Annons

Så påverkas din plånbok av krisåtgärderna

Foto: Henrik Isaksson/TT

Generösare a-kassa och nästan samma lön trots att du går ned i arbetstid. Det är två av många åtgärder som påverkar svenskarnas plånböcker i regeringens krisbudgetar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Leif R Jansson/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Martina Holmberg/TT
Foto: Gorm Kallestad/TT
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Marcus Ericsson/TT

Många extratjänster består av jobb inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg vars verksamhet är offentligt finansierad.

Foto: Isabell Höjman/TT
Foto: Pontus Lundahl/TT
Foto: Erik G Svensson/TT
Foto: Göran Billeson/TT
Foto: Leif R Jansson/TT

Generösare a-kassa för arbetslösa med låg inkomst

Foto: Leif R Jansson/TT

Normalt brukar regeringen bara presentera en budget under våren, den så kallade vårbudgeten. Men coronakrisen har omkullkastat den vanliga ordningen, vilket har lett till flera så kallade extra ändringsbudgetar.

I vårens olika budgetar har regeringen sjösatt en rad åtgärder, varav flera underlättar för personer som blivit arbetslösa i spåren av coronakrisen.

Ett av de mest uppmärksammade initiativen har varit att höja det lägsta beloppet som en person kan få vid arbetslöshet – det så kallade grundbeloppet. Det nya grundbeloppet är 11 000 kronor i månaden, jämfört med 8 000 kronor tidigare.

Åtgärden gynnar de med lägst inkomst och den som inte har varit medlem i en a-kassa tillräckligt länge för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Martina Holmberg/TT

Även ”Svensson” får bättre a-kassa

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är inte bara svaga grupper som gynnas av den generösare a-kassan. Regeringen höjer också taket i arbetslöshetsförsäkringen, vilket gynnar Svensson-hushållet allra mest.

Förändringen innebär att personer som har rätt till det högsta ersättningsbeloppet (månadsinkomst på 33 000 kronor) får en ersättning på drygt 26 000 kronor i månaden till skillnad från 20 000 kronor tidigare. Medianlönen i Sverige uppgår till drygt 30 000 kronor i månaden.

Efter de första hundra dagarna faller dock maxersättningen från 26 000 kronor till knappt 17 000 kronor. Alla förslag är dessutom tillfälliga och gäller bara tills början av nästa år.

Lättare att få a-kassa i coronakrisen

Foto: Martina Holmberg/TT

För att fler ska få a-kassa har regeringen gjort det lättare att kvalificera sig för ersättning genom att lätta på det så kallade arbetsvillkoret.

För att ha rätt till a-kassa måste en person tidigare ha arbetat minst 80 timmar i månaden under sex månader. Nu sänks det kravet till 60 timmar. Regeringen sänker även kravet för hur länge en person måste ha varit med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning– från tolv till tre månader.

Annons
Annons
Foto: Gorm Kallestad/TT
Foto: Malin Hoelstad

Samtidigt slopar regeringen helt de så kallade karensdagarna – som är de sex första dagarna som en person inte får någon a-kassa alls efter att ha blivit arbetslös.

De flesta av åtgärderna gäller tills början på nästa år.

På tal om slopad karensdag

Foto: Gorm Kallestad/TT

Regeringen har också gjort det billigare att sjukanmäla sig genom att ändra det så kallade karensavdraget. Karensavdraget ersatte förra året karensdagen och innebär att man (precis som tidigare) inte får någon sjuklön under sin första sjukdag.

Men nu ändrar alltså politikerna reglerna för karensavdraget. Förändringen innebär att alla får 700 kronor före skatt första dagen som de är sjuka. Beloppet är alltså lika lika stort för alla, eftersom det enligt Försäkringskassan, skulle bli en ohanterlig arbetsbörda att räkna ut vad var och en skulle få. Snittlönen i Sverige ligger på 34 600 kronor och med den lönen krävs mer än 1 500 kronor för att täcka kostnaden för karensdagen.

Den slopade karensdagen gäller anställda, företagare, personer med a-kassa och personer i olika arbetsmarknadspolitiska program.

Den enskilde måste dock själv ansöka om att få tillbaka karensavdraget som arbetsgivaren har gjort, vilket görs via Försäkringskassans e-tjänst. De nya reglerna gäller till slutet av maj 2020.

Jobba mindre – med nästan samma lön

Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons
Foto: Marcus Ericsson/TT

Många extratjänster består av jobb inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg vars verksamhet är offentligt finansierad.

Foto: Isabell Höjman/TT

Regeringens hittills dyraste satsning bedöms vara förslaget om så kallad korttidspermittering. Förslaget innebär att staten tar över 75 procent av lönekostnaden för företag som låter sin personal gå ned i arbetstid.

Tanken är att löntagare ska kunna behålla sina jobb, samtidigt som företag snabbare kan växla upp när ekonomin vänder.

Enligt reglerna för korttidspermitteringar kan anställda gå ned 20, 40 eller 60 procent i arbetstid. Företagens lönekostnader minskar med upp till hälften, samtidigt som arbetstagaren får ut mer än 90 procent av lönen.

Intresset från företag som vill dra nytta av korttidspermitteringar har varit stort. Bara det första dygnet inkom över 15 000 ansökningar till Tillväxtverket.

De nya reglerna kommer att gälla under hela 2020.

Fler ska kunna sommarjobba

Foto: Marcus Ericsson/TT

Coronakrisen slår hårt mot unga som annars hade jobbat i flera av de branscher som drabbats hårdast av krisen, det vill säga hotell, restaurang och butiker.

För att öka deras möjligheter till jobb har regeringen avsatt 180 miljoner kronor under 2020 – pengar som ska gå till att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar.

Personer som annars har svårt att hitta sommarjobb eller sysselsättning på egen hand ska prioriteras.

Svaga grupper subventioneras

Många extratjänster består av jobb inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg vars verksamhet är offentligt finansierad.
Många extratjänster består av jobb inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg vars verksamhet är offentligt finansierad. Foto: Isabell Höjman/TT
Annons
Annons
Foto: Pontus Lundahl/TT
Foto: Erik G Svensson/TT

Har du en extratjänst, introduktionsjobb eller nystartsjobb? Då kan du dra nytta av regeringens förslag om att förlänga maxtiden som man kan ha kvar sin tjänst med ytterligare 12 månader.

Extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb är statligt subventionerade jobb.

Tanken är att de ska göra det lättare för nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden.

Naturälskare och nyföretagare får tillskott

Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen förlänger också stödet för att starta eget företag från sex till tolv månader under 2020.

Regeringen avsätter dessutom pengar för att skapa jobb inom natur- och skogsvård som kan utföras av personer med kortare utbildning och spenderar nästan två miljarder kronor på fler arbetsmarknadspolitiska program.

Studenter får tjäna mer

Foto: Erik G Svensson/TT

Många studenter arbetar för att betala för hela eller delar av sin utbildning. Men om man tjänar över det så kallade fribeloppet minskas studiemedlet gradvis.

Det vill regeringen nu ändra på. Förändringen innebär att studenter har rätt till fullt studiemedel under 2020 oberoende av inkomst.

Annons
Annons
Foto: Göran Billeson/TT

Tanken är att det slopade fribeloppet (som normalt uppgår till knappt 180 000 kronor om året för en heltidsstuderande) bland annat ska uppmuntra läkare och sjuksköterskor som för tillfället studerar att arbeta mer i vården.

Åtgärder för att du ska kunna behålla ditt jobb

Foto: Göran Billeson/TT

Regeringens olika åtgärder syftar även till att rädda jobb genom att sänka företagens kostnader och möjligheter att ta lån.

Regeringen har bland annat tillfälligt sänkt företagens arbetsgivaravgift från drygt 30 till 10 procent för 30 av ett företags anställda. Regeringen planerar också att tillfälligt kompensera fastighetsbolag som går med på att sänka hyran för företag som de hyr ut lokaler till.

Staten erbjuder också företag att skjuta upp sina skatteinbetalningar (mot ränta) och tar över hela kostnaden för arbetsgivares sjuklöner under april och maj.

Regeringen har också beslutat att garantera 75 procent av lån som bankerna ger till krisande företag.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons