Annons

Så plockas politiska poäng efter masskjutningarna

Den demokratiske presidentkandidaten Beto O’Rourke tillsammans med sin fru Amy Hoover Sanders.
Den demokratiske presidentkandidaten Beto O’Rourke tillsammans med sin fru Amy Hoover Sanders. Foto: Lola Gomez/AP

De politiska utspelen duggar tätt efter de tragiska masskjutningarna i Texas och Ohio. Presidentaspiranterna Beto O´Rourke, Julián Castro och Tim Ryan – alla från de drabbade delstaterna – har hamnat i plötsligt mediefokus vilket kan få betydelse för deras kampanjer.

Samtidigt står det klart att skärpta vapenlagar är en mycket viktig fråga för demokratiska väljare i USA.

Under strecket
Tina Magnergård Bjers / TT
Publicerad

Donald Trump talade till nationen på måndagen.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 2

Tim Ryan, demokratisk presidentkandidat.

Foto: Steve Marcus/AP Bild 2 av 2

Donald Trump talade till nationen på måndagen.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 1

Expresident Barack Obama manar i ett uttalande sina landsmän att avvisa ledare som föder och normaliserar hat och rasistiska uttalanden. Vita husaspiranten och förre vicepresidenten Joe Biden, som själv förlorat flera barn, ger råd till offrens familjer om hur man tar sig igenom sorgen. Och flera demokratiska presidentaspiranter anklagar president Donald Trump för att med sin retorik främja hat, i ljuset av att gärningsmannen som sköt ihjäl 22 personer på en stormarknad i El Paso i Texas misstänks ha publicerat ett främlingsfientligt manifest.

– Han eldar på rasismen i det här landet, säger en upprörd Beto O´Rourke, vars hemstad är just El Paso, enligt nyhetskanalen CNN.

Donald Trump talade till nationen på måndagen.
Donald Trump talade till nationen på måndagen. Foto: Evan Vucci/AP

Donald Trump själv fördömde tydligt rasism, fanatism och hat när han talade till nationen på måndagen. Men han nämnde inte de stärkta bakgrundskontroller vid vapenköp, som han tidigare twittrat om. I stället underströk han vikten av att bekämpa mental ohälsa och faran med våldsamma videospel.

Annons
Annons

Tim Ryan, demokratisk presidentkandidat.

Foto: Steve Marcus/AP Bild 1 av 1

Retoriken var snarlik den mäktiga vapenlobbyorganisationen NRA:s och applåderades av hans republikanska partikamrater. Trump meddelade även att han reser till El Paso på onsdagen – något Beto O´Rourke kraftigt motsatte sig i ett uppmärksammat inlägg på Twitter.

O´Rourkes medtävlare om presidentkandidaturen inför nästa års val, den tidigare bostadsministern Julián Castro från Texas och representanthusledamot Tim Ryan från Ohio, hamnade också i de nationella mediernas fokus efter dåden – trots att deras opinionsstöd går kräftgång och ligger runt en procent.

– Vita nationalister tror att Trump är en vit nationalist, sade Ryan enligt webbtidningen Politico.

Tim Ryan, demokratisk presidentkandidat.
Tim Ryan, demokratisk presidentkandidat. Foto: Steve Marcus/AP

Frågan är om uppmärksamheten resulterar i några långvariga effekter för deras kampanjer? Det demokratiska startfältet är brett och nästa tv-debatt äger rum den 12-13 september. För att få delta där måste en aspirant ha ett stöd på minst 2 procent i fyra nationella mätningar samt ha fått bidrag från minst 130 000 enskilda givare. Både Castro och Ryan har en bra bit kvar för att klara kvalet men Beto O´Rourke, som har ett opinionsstöd på 3 procent, kan räkna med en plats på scenen.

O´Rourke har dock kritiserats i konservativa medier som Fox News och tidningen New York Post för att utnyttja situationen efter masskjutningarna och plocka "billiga poäng" gentemot presidenten.

I det polariserade politiska landskapet undrar bedömare om händelseutvecklingen ändå kan bidra till en faktisk sakpolitisk debatt om landets omtvistade vapenlagar. Hela 65 procent av de demokratiska väljarna identifierar tuffare vapenlagar som en "mycket viktig" fråga, enligt en opinionsmätning som CNN lät göra för ett par månader sedan. De enda frågorna som ansågs vara viktigare var klimatet och allmän sjukförsäkring.

Men masskjutningar har dessvärre blivit något av en vardag i USA, där 270 miljoner skjutvapen uppges vara i omlopp. Rätten att bära vapen är grundlagsskyddad och djupt rotad, och få bedömare tror att den någonsin kommer att ändras.

Efter tidigare massmord på bland annat skolor har lagförslag om exempelvis skärpta bakgrundskontroller vid vapenköp och förbud av försäljning av hel- eller halvautomatiska vapen tagits fram. Hittills har de dock inte gått att få igenom i kongressen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons