inget dramatiskt fall, men den lägsta nivån på tre månader. Drygt hälften av alla tillfrågade lämnade in sina svar efter terrordåden i Paris. Rapporten genomfördes från den 12 november till den 20 november.

Direkt efter dåden avbokades mer än hälften av reservationerna på vissa hotell i turiststaden. Även museer, kaféer och restauranger har sett betydligt färre besökare. Parisare har försökt att ge en vänskaplig knuff åt lokala näringsidkare genom Facebook-kampanjer. Trots det fortsätter inkomsterna att sina för många affärsinnehavare i staden.

Men enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist brukar de negativa effekterna på handeln vara kortsiktiga.

– Efter ett terrordåd brukar det råda en förhöjd osäkerhet som gör att folk inte vågar leva ett normalt liv. Det leder tillfälligtvis till en sämre ekonomisk utveckling. Men beteenden och konsumtionsmönster tenderar att gå tillbaka. De insatser som regeringar och länder gör för att öka säkerheten och tryggheten vinner ganska snabbt förtroende. Därför blir de långsiktiga effekterna på den ekonomiska utvecklingen ofta marginella.

Annons
Annons
Foto: Jacques Brinon/APBild 1 av 1

5 / 8

Foto: Jacques Brinon/AP

Turism

Frankrike är världens mest populära resmål och besöken spelar en viktig roll för ekonomin. Totalt står turismen för 7 procent av landets BNP.

Nedgången på aktiemarknaden efter terrordåden i Paris gav en vink om att investerare antar att resandet kommer att gå ned. Flygbranschen drabbades nämligen hårt av att investerare drog tillbaka sina aktieinnehav.

På torsdagen, nästan en vecka efter dåden, överskred också avbokningarna antalet nybokningar för Air France. Även andra flygbolag som har trafik till landet, såsom Air Berlin och Norwegian, märkte av nedgången.

Resultatet var synligt när julmarknaden på Champs-Élysées öppnade. Där var märkbart färre besökare på plats. Tvålhandlaren Quentin DuBus sade till International Business Times att han har förståelse för de turister som har ställt in sina resor.

– Om detta hade hänt i New York eller i Miami hade inte jag heller velat åka dit på besök, sade han.

Annons
Annons
Foto: Michel Euler/APBild 1 av 1

6 / 8

Foto: Michel Euler/AP

Makro

Samma dag som terrordåden i Paris ägde rum meddelade Frankrikes regering att landets ekonomi äntligen har börjat växa igen.

Nu befarar ekonomer att kombinationen av rädsla och förlängt undantagstillstånd kommer att försvaga landets tillväxt. Därmed riskerar Frankrike att hamna ännu längre ifrån EU:s underskottsmål.

Frankrike har inte lyckats begränsa sitt budgetunderskott till EU:s 3 procent-gräns sedan finanskrisen startade 2008. Tidigare har landet gått med på att begränsa årets underskott till 3,8 procent av BNP och till 3,3 procent 2016.

Enligt terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan rör den franska notan för terrordåden stora belopp. Såväl utebliven turism som extra polisinsatser skruvar upp kostnaderna.

– Jag tror att det kommer att ta år innan det är möjligt att fullständigt beräkna, men det rör sig om stora kostnader, säger han till SvD Näringsliv.

Annons
Annons
Foto: Remy de la Mauviniere/APBild 1 av 1

7 / 8

Foto: Remy de la Mauviniere/AP

Investeringarna

Det största hotet mot ekonomin är att investeringsviljan minskar på grund av alla konflikter och oron. Det uppger Siemens koncernchef Joe Kaeser.

– Det geopolitiska läget är inte hjälpsamt. Det påverkar det allmänna förtroendet och investeringsviljan, säger Joe Kaeser.

Det är i en intervju med Financial Times som Joe Kaeser påpekar att den allvarligaste ekonomiska effekten av kriget i Syrien, flyktingströmmarna och terrorattackerna är att det slår mot företagens benägenhet att investera.

– Folk som är på dåligt humör vill inte investera. Nu kommer de att avvakta och se hur det går, säger Joe Kaeser.

Han pratar också om att i det här svåra läget har företagsledarna ett stort ansvar.

– Vi företagsledare har en skyldighet att visa vägen i politiska frågor, säger Joe Kaeser.

Annons
Annons
Foto: Michel Euler/APBild 1 av 1

8 / 8

Foto: Michel Euler/AP

Effekter på företagen

Rena terrorhändelser brukar inte få något ekonomiskt genomslag. Däremot är det svårt att bedöma vad långvariga processer som flyktingströmmar och utdragna krig får för effekt.

Det konstaterar Mauro Gozzo, chefekonom på Business Sweden.

– Vi har erfarenhet av tidigare terrorhändelser och den ekonomiska effekten är nästan omärkbar. Konsumenterna kan bli lite mer försiktiga med det tar de igen bara månaden efter, säger Mauro Gozzo.

De stora flyktingströmmarna är en annan sak. På kort sikt leder de till en ökad tillväxt i ekonmin, fast till en lägre tillväxt om man räknar per person.

Men de kan också leda till stigande osäkerhet om den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället när stat och kommuner måste hantera ökade kostnader. Och osäkerhet brukar aldrig uppskattas av investerare.

– Det kan bli en baksmälla längre fram så flyktingströmmarna är både en möjlighet och en risk, säger Mauro Gozzo.

Överlag tror han ändå inte att varken flyktingströmmar eller terrorattacker har någon större påverkan på företagens investeringsplaner.

– Företagen oroas mer av att efterfrågan aldrig riktigt tar fart och att konjunkturen är fortsatt sval. Det är helt avgörande för investeringsklimatet, säger Mauro Gozzo.

Jimmy Boumediene, prognosansvarig på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, är till stor del inne på samma linje. Flyktingströmmarna skapar ökad osäkerhet och när osäkerheten ökar brukar investeringsviljan minska.

Men flyktingströmmarna kan också sätta mer fart på ekonomin och leda till strukturella förändringar i samhället som kan vara både positiva och negativa för företagen. Och i det här fallet är det för tidigt att säga vad resultatet blir.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons