Annons

Så övervinner du negativa tankar – tänk dig ”frisk”

Att medikalisera bort reaktioner på vardagsmotgångar är problematiskt, enligt psykiatrikern Åsa Nilsonne. I stället framhäver hon hur viktiga våra tankar är för vårat välmående.

– Det är oftast mer värt att hjälpa personen att hantera problemen än att försöka medicinera bort reaktionen, säger hon.

Under strecket
Publicerad
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

Åsa Nilsonnne.

Foto: Viktor Gårdsater Bild 2 av 2
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT

Genom våra tankar kan vi förändra vårt välmående. Fast det handlar inte om viljekraft. Utan i stället om att lära sig att förstå hur vi påverkas av våra tankar, och hur vi kan påverka dem, förtydligar Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor emeritus i medicinsk psykologi.

– Våra tankar berättar hur vi tolkar det som händer, och den tolkningen kan påverka både vårt välmående och vårt liv i stort, säger hon.

Det är en av grundprinciperna för KBT, en terapimetod som har visat sig kunna hjälpa många. Att förstå hur våra tankar formar vår själv- och världsbild är användbar livskunskap för oss alla, anser Åsa Nilsonne, som även är psykoterapeut.

– Tänker du till exempel att du har en hopplös partner eller ett hopplöst barn finns det risk att du slutar anstränga dig att förbättra relationen, den andra personen är ju ändå hopplös. Om du i stället tänker att ditt barn har problem med vissa saker eller att du och din partner har svårt att förstå varandra blir det lättare att hitta sätt att förbättra relationen och samarbetet.

Annons
Annons

Åsa Nilsonnne.

Foto: Viktor Gårdsater Bild 1 av 1

Enligt Åsa Nilsonne tänker en person som exempelvis befinner sig i en relation där de far illa ofta att de inte förtjänar något bättre. Den tanken måste förändras för att det sedan ska gå att förändra relationen eller för att kunna ta sig ur den.

I stället för att bara uppleva att saker bara händer kan man lära sig sig att lyssna inåt.

I sitt arbete med patienter undviker Åsa Nilsonne psykofarmaka i så stor utsträckning som möjligt. Det betyder inte att hon tycker att man ska försöka tänka sig ur en schizofreni eller ett maniskt skov, eller att man inte ska ta mediciner man har nytta av.

– Det jag däremot ser som ett problem i dag är att våra reaktioner på vardagsmotgångar riskerar att bli medikaliserade. Är någon ledsen eller orolig på grund av svårigheter i sitt liv, är det oftast mer värt att hjälpa personen att hantera problemen än att försöka medicinera bort reaktionen, säger hon.

Att se tankens centrala betydelse betyder inte att det räcker med att vilja för att kunna förändra något. I värsta fall skuldbelägger man personen som har det svårt. Om det vore så enkelt hade ingen haft svårt att varken sluta röka eller gå ner i vikt.

– Det är lite som att göra mål i fotboll, det krävs visserligen vilja och motivation, men även teknik och kunskap. Annars hade fotbollsspelare inte behövt träna dribbling och passningar och långa skott.

– En psykoterapi kan vara lite som en fotbollsskola, vi kan lära oss hur man gör för att få bollen i mål, och där är ofta arbetet med tankarna centralt, menar Åsa Nilsonne.

Åsa Nilsonnne.
Åsa Nilsonnne. Foto: Viktor Gårdsater
Annons
Annons

Men man får inte heller glömma hoppet. Åsa Nilsonne menar att en av terapeutens viktigaste uppgifter är att skapa hopp hos en person som ofta kan ha försökt och misslyckats med att exempelvis vara mindre impulsiv eller att uppleva mindre ångest.

– I stället för att bara uppleva att saker bara händer kan man lära sig sig att lyssna inåt och faktiskt lägga märke till vilka tankar hjärnan producerar, vad hjärnan egentligen säger i de svårhanterliga situationerna.

Nästa steg är att använda kritiskt tänkande på tankarna.

– Om hjärnan exempelvis säger att något är livsfarligt när det faktiskt inte finns någon fara, behöver vi kunna ifrågasätta det påståendet för att sedan ändra på tanken, menar Åsa Nilsonne.

Med andra ord handlar det tankefokuserade arbetet om att verklighetsanpassa tänkandet och på så sätt skapa ett bättre mående och mindre problem i vardagen.

Då hade kvinnan dessutom sluppit att bli sjukförklarad och sluppit ta medicin som kan vara svår att sluta med.

Enligt Åsa Nilsonne har vården många gånger fokus på symtombeskrivning, vilket gör att man sedan riskerar att fastna i en symtombehandling, vilket kan få konsekvensen att man missar att ta reda på hur personens liv ser ut och vad som behöver göras för att saker och ting ska fungera.

– Självklart måste man veta vad man behandlar, men man måste också tänka på att symtom som ångest och nedstämdhet uppstår inom en kontext och den kontexten är personens liv och relationer.

Hon ger ett exempel med en ung kvinna som berättade att hennes kompis börjat äta antidepressiv medicin och kvinnan reflekterar över att det nog hade varit bättre om kompisen hade fått tipset att dricka mindre alkohol.

Om kompisen i stället hade fått hjälp att undersöka hur mycket av hennes nedstämdhet som berodde på att hon drack för mycket hade det kunnat vara till större hjälp än en depressionsdiagnos. Det hade i förlängningen kunnat hjälpa henne att förstå vilka livsproblem hon försökte lösa genom att dricka och sedan hitta bättre sätt att tackla dem på, menar Åsa Nilsonne.

– Då hade kvinnan dessutom sluppit att bli sjukförklarad, sluppit ta medicin som kan vara svår att sluta med och som dessutom kan ha besvärande biverkningar, och i stället fått hjälp att hantera de svårigheter hon brottas med i sin vardag.

Dels får man en långsiktig lösning av det aktuella problemet, dels lär man ut en strategi som går att använda senare.

– Alla våra liv innehåller motgångar och svårlösta problem. Har man en gång lärt sig hur man kan hantera dessa, kan man ofta använda den kunskapen och förmågan nästa gång också.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons