Annons

Så påverkas våra hjärnor av skärmrevolutionen

Skärmarna tar större och större plats i vårt liv, och myterna om hur det påverkar oss är många. Men vad är det som gäller egentligen?
Skärmarna tar större och större plats i vårt liv, och myterna om hur det påverkar oss är många. Men vad är det som gäller egentligen? Foto: Christine Olsson/TT

Enligt flera internationella undersökningar spenderar vi minst tre timmar med mobiltelefonen varje dag.

– Under de sista 10-12 åren har vi gjort den snabbaste beteendeomläggningen i vår arts historia, säger Anders Hansen, författare och överläkare i psykiatri.

Men vad vet vi egentligen om hur skärmarna påverkar oss? SvD går igenom några vanliga myter – och reder ut vad som egentligen stämmer.

Under strecket
Publicerad

Mobiltelefoner och datorer har snabbt blivit en självklar del av de allra flesta svenskars liv. Och det har gått snabbt.

– De senaste åren har den tid varje person använder mobiltelefonen i snitt ökat med 20 minuter varje år. Undersökningar visar att vi i dag spenderar vi mellan tre och fem timmar med mobilen dagligen. Hur det påverkar oss vet vi inte fullt ut, säger Anders Hansen, vars bok Skärmhjärnan kommer ut nu i dagarna.

Eftersom det är ett nytt forskningsområde är det inte helt enkelt att dra långtgående slutsatser om vad skärmarna gör med oss.

– Många av de studier som görs och får stor uppmärksamhet har metodologiska brister. De allra flesta är tvärsnittsstudier, säger Siri Helle, psykolog och författare. En tvärsnittsstudie innebär att forskarna endast undersöker testpersoner vid ett visst tillfälle, och inte över tid.

Det går ändå att säga en del saker om hur våra vuxna hjärnor påverkas av skärmrevolutionen. Bland annat riskerar vår sömn och koncentrationsförmåga att försämras, medan sambandet med depression och psykisk ohälsa är mer oklar.

Digitala distraktioner kan försämra vårt fokus

Forskningen är på det här området tydlig, distraktioner försämrar vår förmåga att fokusera på en sak. Att mobiltelefonen, med aviseringar och sociala medier, kan vara en sådan distraktion är också tydligt.

– Vår förmåga att lösa komplicerade uppgifter försämras om vi har mobilen i närheten. Hjärnan måste hela tiden ignorera impulsen att ta upp mobilen, vilket är en aktiv handling som tar av vår mentala bandbredd, säger Anders Hansen.

Multitasking är ett begrepp som ofta hörs i diskussioner om modernt arbetsliv. Men att ha koll på mejlen och mobilen samtidigt som vi utför en annan arbetsuppgift är egentligen inte multitasking.

– Vi är väldigt dåliga på att göra flera saker samtidigt, det vi egentligen gör är att byta fram och tillbaka mellan olika aktiviteter. Hjärnan tar en viss tid för att ställa om, och dröjer ofta kvar vid en tidigare aktivitet, säger Anders Hansen.

Siri Helle håller med om beskrivningen.

– När vi försöker multitaska presterar vi sämre och blir mer stressade. Det behöver dock inte röra sig om bestående förändringar i hjärnan, utan blir bättre om man rensar bort distraktionerna, säger hon.

Samband mellan psykisk ohälsa och skärmar

Den rapporterade psykiska ohälsan hos både ungdomar och vuxna har ökat de senaste 10–15 åren. Ökningen är störst i åldersgruppen 16–29, och minst hos de som är mellan 65 och 84 år gamla. Men vad som är orsak och verkan är svårt att säga.

– Ingen har kunnat visa att skärmanvändandet är grundproblemet. Känner man sig nere sitter man kanske framför skärmen eftersom man inte orkar träffa vänner, och det blir en negativ spiral, säger Siri Helle.

Hon menar att det är viktigare att prata om vad mobilen eller datorn används till.

– Det är en stor skillnad mellan att använda mobilen för att söka råd, stöd och behandling, och att fastna i ångestdrivet slösurfande för att komma bort från sina tankar, säger hon.

Anders Hansen delar bilden av att det inte går att säga vad som beror på vad.

– Vi vet inte om ett stort skärmanvändande leder till depression. Däremot vet vi att saker som motion, sömn och riktiga sociala kontakter skyddar oss mot depressioner. Kanske är skärmarnas verkliga effekt på vårat mående att de tar tid från det, säger han.

Mobilen kan påverka sömnen negativt

Att sömnen är viktig för vårt fysiska och psykiska välmående är otvetydigt. Likaså att vi sover mindre och mindre. Det är dock en del av en lång utveckling, där vi i dag sover ungefär en timme mindre än vad vi gjorde för 100 år sedan.

Mobilen och datorn kan störa vår sömn, eftersom ljuset rubbar vår dygnsrytm.

– Det blåa ljuset och det uppjagande innehållet kan försämra kvalitén på sömnen. Men effekten är inte jättestor, säger Siri Helle.

Hur mycket det påverkar sömnen beror på flera saker.

– Framför allt beror det på hur mycket solljus vi fått under dagen. Får man ljus under förmiddagen blir effekten av att titta på en skärm på kvällen inte lika stor, säger Siri Helle.

Studier har visat att mobilen kan påverka sömnen bara genom att finnas nära sängen, på samma sätt som det påverkar vår koncentration. När hjärnan måste fokusera på att inte ta upp och titta på mobilen blir det svårare att somna.

– Att bara ha den i närheten påverkar negativt. Det är extra relevant med tanke på att antalet unga som söker hjälp för sömnsvårigheter ökat med 500 procent sedan år 2000, säger Anders Hansen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons