X
Annons
X

Så reagerade Stockholm på Skotten i Sarajevo

Dramat i Sarajevo som inledde första världskriget 1914 skakade en hel värld. Men när nådde nyheten Stockholm? SvD:s Johan Lindberg och Stadsarkivets Mats Hayen gjorde 2014, exakt 100 år efter händelsen, en resa bakåt i tiden. Här kommer en repris: Följ med tillbaka och upplev 28 juni 1914 i denna liveblogg – minut för minut både i Stockholm och Sarajevo!

Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet

Bild 1 av 1

Del 1 av 12

Efter reklamen visas:
Första världskriget i siffror
Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet
Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet

Klockan 07:30 Johan Lindberg, SvD:
Ni ska vara hjärtligt välkomna till denna Mitt Stockholm-special apropå att det i dag är exakt 100 år sedan Skotten i Sarajevo. Vi ska under dagen försöka skildra hur denna dag var i Sveriges huvudstad.

Samtidigt kommer ni att få klockslag från händelseförloppet i Sarajevo. Vid min sida i dag kommer jag att ha Mats Hayen från Stockholms stadsarkiv som ska hjälpa till med ytterligare perspektiv. Så ställ gärna frågor till oss. Häng med och lär dig mer om Stockholm och om första världskriget!

07:32 Johan Lindberg, SvD:
Välkommen hit Mats Hayen från Stadsarkivet. Vad var det för huvudstad som Stockholmarna vaknade upp i denna junimorgon för 100 år sedan? Vi kan börja med vädret – hur var det?

07:32 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Det var ingen skön sommardag utan det blåste kraftigt och solen tittade bara fram ibland. Temperaturen i luften höll sig kring 18 grader. Den kraftiga vinden skulle få konsekvenser på flera olika sätt, denna dag i Stockholm, vilket vi kommer att återkomma till. Om man vill spetsa till det kan man säga att det blåste krigsvindar i Stockholm den 28 juni 1914. Den starka vinden kom från väster under större delen av dagen. Och metrologerna varnade för åska och regn mot kvällen. Vattentemperaturen rörde sig inte heller över 17-gradersstrecket.

07:34 Johan Lindberg, SvD:
Vi ska nu se vad som händer i Sarajevo!

07:34 Samtidigt i Sarajevo:
Ärkehertig Franz Ferdinand och hans gemål Sophie Chotek befinner sig på hotell Bosna i kurorten Ilidze vilken ligger 12 km utanför Sarajevo på dess västra sida.

07:36 Johan Lindberg, SvD:
När ska Franz Ferdinand ta tåget till Sarajevo, Mats?

07:37 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Man kommer att hålla en katolsk mässa på Hotel Bosna kl. 9.00. Kort därefter kommer tåget att gå från Ilidze till Sarajevo.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Hotel Bosna.

Bild 1 av 2

Här en bild från filmen som Mats Hayen precis tipsade om.

Bild 2 av 2

Del 2 av 12

Hotel Bosna.
Hotel Bosna.

07:41 Mats Hayen, Stadsarkivet:
På bilden ser vi hur Frans Ferdinand presenterar guvernören i Bosnien och Herzegovina, Oskar Potiorek, för sin hustru Sophie, i entrén till Hotel Bosna.

07:43 Johan Lindberg, SvD:
Här nu något för er som vill ha en utmaning så här på lördagsmorgonen! Vi har spelat in en film på 40 sekunder där ni ska hitta 5 fel. Gör ett försök och mejla sedan till mittstockholm@svd.se eller skriv in direkt här i direktrapporten. Svaret kommer vid 15.30 här i direktrapporten. Se filmen här:

Efter reklamen visas:
Mitt stockholm NY
Anta utmaningen – finn 5 fel svd.se

07:48 Johan Lindberg, SvD:
En vanlig Stockholmare som nu vaknar upp denna junidag 1914 – har hon eller han någon tanke på att det i dag ska ske en händelse som ska leda till ett världskrig?

07:49 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Att det ska ske just idag är nog många omedvetna om. Samtidigt finns det ett reellt hot om krig i luften. Spänningarna mellan de två stormaktsblocken, trippelententen och trippelalliansen, har byggts upp under våren och många verkar säkra på att en kraftmätning mellan stormakterna, på något sätt, kommer att äga rum. Trippelententen är Ryssland, Frankrike och England och trippelalliansen är Österrike-Ungern, Tyskland och Italien. De som läser Svenska Dagbladet nu på morgonen den 28 juni 1914 kan till exempel läsa en ledare under rubriken "Utlandet" där skribenten menar att ett närmande mellan Tyskland och England är viktigt om freden ska kunna bevaras. Hela juni månad har för övrigt varit fulla av artiklar om en kommande kraftmätning mellan stormakterna. Men de flesta hoppas nog denna sommardag att ett krig inte ska bryta ut och att de istället ska kunna tänka på angenämare saker. Att gå på dans eller kanske åka någonstans och bada.

07:59 Stockholm 28 juni 1914:
Nu kommer morgonens första händelsen från Stockholm. Det är Breviksbåten som lägger ut från Nybroviken med dagkollobarnen som ska till Långängens gård på Lidingö.

08:01 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Man arrangerade dagkolonier på Lidingö vid denna tid och just nu, kl. 8.00 på morgonen, är det en grupp barn som är på väg med Breviksbåten. När båten lämnat kajen vågar några av barnen sig ut på fördäck. En "snäll ångbåtspojke" har de under uppsikt och säger: "Ramlar nå´n i så hoppar jag efter på stunn!" Blåsten börjar samtidigt att "sopa bort skyarna" och tvingar Strandvägens "unga lindar till hovbugningar".

08:06 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Den som vill jämföra Stockholm med Sarajevo vid denna tid kan titta på dessa filmer. Stockholmsfilmen är från 1913 och Sarajevofilmen från tiden efter attentatet, cirka 1915.
Via denna länk hittar du filmen från Stockholm
Via denna länk hittar du filmen om Sarajevo

Här en bild från filmen som Mats Hayen precis tipsade om.
Här en bild från filmen som Mats Hayen precis tipsade om.

08:12 Johan Lindberg, SvD:
Ja, den här filmen från 1913 är verkligen häftig! Det ger en känsla av hur det var för 100 år sedan. Man ser på flera av människorna att det då var väldigt speciellt att hamna framför en filmkamera.

08:19 Johan Lindberg, SvD:
Ni får som sagt jättegärna ställa frågor efter hand! Vi hoppas kunna svara på det mesta.

08:20 Jörgen Gustavsson:
Fanns det några tendenser till krigsentusiasm i Sverige, likt den i t ex Tyskland, som ville att Sverige skulle gå med i kriget? I så fall på vilken sida?
Mats Hayen, Stadsarkivet:
Det fanns vissa krafter som ville se ett svenskt stöd för trippelalliansen, och då särskilt på Tysklands sida. Denna opinion fick senare under kriget namnet "Aktivismen". Det är svårare att se en stark opinion för ett deltagande på trippelententens sida. De flesta önskade nog att Sverige skulle vara neutralt.

08:26 Alfredo:
Bra filmer! Stora skillnader vad gäller miljö, kläder osv.

08:29 Johan Lindberg, SvD:
Härligt med allt läsarengagemang här på morgonen! Här en humoristisk passning som precis kom in till oss:
Leopold Lojka: Hej! Har ni koll på vilken den snabbaste vägen till sjukhuset är? Befinner mig vid Rådhuset. Vet ni något om trafikläget på Franz Joseph-gatan?

08:31 Johan Lindberg, SvD:
Hur såg Stockholm ut 28 juni 1914, Mats?

08:31 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Stockholm hade enligt den officiella statistiken 386.270 invånare 1914. På denna karta från 1910 kan vi se hur befolkningen var spridd över staden. Den enda stadsdel som inte syns på kartan är Brännkyrka, vilken hade blivit en del av Stockholms stad 1913. Vi ska lite senare bege oss ut till den nyöppnade Folkets Park i Enskede – och vi ska även besöka Mälarhöjden. Några år senare, 1916, skulle Stockholm även inkorporera Bromma, men det hade alltså ännu inte skett.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Bild 1 av 1

Del 3 av 12

undefined

08:34 Jonas Haglund:
Sitter med DN:s förstasida från den 29:e här. Där upptas i princip hela sidan av nyheten om mordet. Detta är sålunda dagen efter händelsen. Kan man bedöma hur exempelvis regeringen fick vetskap om detta i Sverige och om de hade informationskanaler som lät dem ta del av nyheten samma dag som det hände?
Mats Hayen, Stadsarkivet:
Hej Jonas! Vi kommer senare under dagen att berätta om hur nyheten från Sarajevo spreds i Stockholm. Då kommer du att få svar på din fråga.

08:38 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Här kommer lite mer information om Stockholm år 1914. Då hade det gått nästan 50 år sedan Albert Lindhagen lade fram den så kallade Lindhagenplanen, vars tidshorisont var ungefär 60 år. Kartan som vi la upp alldeles nyss visar ganska tydligt hur den stora "kostym" för staden som Lindhagen ritade upp 1866 nu håller på att fyllas med bostäder, människor, trafik och infrastruktur.
Det finns vid den här tiden (1915 års statistik) 87.404 bostadslägenheter i Stockholm (utan att räkna i Brännkyrka) av alla olika kategorier (hyrda eller ägda) och av dessa är 72.111 bostadslägenheter i storleksklassen 1-3 rum med eller utan kök. Den vanligaste bostadstypen är hyreshuset, men i den nyligen inkorporerade stadsdelen Brännkyrka finns det även många enfamiljshus.
Enligt den officiella statistiken finns det den 31 december 1915 totalt 10.243 byggnader i staden (återigen utan att räkna in Brännkyrka), 9.276 i sten, 1.317 i trä och 32 i andra material. I snitt finns det 10 bostadslägenheter i varje byggnad och 40 boende per byggnad.

Någonting som skiljer Stockholm då från i dag är det stora antal lägenheter 1914 som är överbefolkade. Enligt statistiken fanns det år 1910 hela 13.480 överbefolkade smålägenheter, och i dessa bodde det 81.931 personer. Det betyder att 21 procent av befolkningen bodde i överbefolkade lägenheter. Ett av många uttryck för den tidens sociala missförhållanden.

08:45 alfredo:
Kartan visar att det bodde många norr om Odengatan. Berodde det på nybyggnader i området? Alfredo
Mats Hayen, Stadsarkivet:
Hej Alfredo! Norr om Odenplan uppfördes det många hus under åren efter sekelskiftet 1900. Det var ofta små lägenheter som ofta fick många hyresgäster per lägenhet, vilket syns tydligt på kartan.

08:45 Johan Lindberg, SvD:
Mats, vet du något mer om någon speciell Stockholmsfamilj den här morgonen 28 juni 1914?

08:46 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Mitt förslag är att vi gör ett frukostbesök hemma hos familjen Bergvall på Östermalm, närmare bestämt på Lill-Jans Plan 5. Pappan i familjen heter Erik Bergvall (34 år) och han är idrottsjournalist – vi kommer att få anledning av återvända till honom på flera sätt under dagen. Mamman i familjen heter Maria Wilhelmina (36 år) och de har fem barn. Äldst är är Harald (14 år) och därefter följer Greta (12 år), Gösta (10 år), Hjördis (6 år) och Anne Maria (1 år). Familjen drabbades i början av maj 1914 av en katastrof när dottern Gunhild (8 år) dog i sviterna efter en benmärgsinflammation (lat. osteomyelitis). De bor i en större lägenhet i ett hus byggt 1894-95. Redaktör Bergvall ger två gånger i veckan ut tidningen Nordiskt Idrottslif, landets ledande idrottsmagasin för de idrotter som attraherade de breda folklagren, det vill säga fotboll, simning, cykling med mera.

08:47 Stockholm 28 juni 1914:
​Här kommer en ny direktrapport från Stockholms innerstad den 28 juni 1914. Det rör sig om något obehagligt. Konstapel Frans Axel Gissle har vid Södermälarstrand, vid en klappbrygga i närheten av Uppfartsvägen (nuvarande Torkel Knutsonsgatan) funnit "liket af en okänd mansperson". Han rapporterar att liket verkar ha legat i sjön en längre tid. Det kommer nu att forslas till bårhuset på Hantverkargatan 3 på Kungsholmen.

08:48 Johan Lindberg, SvD:
Liket av en okänd mansperson har alltså upptäckts vid en klappbrygga vid Södermälarstrand. En klappbrygga användes av kvinnor för att tvätta kläder vid den här tiden. Vi får se om man lyckas identifiera den avlidne i vattnet senare under dagen. Vad händer mer i Stockholm just nu?

08:48 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Samtidigt som konstapel Gissle hittar liket vid Södermälarstrand avgår fartyget Valborg på dagens första tur till Hässelby Strandbad. Några av passagerarna på däck kan säkert, efter avgången från Gamla Stan, se Gissle på klappbryggan och kanske undrar de vad som pågår. De har dock förmodligen annat i tankarna. Valborg är på väg till det nya badet i Hässelby, där det på eftermiddagen ska hållas en baddräktstävling, för både kvinnor och män. Vi kommer att återkomma till den. Valborg stävar nu fram i den starka motvinden, det går så kallade "gäss på vattnet" på Riddarfjärden just nu.

08:51 Johan Lindberg, SvD:
Då återgår vi till familjen Bergwalls frukost tycker jag! Vad tror du att de äter till frukost denna morgon 28 juni som ju 1914 är en söndag.

08:51 Mats Hayen, Stadsarkivet:
Om man vill undersöka frukostvanor för hundra år sedan kan man använda sig av Lotten Lagerstedts Kokbok för hem och skola i stad och på landet från 1912. Där hittar man under rubriken Gröt m.m. flera olika vanliga frukosträtter, till exempel rågmjölsgröt, smörgröt, makaroner med ost, fläskpannkaka, tarvlig äggröra och finare äggröra. Till det kan vi lägga olika typer av smörgåsar, kaffe och te, och mjölk till barnen.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Bild på Erik Bergvall tagen några år senare.

    Bild 1 av 1

    Del 4 av 12

    Bild på Erik Bergvall tagen några år senare.
    Bild på Erik Bergvall tagen några år senare.

    08:54 Johan Lindberg, SvD:
    Vad tror du att de talade om under frukosten 28 juni 1914?

    08:55 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    En stor händelse i Stockholm den här söndagen är svenska mästerskapet i långdistans-cykling. Loppet kallas Mälaren runt och när familjen äter sin frukost har cyklisterna redan varit igång i nästan sex timmar. Den första cyklisten startade 03.00 vid skolan på Liljeholmsvägen, ungefär där tvärbanan idag passerar Liljeholmen. Folkskolebyggnaden finns kvar än idag. Vi kan i Erik Bergvalls fall också tänka oss att han varit uppe under natten och följt starten på plats. Redan halv två på natten samlades över tusen personer för att se starten – och många fler väntas välkomna cyklisterna när de en bit in på eftermiddagen når målet på Stockholms stadion. Målet – Stockholms stadion – ligger bara ett stenkast från familjen Bergvalls hem. Jag är ganska säker på att Erik Bergvall – och kanske några av hans barn – vill vara med när cyklisterna går i mål senare i eftermiddag. Cykling var en stor och populär sport i Sverige vid denna tid. Även det stora franska loppet Tour de France startade för övrigt den här dagen, den 28 juni 1914.

    08:57 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Testa också gärna vår tv-utmaning – hitta fem fel i ett 40 sekunder långt tv-klipp om 1914! Häng med till klockan 16!

    08:58 Johan Lindberg, SvD:
    ​Ångfartyget Valborg tuffar alltså iväg, över Riddarfjärden och förbi Essingeörarna, med förväntansfulla Stockholmare som ska tillbringa en dag vid Hässelby Strandbad. Klockan är nu strax före kl. 9.00 på morgonen söndagen den 28 juni 1914.

    09:00 Samtidigt i Sarajevo:
    Ärkehertig Franz Ferdinand och hans gemål Sophie firar katolsk mässa på Hotel Bosna i Ilidze. Efter mässan skickar Franz Ferdinand ett telegram till sina barn: Befinden von mir und Mami sehr gut. Wetter warm und schön. Wir hatten gestern großes Diner und heute Vormittag den großen Empfang in Sarajevo. Nachmittags wieder großes Diner und dann Abreise auf der Viribus Unitis. Umarme Euch innigst. Dienstag, Papi (Jag och mamma har det bra. Vädret är varmt och skönt. I går var det stor middagsbjudning och idag stor mottagning i Sarajevo. På eftermiddagen återigen en stor bjudning och sedan avresa med Viribus Unitis. Omfamnar er innerligt på tisdag. Papi.)

    09:02 Johan Lindberg, SvD:
    Vad händer mer just nu i Sarajevo?

    09:02 Samtidigt i Sarajevo:
    Inne i Sarajevo befinner sig sju attentatsmän som av den hemliga serbiska organsationen Svarta Handen tränats för att antingen med bomb eller pistol beröva ärkehertigen Franz Ferdinand livet. De är Danilo Ilic (ledare), Mohammed Mehmedbasic, Nedjelko Cabrinovic, Vaso Cubrilovic, Gavrilo Princip, Cvijetko Popovic och Trifko Grabez.

    09:04 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Cabrinovic har tidigare på morgonen lämnat sin farmors bostad och gett henne 20 kronen. Han sade till henne att han skulle åka iväg på en längre resa. Därefter gick han till en fotograf och tog ett porträttfotografi. Fotografen anmärkte på en utbuktning på Cabrinovics kavaj och ville att han skulle avlägsna föremålet som orsakade den. Det gick inte. Det var bomben som ska användas senare idag. Cabrinovic tar efter fotograferingen kontakt med en vän och ber denne skicka fotografiet till farmodern. Han räknar inte med att överleva dagens händelser.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Nedjelko Cabrinovic hos fotografen.

    Bild 1 av 8

    Här en karta över Europa 1914.

    Bild 2 av 8

    Bild från Hedvig Eleonora kyrka, tagen någon gång mellan 1890 och 1920. Foto: Stadsmuseet

    Bild 3 av 8

    Franz Ferdinand står just nu på tågstationen i Ilidze.

    Bild 4 av 8

    Samtida karta från Sarajevo. Kortegevägen följer floden Miljackas norra sida i bildens mitt.

    Bild 5 av 8

    Mats Hayens egen skiss av attentatsmännens positioner.

    Bild 6 av 8
    Bild 7 av 8

    Foto: Stadsmuseet

    Bild 8 av 8

    Del 5 av 12

    Nedjelko Cabrinovic hos fotografen.
    Nedjelko Cabrinovic hos fotografen.

    09:07 Johan Lindberg, SvD:
    Vill ni se en tydligare bild på Cabrinovic hos fotografen så kan ni följa denna länk.

    09:08 Johan Lindberg, SvD:
    Varför sitter Nedjelko Cabrinovic med en bomb innanför kavajen hos en fotograf i Sarajevo?

    09:08 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    För att förstå det måste man ha en bild av den tidens Europa framför sig.

    Den diplomatiska utvecklingen i Europa hade 1914 nått fram till en situation med två stormaktsblock – trippelalliansen och trippelententen – vilka genom olika typer av ekonomiska och militära allianser mellan de ingående länderna var mycket känsligt för incidenter som kunde rubba jämviktsläget. Balkanhalvön hade sommaren 1914 genomlevt två krig (första och andra Balkankriget 1912-1913) och i juni 1914 pågick ett inbördeskrig i Albanien. I Serbien fanns det samtidigt starka krafter som ville utmana Österrike-Ungerns hegemoni i området och skapa ett storserbiskt rike med utgångspunkt i kungariket Serbien. Ett mordattentat riktat mot Österrike-Ungerns tronföljare skulle kunna utlösa krigshandlingar mot Serbien från Österrike-Ungerns sida. Det var något som man inom den hemliga organisationen Svarta Handen i Serbien ville skulle ske. Därför hade man skickat de unga attentatsmännen till Sarajevo i Bosnien-Herzegovina, ett land som Österrike-Ungern annekterat 1908. Attentatet i Sarajevo planerades av Svarta Handens ledare Dragutin Dimitrijević, (han kallades också för Apis), en serbisk militär och nationalist. Serbien stöttades av Ryssland och Frankrike – och i viss mån även av England, medan Österrike-Ungern var allierade med Tyskland och Italien. Den svenske kungen hade nära band till Tyskland och i slutet av juni blev även en stor upphandling av kulsprutor för den svenska landstormens behov, av modellen Schwarzlose, klar med Österrike-Ungern. Sverige hade 1914 på många sätt starkare band till trippelalliansen än till trippelententen. Det var därför viktigt för Ryssland, Frankrike och England att Sverige förblev neutralt under ett eventuellt kommande krig i Europa.

    09:09 Johan Lindberg, SvD:
    Vi får in väldigt många läsarfrågor just nu och kommer att svara så fort vi kan. Just nu händer det dock så mycket både i Stockholm och Sarajevo...

    Här en karta över Europa 1914.
    Här en karta över Europa 1914.

    09:12 Johan Lindberg, SvD:
    Man firar alltså katolsk mässa i Ilidze. Vad hände i Stockholm samtidigt denna söndag. Gick många i kyrkan vid denna tid?

    09:13 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Det var vanligare att man 1914 gick till kyrkan på söndagen, än det är idag, men samtidigt var det många som valde att göra annat på sin lediga dag. Det var inte så att samtliga församlingsbor i någon av Stockholms församlingar slöt upp vid kyrkan varje söndag. Att gå man ur huse vid söndagsgudstjänsten hörde 1914 redan till en förgången tid.

    Bild från Hedvig Eleonora kyrka, tagen någon gång mellan 1890 och 1920. Foto: Stadsmuseet
    Bild från Hedvig Eleonora kyrka, tagen någon gång mellan 1890 och 1920. Foto: Stadsmuseet

    09:18 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Testa också gärna vår tv-utmaning – hitta fem fel i ett 40 sekunder långt tv-klipp om 1914! Häng med till klockan 16!

    09:20 Samtidigt i Sarajevo:
    Efter den katolska mässan tar sig ärkehertigparet till det "Hofsonderzug" – hovspecialtåg – som väntar på stationen i Ilidze. Tåget sätter därefter fart in mot Sarajevo.

    Franz Ferdinand står just nu på tågstationen i Ilidze.
    Franz Ferdinand står just nu på tågstationen i Ilidze.

    09:25 Johan Lindberg, SvD:
    Tack för allt läsarengagemang. Vi lovar som sagt att svara på alla frågor under dagen. Eftermiddagen (efter mordet) blir lite lugnare... Två uppmuntrande röster från läsare: Roger: Trevlig läsning på morgonen. Rickard Becklén: Tack för en spännande lördagsmorgon.

    Det tackar vi för! Häng gärna med till kl 16.

    09:27 Johan Lindberg, SvD:
    Vad gör attentatsmännen i Sarajevo just nu?

    09:27 Samtidigt i Sarajevo:
    Samtliga attentatsmän börjar nu inta sina platser längs med kortegevägen.
    Mohammed Mehmedbasic, ett stycke väster om Cumurijabron, på gatusidan.
    Vaso Cubrilovic, ett stycke väster om Cumurijabron, på gatusidan.
    Nedjelko Cabrinovic, ett stycke väster om Cumurijabron, på flodsidan.
    Cvijetko Popovic, nära Cumurijabron, på gatusidan.
    Danilo Ilic (ledare), nära Cumurijabron, på gatusidan.
    Gavrilo Princip, vid nästa bro, Latinski Most, på flodsidan.
    Trifko Grabez, mellan Latinski Most och rådhuset, på flodsidan.

    Samtida karta från Sarajevo. Kortegevägen följer floden Miljackas norra sida i bildens mitt.
    Samtida karta från Sarajevo. Kortegevägen följer floden Miljackas norra sida i bildens mitt.

    Mats Hayens egen skiss av attentatsmännens positioner.
    Mats Hayens egen skiss av attentatsmännens positioner.

    09:32 Johan Lindberg, SvD:
    Om du vill orientera dig i Stockholm för hundra år sedan kan du använda dig av Adresskalenderns karta från 1913.

    undefined

    09:34 Johan Lindberg, SvD:
    Det allra bästa när det gäller kartor är dock att ta sig till stockholmskällan.se. Funktionen "Jämför kartor" är helt magisk där ni parallellt kan se hur det såg ut nu och då.

    09:38 Johan Lindberg, SvD:
    Hur såg en vanlig stockholmares bostad ut 1914?

    09:39 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Här får man tänka sig ett mellanläge mellan den dystra och i många fall överbelamrade inredningsstilen på 1800-talet och det lättare och mer praktiskt inriktade heminredningsideal som sedan blev populärt under mellankrigstiden. Vattenklosetten hade blivit mer vanlig i staden sedan sekelskiftet men fortfarande fanns det utedass på många gårdar i staden. Långsamt hade nymodigheter som avlopp, gas och elektricitet letat sig in i husen. Fortfarande saknas dock en nutida självklarhet som kylskåp.

    Foto: Stadsmuseet
    Foto: Stadsmuseet

    09:40 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Det här är en interiörbild från en bostad för en "ensam självförsörjande kvinna", som det kallades på den tiden. Den låg på Inedalsgatan 15. Att leva som ensam självförsörjande kvinna hade blivit vanligare i Stockholm i slutet av 1800-talet och 1914 fanns det alltså speciella bostadshus för dessa kvinnor.

    09:51 Samtidigt i Sarajevo:
    Tåget har nu anlänt till Sarajevo. Efter en inspektion av de kejserliga trupperna i vid det kasernområde som ligger i anslutning till stationen i Sarajevo börjar organiserandet av den bilkortege som ska föra ärkehertigparet till rådhuset inne i Sarajevo. Kortegen består av sex öppna bilar. I den första sitter Sarajevos polismästare och borgmästaren, Fehim Effendi Curicic. I den andra bilen sitter Franz Ferdinand och Sophie och – på en klaffstol framför dem – Bosniens guvernör Oskar Potiorek. Föraren av bilen heter Leopold Lojka. Bredvid föraren sitter Gustav Schneiberg, en medlem av Franz Ferdinands delegation. I den tredje bilen finns överste Erik von Merizzi, Potioreks adjutant och några andra personer. I bil nummer fyra och och fem finns övriga medlemmar i ärkehertigens sällskap. Den sista bilen är en extrabil ifall någon av de andra skulle gå sönder.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Franz Ferdinand kliver nu in i kortegebilen i Sarajevo.

    Bild 1 av 8

    Axel Wilhelm Persson har segerläge.

    Bild 2 av 8

    Några minuter har nu gått efter bomben. Här platsen för det första attentatet. En omskakad Franz Ferdinand har precis gett order om att de skadade ska omhändertas.

    Bild 3 av 8

    En upprörd Franz Ferdinand anländer nu till rådhuset i Sarajevo.

    Bild 4 av 8

    Här åter bilden på mannen som är på väg att skriva svart världshistoria: Gavrilo Princip.

    Bild 5 av 8

    Föraren svänger in mot Franz Joseph Strasse. Ett felbeslut som ska få fasansfulla konsekvenser.

    Bild 6 av 8

    Karta över attentatsplatsen från den officiella polisutredningen 1914.

    Bild 7 av 8

    Den klassiska bilden från morddagen. Men vem är det egentligen som grips här?

    Bild 8 av 8

    Del 6 av 12

    Franz Ferdinand kliver nu in i kortegebilen i Sarajevo.
    Franz Ferdinand kliver nu in i kortegebilen i Sarajevo.

    10:02 Johan Lindberg, SvD:
    Bilkortegen i Sarajevo verkar nu vara färdig för avfärd in mot centrum. Vad kan vi rapportera från Stockholm vid samma tid?

    10:03 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Cykel-SM har nu pågått i sju timmar. Cyklisterna har på vägen från Liljeholmen till Kungsör fått kämpa mot en kraftig motvind, men nu är de på väg tillbaka längs med den norra sidan av Mälaren, och medvinden driver dem framåt i en rasande fart. De ledande, Karl Landsberg (född 1890) och Axel Wilhelm Persson (född 1888), passerade just nu kontrollstationen i Västerås. De väntas anlända till Enköping om ungefär en timme.

    Axel Wilhelm Persson har segerläge.
    Axel Wilhelm Persson har segerläge.

    10:06 Samtidigt i Sarajevo:
    Bilkortegen startar nu. Den kommer att följa gatan på floden Miljackas norra sida. Längs med gatan har mycket folk samlats. Det flaggas och i vissa fönster längs vägen hänger färgrika flaggor, tyger och mattor. Det råder feststämning i staden.

    10:07 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Testa också gärna vår tv-utmaning – hitta fem fel i ett 40 sekunder långt tv-klipp om 1914! Häng med till klockan 16!

    10:10 Johan Lindberg, SvD:
    Jag vet att du har en personlig relation till första världskriget, Mats.

    10:10 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Ja, min mammas morfar, Johann Callsen (1882-1914), bilmekaniker från Berlin, stupade vid Villers-Cotterets den 6 september 1914. Det var när fransmännen skickade ut taxibilar från Paris för att försvara staden.

    10:13 Samtidigt i Sarajevo:
    ​Bilkortegen närmar sig Cumurijabron. Den första attentatsmannen, Mohammed Mehmedbasic, gör sig färdig men tvekar när han får för sig att en polisman befinner sig precis bakom honom. Även Vaso Cubrilovic tvekar när han ser personerna som han ska döda framför sig. Bilarna i ärkehertigens kortege passerar.

    10:15 Samtidigt i Sarajevo:
    När Nedjelko Cabrinovic ser bilarna närma sig tar han fram sin bomb och aktiverar den genom att slå den mot en lyktstolpe. Det ger upphov till en svag knall som uppfattas av vissa omkringstående åskådare. Sedan kastar han den mot ärkehertigens bil. Den seglar igenom luften men träffar bakdelen på bilen – och rullar in under bil nummer tre. Där exploderar bomben med våldsam kraft. Alla bilarna i kortegen stannar. I bil nummer tre har Erik von Merizzi och flera andra personer skadats och Franz Ferdinand ger order om att de skadade ska omhändertas. Den förstörda bilen skjuts åt sidan och extrabilen används för att transportera de skadade till garnisonssjukhuset vid tågstationen. Efter dådet har Cabrinovic svalt sitt cyankalium och kastat sig över kanten och ner i floden. Giftet verkar dock inte dödande och vattenståndet i floden är så lågt att det inte har någon chans att föra bort hans kropp. Han grips inom kort och förs bort. Någon ropar "Nicht stehen bleiben! Nicht stehen bleiben!" Bilkortegen startar igen och fortsätter mot rådhuset.

    Några minuter har nu gått efter bomben. Här platsen för det första attentatet. En omskakad Franz Ferdinand har precis gett order om att de skadade ska omhändertas.
    Några minuter har nu gått efter bomben. Här platsen för det första attentatet. En omskakad Franz Ferdinand har precis gett order om att de skadade ska omhändertas.

    10:23 Samtidigt i Sarajevo:
    Efter tumultet vid bombattentatet har kortegen fortsatt på sin färd och anländer nu till rådhuset, där den muslimske borgmästaren, Fehim Effendi Curicic, ska hålla ett välkomsttal.
    Spola fram till 00.50 i denna film för att se Franz Ferdinand anlända till rådhuset i Sarajevo.

    En upprörd Franz Ferdinand anländer nu till rådhuset i Sarajevo.
    En upprörd Franz Ferdinand anländer nu till rådhuset i Sarajevo.

    10:25 Johan Lindberg, SvD:
    Det är verkligen häftigt att det här finns på film trots att det ju hände 1914!

    10:27 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Ja verkligen! Vi går nu in i en tid när många historiska händelser som är 100 år eller äldre har fångats på film. Det ger ju en otrolig närvarokänsla att i filmen få följa Franz Ferdinand och Sophie Chotek, nyss utsatta för ett bombattentat, gå uppför trappan till rådhuset i Sarajevo.

    10:32 Samtidigt i Sarajevo:
    Curicic är djupt skakad av incidenten på vägen och klarar inte av göra några avsteg eller ändringar i sitt förberedda tal. Han avbryts inledningsvis av Franz Ferdinand som utbrister:
    *"Herr borgmästare, här kommer man på besök och tas emot med bomber. Det är upprörande! *
    Sophie lägger en hand på sin mans arm, som efter en kort tystnad fortsätter:
    "Så där ja. Nu kan ni hålla ert tal."
    Efter Curicics tal håller Franz Ferdinand ett tal och därefter har det blivit dags för Sophie att på första våningen träffa en delegation av stadens muslimska kvinnor – bakom stängda dörrar eftersom de vill kunna möta ärkehertiginnan obeslöjade.

    10:35 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Testa också gärna vår tv-utmaning – hitta fem fel i ett 40 sekunder långt tv-klipp om 1914! Häng med till klockan 16!

    10:44 Johan Lindberg, SvD:
    Stor dramatik alltså just nu i Sarajevo. Franz Ferdinand befinner sig i Rådhuset och funderar på hur de ska fortsätta dagen. Vi mellanlandar i Stockholm och ser vad som händer där.

    10:44 Stockholm 28 juni 1914:
    Kl. 8.00 vinkade vi adjö till dagkollobarnen som skulle till Lidingö. Nu har de blivit "hemtama" vid Långängens Gård, leker i hängmattan vid det stora äppelträdet och en scoutledare leder barnen i lekarna Sista paret ut och Jägare och hund. Snart ska man gå och bada i sjön och sedan äta lunch, vilket blir köttfärs och rabarbersoppa.

    10:45 alfredo:
    Fantastiskt att kunna följa händelseförloppet såväl i datorn som i mobilen. Nu går jag ut och följer fortsättningen utan avbrott i min mobil!

    10:47 Johan Lindberg, SvD:
    Det är så roligt att ni läsare är på hugget. Vi har fått in många frågor och vi lovar att vi ska försöka besvara alla innan vi avslutar kl 16. Men nu är vi i ett riktigt dramatiskt skede av dagen!

    10:49 Samtidigt i Sarajevo:
    Franz Ferdinand och guvernören Oskar Potiorek överlägger om dagens fortsatta program. Man beslutar sig för att ställa in övriga aktiviteter och i stället köra till garnisonssjukhuset och besöka Erik von Merizzi och de andra skadade. Ingen meddelar dock förarna i bilarna om de ändrade resplanerna.

    10:50 Samtidigt i Sarajevo:
    Bilkortegen lämnar rådhuset och kör tillbaka samma väg som den kommit, längs med flodens norra sida. Greve Harrach placerar sig som ett skydd för passagerarna på fotbrädan på bilens vänstra sida. Han kan där skydda ärkehertigparet från attacker från flodsidan av vägen. Efter en stund närmar man sig bron Latinski Most. Enligt originalprogrammet ska bilarna vid bron svänga till höger och in på Franz Joseph Strasse. Men planen har ändrats och tanken nu är att fortsätta rakt framåt och längs med Appelkajen, förbi platsen för bombattentatet och vidare till garnisonssjukhuset. Men när den första bilen svänger in på Franz Joseph Strasse följer bilen med Franz Ferdinand och Sophie efter. När guvernören Oskar Potiorek upptäcker att bilarna är på väg åt fel håll beordrar han föraren att stanna och backa tillbaka bilen ut på huvudvägen. Man har nu stannat i hörnet utanför en livsmedelsaffär. Utanför affären står Gavrilo Princip. Hans tid har kommit.

    Här åter bilden på mannen som är på väg att skriva svart världshistoria: Gavrilo Princip.
    Här åter bilden på mannen som är på väg att skriva svart världshistoria: Gavrilo Princip.

    Föraren svänger in mot Franz Joseph Strasse. Ett felbeslut som ska få fasansfulla konsekvenser.
    Föraren svänger in mot Franz Joseph Strasse. Ett felbeslut som ska få fasansfulla konsekvenser.

    10:56 Samtidigt i Sarajevo:
    Gavrilo Princip har nu sitt mål framför sig i en stillastående bil. Han tar några steg framåt, lyfter sin pistol och skjuter två skott mot Franz Ferdinand och Sophie. Ett av skotten träffar Franz Ferdinand i halsen och det andra går igenom bildörren och träffar ärkehertiginnan i magen. Båda två har fått viktiga blodkärl förstörda och börjar snabbt förblöda. Åskådare och officerare från kortegen kastar sig över Gavrilo Princip och samtliga bilar i kortegen kör nu över Latinski Most till guvernörens palats (konaken) på andra sidan floden.

    Karta över attentatsplatsen från den officiella polisutredningen 1914.
    Karta över attentatsplatsen från den officiella polisutredningen 1914.

    Den klassiska bilden från morddagen. Men vem är det egentligen som grips här?
    Den klassiska bilden från morddagen. Men vem är det egentligen som grips här?

    11:03 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Bilden som oftast används för att visa hur Princip grips anses av vissa istället visa gripandet av Cabrinovic - eller någon av de andra attentatsmännen. Själv tycker jag att mannen som grips mera liknar Cabrinovics än Princip.

    11:04 Samtidigt i Sarajevo:
    Franz Ferdinand och Sophie bärs in guvernörens palats, men båda förklaras döda strax efter ankomsten. Inom kort ringer man i stadens kyrkklockor.

    11:05 Johan Lindberg, SvD:
    Nu har mordet ägt rum i Sarajevo – och nyheten sprider sig naturligtvis fort där, men i övriga Europa och i Stockholm vet man fortfarande ingenting. I Stockholm avslutar man på olika håll förmiddagens aktiviteter, det är gudstjänster i stadens kyrkor och på stadens restauranger börjar man förbereda dagens lunchserveringar. Vi ska nu för en stund lämna de dramatiska händelserna i Sarajevo och återvända till Stockholm, en blåsig sommardag för exakt 100 år sedan.

    11:07 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Ni kanske minns att ångfartyget Valborg redan 8.45 avgick på dagens första resa till Hässelby Strandbad. Samtidigt som händelserna i Sarajevo har utspelat sig har ytterligare tre fartyg avgått till badet. Det var fartygen Hesselby kl. 9.30, Ekolsund kl. 10.00 och Sigtuna kl. 11.00. De båda sista båtarna var direktbåtar. Fyra båtar på förmiddagen ut till Hässelby tyder på ett stort intresse för det nya badet. Det här är saker som man alltså sysslar med i Stockholm, samtidigt som dramatiken utspelar sig i Sarajevo.

    11:08 Johan Lindberg, SvD:
    Kan du berätta lite mer om Hässelby strandbad.

    11:09 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Gärna det! Jag vill dock först meddela att Persson och Landsberg – i cykeltävlingen Mälaren runt – just nu passerar kontrollstationen i Enköping. Den starka medvinden som varit rådande från Köping och framåt har hjälpt de båda cyklisterna att avverka den senaste delsträckan på en tid som är fem minuter snabbare än sydafrikanen R. Lewis rekordtid från OS 1912. Fortsätter de i samma fart finns den en liten chans att någon eller båda av dem kan slå Lewis olympiska rekord. Vi får se hur det går. De väntas passera Bålsta nordväst om Stockholm om ungefär en timme.

    11:10 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Johan, du undrade om jag kunde berätta lite mer om Hässelby Strandbad. Det vill jag gärna! Vi har ju under förmiddagen sett hur fyra ångfartyg har lämnat Munkbrohamnen i Gamla Stan med passagerare på väg till Hässelby-badet. I juni 1914 hade badet funnits i ungefär ett år, det hade öppnat föregående sommar och blev snabbt berömt i hela Sverige. Det var nämligen landets andra samkönade badplats. I Mölle i Skåne fanns fram till juni 1913 landets enda badplats där män och kvinnor kunde bada tillsammans, men nu fanns alltså även "Stockholms Mölle", Hässelby Strandbad. Idag, den 28 juni 1914, genomförs på badet en baddräktstävling för både manliga och kvinnliga deltagare. Vi ska se lite senare vem som vinner den tävlingen. Hässelby Strandbad är även berömt för två tidiga musikinspelningar, Ernst Rolfs insjungning av Låt oss gå till Hesselby, från den 17 september 1913, och Meissners militärorkesters inspelning av Hesselbysteppen från den 8 november 1914. Båda dessa inspelningar finns på Stockholmskällan, för den som vill lyssna hur det lät 1914.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Hässelby strandbad på 1910-talet. Foto: Stadsmuseet

    Bild 1 av 3

    Bild från kök i Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet

    Bild 2 av 3

    Här en dramatisk teckning av händelsen. Foto: AP

    Bild 3 av 3

    Del 7 av 12

    Hässelby strandbad på 1910-talet. Foto: Stadsmuseet
    Hässelby strandbad på 1910-talet. Foto: Stadsmuseet

    11:12 Johan Lindberg, SvD:
    Här länkar till de två musikinspelningar, Ernst Rolfs insjungning av Låt oss gå till Hesselby, från den 17 september 1913, och Meissners militärorkesters inspelning av Hesselbysteppen från den 8 november 1914.

    11:16 Johan Lindberg, SvD:
    Det är nu högdramatiska minuter i Sarajevo och samtidigt lunchdags i ett helt ovetande Stockholm. Mats, finns det något recept i kokboken från 1912 som vi skulle kunna ta i dag?

    11:17 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Lunch 1914? Jag föreslår Småfisk i form, ett recept av Helga Helgeson i Lotten Lagerstedts kokbok. Vi behöver 1 kg vitling, aborre, sill eller löja, 2 msk vetemjöl, 2 msk smör, 2 msk hackad persilja, 1 msk salt och 3-4 kaffekoppar med vatten. Sedan gör man så här:

    "Den rensade fisken rullas i mjölet och läggs radvis i en form med salt och persilja mellan varje lag. Sill bör tillsättas med litet ättika och peppar. Vattnet hälles över och formen insättes i medelvarm ugn omkring ½ timme. Serveras i formen. Den kan också kokas i gryta vid svag värme."

    Om vi vill äta lunch lite senare kan vi istället pröva Hedda Österbloms recept på Stuvade turkiska bönor. Då behövs 5 kaffekoppar med skurna bönor, 2 msk hackad persilja, salt, ½ kg god, fet köttfärs. Så här gör man:

    "Bönorna, helst färska, uppkokas i kort spad. Då lägges färsen i form av en stor köttbulle i mitten av grytan och stuvningen kokas mycket sakta omkring 1½ timme. Bönorna kryddas men böra ej helst avredas. De uppläggas kring köttfärsen. God och enkel rätt!"

    Här hittar du fler recept: Kokbok för hem och skola i stad och på landet av Lotten Lagerstedt. Andra upplagan, 1912.

    Bild från kök i Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet
    Bild från kök i Stockholm 1914. Foto: Stadsmuseet

    11:20 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Testa också gärna vår tv-utmaning – hitta fem fel i ett 40 sekunder långt tv-klipp om 1914! Häng med till klockan 16!

    Här en dramatisk teckning av händelsen. Foto: AP
    Här en dramatisk teckning av händelsen. Foto: AP

    11:26 Stina:
    Hade den "internationella" maten kommit till Stockholm nu? Pizza? Hamburgare? Suchi? Vad hade kommit? Tack för en fantastisk resa:-)
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Stina! Pizza och hamburgare fanns än så länge inte i Stockholm, såsom vi känner de rätterna idag. Däremot hämtade man gärna inspiration från de franska och tyska köken när man lagade mat. Fransk mat hade hög klass och många menyer på finare restauranger använde franska namn på maträtterna.

    11:29 Tomas:
    Med tanke på att kylskåp ej kommit in i hemmen på den tiden. Hur lagrade man, på den tiden, det som vi i dag förvarar i våra kylskåp?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Tomas! Under den kalla delen av året förvarade man livsmedel i kallskafferier eller på andra ställen där det var lagom kallt. På sommaren använde man isskåp, is togs upp i stora block och förvarades sedan på så sätt att isen inte smälte. Det gick att beställa is till hemmet under hela sommaren, som regel. På Stockholmskällan finns bilder från när man tog upp isen på vintern.

    11:30 Samtidigt i Sarajevo:
    Kort efter attentatet i Sarajevo inleds förhören med två av attentatsmännen, Nedjelko Cabrinovic och Gavrilo Princip. Förhören leds av den österrikiske domaren Leo Pfeffer. Han beskrev senare Gavrilo Princip som "småväxt, utmärglad, blek och med skarpa drag". Princip hävdade vid förhören att han agerat helt på egen hand och att han inte hade något som helst samröre med mannen som kastat bomben. Nedjelko Cabrinovic, bombkastaren, hävdade på samma sätt att han också agerat helt på egen hand.

    11:42 Roger:
    Trevlig läsning på morgonen. Frågan min är hur situationen var för de som var arbetslösa vid denna tidpunkt? I dag så finns det ju alla möjliga instanser som hjälper till om folk blir utan jobb och ersättning i form av olika bidrag. Hur såg den bilden ut för 100 år sedan?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Roger! Den som blev arbetslös 1914 kunde få hjälp av fattigvårdsnämnden i Stockholms stad. Men var man "duglig till arbete" och oförmögen att ordna ett arbete själv valde staden oftast att placera den arbetslöse på den så kallade Arbetsinrättningen. Här är några av stadens fattigvårdsanstalter 1914: Försörjningsinrättningen (Fleminggatan 22), Arbetsinrättningen (vid Hornstull) och Asylerna för husvilla (på Östgötagatan 61 och Bondegatan 23 och några adresser till).

    11:44 Jacob:
    Det här är fantastiskt kul! Tankeväckande att se filmen från Vasastan och reflektera kring att alla människorna i bild nu är borta. Vilka var de? Vad tänkte de på?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Jacob! Visst är det fascinerande! Själv fick jag för någon månad sedan träffa en arkitekt från Stockholm som var född 1911, han hade vissa egna minnen från slutet av första världskriget!

    11:50 Johan Lindberg, SvD:
    Nu har det snart gått en timme sedan skotten i Sarajevo. Vet man fortfarande ingenting i Stockholm, Mats?

    11:51 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Nej. Nyheten har fortfarande inte nått Sverige. Möjligtvis har någon här blivit uppringd från Sarajevo eller möjligtvis från Wien, men nyheten har inte spridit sig än. I Stockholm kommer det dock in nyheter från SM-loppet i cykling, Mälaren runt, med uppgifter om att den starka medvinden under andra halvan av loppet har gett de två ledande cyklisterna, A.W. Persson och K. Landsberg stora möjligheter att slå det olympiska rekordet på samma sträcka från 1912. Nyheten gör att många Stockholmare väljer att röra sig upp mot Stockholms stadion. Om en liten stund kan vi se vilka tider som ledarna presterat när de passerar kontrollstationen i Bålsta, nordväst om Stockholm.

    12:08 Stockholm 28 juni 1914:
    Persson och Landsberg passerar nu kontrollstationen i Bålsta i Mälaren runt. I Västerås låg de 21 minuter efter R. Lewis tid från OS 1912, nu har de tagit in 13 minuter och ligger därför bara 8 minuter efter. Det finns en chans att de lyckas slå det olympiska rekordet!

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Ester Blenda Nordström. Foto: TT

    Bild 1 av 4
    Bild 2 av 4

    Officersrocken finns bevarad i Wien. Foto: AP

    Bild 3 av 4
    Bild 4 av 4

    Del 8 av 12

    Ester Blenda Nordström. Foto: TT
    Ester Blenda Nordström. Foto: TT

    12:22 Johanna Larsson:
    Jag ville bara säga att det här är fantastiskt intressant och spännande! Både att få läsa om attentatet och parallellt få information om hur livet i Stockholm var för hundra år sen. Finns det någon allmän information om hur livet var i övriga Sverige vid den här tiden? Var det stor skillnad i levnadsstandard mellan stad och landsbygd, eller mellan Stockholm och andra städer?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Johanna!

    När det gäller skillnaden mellan stad och landsbygd 1914 skulle jag vilja tipsa om en speciell journalist från den tiden. Det är Ester Blenda Nordström. Hon gjorde en så kallad "wallraff" och tog anställning på en bondgård i Sörmland under antaget namn.

    Hennes första artikel om livet på landet publicerades i Svenska Dagbladet söndagen den 28 juni 1914 (idag för 100 år sedan alltså). Senare kom hennes artikelserie ut som bok, Piga bland pigor, och blev snabbt en bästsäljare. Den har nyligen getts ut på nytt av förlaget Bakhåll.

    Här finns mer information om Ester Blenda Nordström: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8325

    12:23 Elisabeth:
    Känner nästan hur människorna i filmen är. Gatutrafiken, kläderna och kroppsspråket säger så mycket! Naturliga dofter av olika slag förstärkte, kan tänka mig, det hela.

    12:25 Johan Lindberg, SvD:
    Vi håller helt med dig Elisabeth! Filmen från Vasastan 1913, som vi visade tidigare i bloggen, är fantastisk. Ni når den via denna länk.

    12:26 Johan Lindberg, SvD:
    Många människor är nu på väg mot Stockholms stadion för att se målgången i Mälaren runt-loppet. En av dem skulle kunna vara redaktören för landets största sporttidning 1914, Erik Bergvall – som vi ju besökte under frukosten i morse. I morgon, måndagen den 29 juni 1914, kommer han att färdigställa tisdagsnumret av Nordiskt Idrottslif (tidningen utkom på tisdagar och fredagar), vilket kommer att innehålla en lång artikel om Mälaren runt-loppet. Om vi nu tittar i några av vårens och försommarens nummer av Nordiskt Idrottslif, vilket intryck ger de? Vad skriver man om?

    12:27 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Här är de sporter och idrotter som dyker upp om man bläddrar snabbt igenom några nummer från januari och framåt: bandy, issegling, skidor, terränglöpning, fotboll, gymnastik, cykling, tennis, boxning, backhoppning, skridskor, konståkning, simning, brottning, rodd, ishockey och allmän idrott (friidrott). Cykling verkar vara en väldigt populär sport 1914. Jag ser i tidningen att Svenska Velocipedförbundet har 37 medlemsföreningar i hela landet.

    Fotbollens alltmer ökande popularitet resulterar också i att Nordiskt Idrottslif den 27 mars 1914 började ge ut en speciell fotbollstidning – Nordiskt Idrottslif Fotboll - på fredagar.

    Där kan man följa lagens placering i de olika serierna i eleganta grafiska figurer. Det är Göteborgslagen som ligger i topp sommaren 1914.

    undefined

    12:30 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    I Nordiskt Idrottslif finns också ett intressant reportage från Axel Wilhelm Perssons (en av de ledande cyklisterna i det SM som vi följer idag) cykelträning den 3 februari 1914:

    "A.W. Persson, den tredubbla cykelmästaren förra året, ligger sedan en månad i träning för den kommande säsongen. Träningen är hård och består förutom av promenader af massage och under tre dagar åker han en timme på den rulle, som för hans räkning är uppställd vid Östermalms idrottsplats. Men så är det också 8 kg hull som han vill ha bort för att åter komma till sin vanliga vikt af 70 kg. Så fort det blir lämpligt väder, ämnar han öfverge rullåkningen och fortsätta med åkningen i det fria."

    12:37 Samtidigt i Sarajevo:
    Efter attentatet ligger Franz Ferdinands och Sophias kroppar nu i guvernörens palats (konaken) där de blev dödförklarade. Här en bild på Franz Ferdinands officersrock som han bar vid sin död.

    Officersrocken finns bevarad i Wien. Foto: AP
    Officersrocken finns bevarad i Wien. Foto: AP

    12:41 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    I Erik Bergvalls tidskrift Nordiskt Idrottslif från den 2 september 1914 skildrades händelsen i Sarajevo den 28 juni skämtsamt som ett lopp, med de olika stormakterna som "löpare" och en serb som "starter".

    undefined

    12:48 Caroline:
    Det är ju makalöst att tänka sig hur Stockholm var för 100 år sedan. Vilken förändring! Tack för att ni gör detta! Kan ni nämna några byggnader som inte fanns 1914 utan som har byggts senare – jag tänker då på byggnader som man kanske tror "att de alltid har funnits i Stockholm". Jag tänker på Stadshuset till exempel. Tänk att gå omkring i Stockholm utan att Stadshuset ligger där vid vattnet. Jag skulle ge vad som helst (nästan) för att få färdas till 1914 och känna känslan i en timme.
    Johan Lindberg, SvD:
    Hej Caroline! Jag håller med om att det skulle var häftigt att få göra ett "besök" 1914. OM vi skulle ta oss med en tidsmaskin till denna plats skulle vi inte kunna finna Stadshuset, Kungstornen, Konserthuset och förstås inte heller exempelvis Kaknästornet, Globen, Medborgarplatsen och Sergels torg som i dag känns självklara. Dagens Slussenkontruktion skulle inte heller finnas på plats än. Helt enkelt ett väldigt annorlunda Stockholm!

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Stadshuset fanns inte 1914 – blev klart 1923. Foto: TT

    Bild 1 av 7

    Medborgarplatsen fanns inte 1914 – Medborgarhuset invigdes 1939. Foto: TT

    Bild 2 av 7

    Kungstornen fanns inte 1914 – de blev klara 1924 och 1925.

    Bild 3 av 7

    Däremot fanns Telefontornet 1914. Byggnaden – som syntes över hela staden – revs på 1950-talet. Foto: Stadsmuseet

    Bild 4 av 7

    Här statistiken. För att titta närmare kan ni följa länken i Mats Hayens inlägg.

    Bild 5 av 7

    Här några jämförelser av priser 1914 kontra 2014.

    Bild 6 av 7

    Axel Wilhelm Persson och Karl Landsberg efter målgången.

    Bild 7 av 7

    Del 9 av 12

    Stadshuset fanns inte 1914 – blev klart 1923. Foto: TT
    Stadshuset fanns inte 1914 – blev klart 1923. Foto: TT

    Medborgarplatsen fanns inte 1914 – Medborgarhuset invigdes 1939. Foto: TT
    Medborgarplatsen fanns inte 1914 – Medborgarhuset invigdes 1939. Foto: TT

    Kungstornen fanns inte 1914 – de blev klara 1924 och 1925.
    Kungstornen fanns inte 1914 – de blev klara 1924 och 1925.

    Däremot fanns Telefontornet 1914. Byggnaden – som syntes över hela staden – revs på 1950-talet. Foto: Stadsmuseet
    Däremot fanns Telefontornet 1914. Byggnaden – som syntes över hela staden – revs på 1950-talet. Foto: Stadsmuseet

    13:07 Hans:
    Vilka regeringar visste om händelsen vid denna tidpunkt och vidtog man några åtgärder?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Under eftermiddagen den 28 juni 1914 började rykten från Sarajevo att sprida sig. Regeringarna i Wien och Budapest var givetvis informerade. Men kl. 13.00 hade fortfarande ingen officiell bekräftelse kommit från Wien. Det skulle ännu dröja några timmar. Jag tror att några av de första svenskar som nåddes av nyheten var de friidrottare som söndagen den 28 juni genomförde en landskamp mot Ungern i Budapest. Det finns rapporter från tävlingen som beskriver hur stämningen fördunklades under eftermiddagen, efter att nyheten blivit känd.

    13:13 Mikaela:
    Jag är så nyfiken på hur en vanlig kväll såg ut hemma hos folk. Hade någon musik att sätta på genom någon apparat? Vad lyssnade de på för musik?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Mikaela!

    Din fråga handlar om musik och hur man spelade upp musik. Det vanliga var givetvis att man hörde musik levande eller "live" som vi skulle säga. Men det fanns grammofoner och även svensk musik på så kallade stenkakor.

    Så här beskrivs eftermiddagen på Långängens Gård (med de dagkollobarn som vi följt sedan i morse):

    "På förstukvisten bildades en liten sångkör av småflickor, som höllo konsert för de andra, och när det framåt kvällen kom ett solregn på några minuter ville det sig så väl att en av koloniens trogna grannar just då satt på verandan och lät sin grammofon spela valser och polkor för småfolket från staden."

    13:15 Johan Lindberg, SvD:
    Testa gärna vår tv-utmaning: Försök hitta 5 fel på 40 sekunder... Många gissningar har kommit in och flera har 4 rätt – men ännu ingen med alla rätt! De tre främsta kommer att prisas. Testa gärna via denna länk.

    13:27 Johan Lindberg, SvD:
    Vad vet vi egentligen om mat och matpriser i Stockholm 1914, Mats?

    13:27 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    I en skriftserie som heter Statistik årsbok för Stockholm kan man följa prisutvecklingen för alla de vanligaste livsmedelsprodukterna, månad för månad och år för år. Hela den har statistikserien finns publicerad på Stadsarkivets webbplats, här:

    http://www.ssa.stockholm.se/Anvand-arkiven/PSI-data/Statistisk-Arsbok-1904-2006/Argangar-av-Statistisk-arsbok/

    Här är ett exempel, det här är prisutvecklingen för olika matprodukter i diagramform, från 1904 till 1915. Det är tydligt hur matpriserna börjar stiga kraftigt mellan 1914 och 1915.

    Här statistiken. För att titta närmare kan ni följa länken i Mats Hayens inlägg.
    Här statistiken. För att titta närmare kan ni följa länken i Mats Hayens inlägg.

    Här några jämförelser av priser 1914 kontra 2014.
    Här några jämförelser av priser 1914 kontra 2014.

    13:33 Stockholm 28 juni 1914:
    De ledande cyklisterna i dagens SM-lopp, A.W. Persson och K. Landsberg, passerar just nu den sista kontrollstationen, vid Järva. Persson som startade 3.18 från Liljeholmen i morse, leder med två minuter över Landsberg, som startade 3.16. De har stora chanser att slå R. Lewis olympiska rekord från samma sträcka 1912! De går alldeles snart i mål!

    13:37 Sixten:
    Hur spred sig egentligen informationen så snabbt när det varken fanns radio eller tv? Det måste ha tagit lång tid tycker man men det gjorde tydligen inte det.
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Sixten! Nyheter spred med telegram och telefon. Man säger i den tidens tidningar ibland "gnistmeddelanden" för telegram och att nyheter från avlägsna orter har kommit med "starkströmstelefon".

    13:40 Samtidigt i Sarajevo:
    Förhören med Gavrilo Princip och Nedjelko Cabrinovic fortsätter i ett skakat Sarajevo. De håller fast vid sin första historia som kom strax efter kl 11.

    13:47 Stockholm 28 juni 1914:
    Strax före 13.45 kom signalen från utkiken utanför Stockholms stadion att den första cyklisten närmade sig. Det visade sig vara Axel Wilhelm Persson som gjort ett ryck efter kontrollstationen i Järva och kört ifrån Karl Landsberg. Persson går nu i mål kl 13.47 och han har avverkat sträckan på 10 timmar, 29 minuter, 42 sekunder och 9 tiondelar. Det är 13 minuter snabbare än OS-segraren R. Lewis från 1912.

    13:49 Stockholm 28 juni 1914:
    Nu går Karl Landsberg i mål i cykel-SM, som god tvåa efter Persson.

    Axel Wilhelm Persson och Karl Landsberg efter målgången.
    Axel Wilhelm Persson och Karl Landsberg efter målgången.

    13:52 Johan Lindberg, SvD:
    Så just nu är det uppsluppen stämning i Stockholm. Men du tror inte att någon i staden vet om att Franz Ferdinand är mördad?

    13:55 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Det kommer att dröja ett litet tag till innan nyheten sprids på allvar. Persson och Landsberg på Stadion har därmed ingen aning om att en händelsen har inträffat som kanske kommer att försätta Europa i krigstillstånd. Det vet inte att världen har förändrats mellan start och mål i den tävling de nyss avslutat.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Enskede Folkpark 1914.

    Bild 1 av 1

    Del 10 av 12

    Enskede Folkpark 1914.
    Enskede Folkpark 1914.

    14:03 Johan Lindberg, SvD:
    Nu är cykelloppet över och det är söndagseftermiddag i Stockholm 28 juni 1914. Vad finns nu att göra för stockholmarna, Mats?

    14:07 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Om man bor i södra Stockholm kan man bege sig till Enskede Folkpark. Där arrangeras dans från kl. 14.00 och två timmar senare ger John Borgs sällskap teaterföreställningen Sömngångaren - eller Föreningen för små vilseförda lamm. Det är ett lustspel i tre akter av Ernst Blum och Raul Toucheé. Vi vet att en av Stockholms subkulturer - de så kallade söderamerikanarna - gärna åkte ut till Enskede Folkpark sommaren 1914.

    14:24 Oscar:
    Var det gratis att gå på teatern i folkparken?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Oscar! Inträdet till Enskede Folkets park var 25 öre för stora och 10 öre för barn. 1 kr 1914 är värd ungefär 47 kr idag.

    14:24 Molly:
    Hade folk i storstäderna husdjur på samma sätt som idag med tanke på att man levde mycket trängre?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Molly!

    När det gäller din fråga om husdjur och bostäder skulle jag vilja hänvisa till en väldigt intressant skoluppsats från 1912 av Nils Palme. Han skriver om äldre tiders bostäder och om hur det är i hans egen tid. Så här beskrivs den äldre tiden:

    "Huset består ofta af ett enda stort rum, i hvilket icke endast den kanske rätt talrika familjen utan äfven en del husdjur, såsom hundar, får, höns, ja, till och med svin äro inhysta. Att luften i ett sådant rum icke är den allra bästa, faller ju af sig själft."

    Sin egen tid beskriver han så här:

    "Någonting annat som har mycket stor hygienisk betydelse, är att hålla rent och snyggt. Den ännu mycket använda sopningen och mattpiskningen är synnerligen ohygienisk. Genom att använda dammsugare, sopmaskiner och "cleaners" af allehanda sorter är det möjligt att i någon mån hålla dammfritt i våra bostäder. Dammet hvirflar då ej runt i rummet såsom vid sopning och piskning. Dessa maskiner börjar nu också få större spridning."

    Läs hela uppsatsen här: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=29297

    14:27 Samtidigt i Sarajevo:
    Det har nu gått ungefär tre och en halv timme sedan attentatet då Franz Ferdinand och Sophie mördades. Efter mordet utbryter prohabsburgska demonstrationer i staden och serbiska butiker plundras. I filmen som vi tidigare visade från Franz Ferdinands ankomst till rådhuset syns i början bilder från gator med plundrade butiker.

    14:34 Stockholm 28 juni 1914:
    Spårvagnsföraren Frans Oskar Hoffström passerar strax efter 14.30 en skogsbacke i Fridhems villastad. Cirka 600 meter från den nya ändhållplatsen - med det nya namnet Mälarhöjden - ser han att en mindre skogsbrand utbrutit. Han skyndar sig att berätta om sina iakttagelser för ändhållplatsens kafeinnehavare - fru Sadie Sandberg - som larmar Katarina brandkår.

    14:37 Johan Lindberg, SvD:
    Testa gärna vår tv-utmaning om Stockholm 1914: Försök hitta 5 fel på 40 sekunder... Nu återstår mindre än en timme innan rätt svar kommer. Många gissningar har kommit in och flera har 4 rätt – men ännu ingen med alla rätt! De tre främsta kommer att prisas. Testa gärna via denna länk.

    14:40 Johan Lindberg, SvD:
    Det här är alltså en "direktrapport" där vi beskriver vad som hände i Stockholm och Sarajevo för exakt 100 år sedan: Den 28 juni 1914. Följ gärna med och upplev dagen ur detta annorlunda perspektiv. Ställ gärna frågor till oss eller bidra med egna bilder/historier – kanske ur släktalbum? Sista timmen (mellan 15 och 16) kommer vi att ägna mycket tid åt att berätta om vad som hände i Stockholm under krigsåren 1914-1918. Häng med till klockan 16!

    14:44 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Skogsbranden i Fridhems Villastad på eftermiddagen den 28 juni utlöser en febril aktivitet. Människor från villastaden och från den i närheten belägna Hägerstens Gård skyndar till platsen och bistår Katarina brandkår vid släckningsarbetet. Man tror att branden orsakats av att någon kastat en brinnande cigarr eller cigarett i gräset. Speciellt aktiva i arbetet är kafeinnehaverskan fru Sadie Sandberg och hennes son Clarence Sandberg. Som en liten kuriosa i det här sammanhanget kan jag berätta att namnet "Mälarhöjden", som vid den här tiden just ersatt det gamla namnet Fridhems Villastad, några år tidigare skapades hemma hos Sadie Sandberg och hennes man Teodor Sandberg. Det var deras husfru, Emma Hedin, syster till Sven Hedin, som kom på namnet.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Bild från Wien: Här är bilen som Franz Ferdinand och Sophie mördades i. Foto: AP

    Bild 1 av 3

    Ett av de första telegrammen. Publicerat i SvD dagen efter mordet (29/6 1914).

    Bild 2 av 3

    Ett annat telegram som visades i SvD dagen efter dådet.

    Bild 3 av 3

    Del 11 av 12

    Bild från Wien: Här är bilen som Franz Ferdinand och Sophie mördades i. Foto: AP
    Bild från Wien: Här är bilen som Franz Ferdinand och Sophie mördades i. Foto: AP

    14:50 Jörgen Gustavsson:
    Kommer ihåg en gammal farbror som berättade om att kyrkklockorna i Östergötland ringde 1914. Var det i samband med att Sverige mobiliserade? Och i så fall när skedde det? Om det inte var mobilisering. När och varför ringde kyrkklockorna?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Jörgen!

    Kyrkklockorna ringde i Sverige kl. 14.30 söndagen den 2 augusti. Det var en kallelse till mobilisering av krigsmakten.

    Om man vill läsa mer om Sveriges beredskap under första världskriget rekommenderar jag Lars Ericson Wolkes artikel "Fartygskonvojer och landstormsgubbar. Svensk militär beredskap under första världskriget", i Riksarkivets årsbok 2014.

    15:01 Stockholm 28 juni 1914:
    Nu kommer de första officiella telegrammen om mordet till Stockholm!

    15:03 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Kl. 15.00 beslutar man i Wien att gå ut med nyheten officiellt. Man ger ut extrablad i Wien och Berlin och snart börjar telegram och telefonledningarna i hela Europa gå varma.

    Ett av de första telegrammen. Publicerat i SvD dagen efter mordet (29/6 1914).
    Ett av de första telegrammen. Publicerat i SvD dagen efter mordet (29/6 1914).

    Ett annat telegram som visades i SvD dagen efter dådet.
    Ett annat telegram som visades i SvD dagen efter dådet.

    15:09 Johan Lindberg, SvD:
    Vad är den omedelbara reaktionen när vetskapen om mordet når Stockholm, Mats?

    15:14 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Från regeringens och kungahuset sida blir den omedelbara reaktionen att under eftermiddagen skicka kondoleansmeddelanden till Österrike-Ungerns ambassadör i Stockholm. På nyhetsredaktionerna börjar man att på olika sätt försöka få mer information om dådet och dess bakgrund. Stockholmstidningen skickar till exempel en reporter till kapten Unander vid livgrenadjärregementet, han har tjänstgjort vid gendarmeriet i Serbien och Albanien och kan ge en viss information om stämningen i området.

    15:24 Stockholm 28 juni 1914:
    Det lik som konstapel Gissle fann kl. 8.45 i morse har nu blivit identifiierat. Det är en ung man, son till en vagnmakare på Hornsgatan, som varit försvunnen sedan december 1913. Han hade drabbats av syfilis och försökte innan sitt försvinnande ta livet av sig med en revolver. Liket har identifierats av fadern.

    15:26 Helga:
    När och hur fick folk på landsbygden och mindre orter veta? Jag gissar att skolorna var stängda vilket annars kanske kunnat fungerat som en effektiv informationsspridare.
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    På eftermiddagen den 28 juni spred sig nyheten framförallt till Stockholm. Övriga landet fick i många fall vänta till morgonen och eftermiddagen måndagen den 29 juni.

    15:27 Johan Lindberg, SvD:
    Nu återstår bara några minuter av tv-utmaningen: Finn 5 fel från 1914. Testa gärna via denna länk. Svaret kan ni mejla till mittstockholm@svd.se eller skriva in i frågefältet i direktrapporten.

    15:31 Johan Lindberg, SvD:
    Här kommer nu svaren på "Finn 5 fel från 1914":
    Radio fanns inte.
    Konserthuset fanns inte.
    Stadshuset fanns inte.
    • Ett barn sa inte "du" i samspråk med sin pappa. (Tror du att det blir krig nu?)
    Kylskåp fanns inte
    Tv-inslaget kan ni se igen via denna länk.

    15:34 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    I Svenska akademiens ordbok finns ordet tjej dokumenterat 1915. Vid researchen till den här liverapporten hittade vi dock ett belägg från just den 28 juni 1914.

    Det är en pojke som vid Hässelby Strandbad som kommenterar deltagarna i baddräktstävlingen med följande ord:

    "Dom där tjejen ä välan inge märkvärdigt. Skarpare bönor har man sett."

    Notera att pojken använder "tjejen" istället för "tjejerna".

    Citatet finns i tidningen Social-Demokraten den 29 juni 1914.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Bild 1 av 9

    Här är de vanligaste yrkena i Stockholm – 1914 kontra 2014.

    Bild 2 av 9

    Och här lite mer statistik om Stockholm 1914 kontra 2014.

    Bild 3 av 9

    Stenkol tas upp i Strömmen. Foto: Stadsmuseet

    Bild 4 av 9

    Stockholmarna uppmanades i kampanjer att bidra till matförsörjningen i staden. Foto: Stadsmuseet

    Bild 5 av 9

    Allt togs tillvara under kriget. Här plockas lindblommor som användes som te-surrogat. Foto: Stadsmuseet

    Bild 6 av 9

    Potatiskö 1917 utanför affär på Södermannagatan 44.

    Bild 7 av 9

    En flykting anländer till Stockholm 1915. De stora flyktingströmmarna till Sverige under kriget kom från Ryssland och Tyskland. Foto: Stadsmuseet

    Bild 8 av 9
    Bild 9 av 9

    Del 12 av 12

    undefined

    15:39 Stockholm 28 juni 1914:
    Baddräktstävlingen vid Hässelby Strandbad är avgjord. Vinnare blev Greta Hagberg i en blå flanelldräkt med byxor och kappa och Ingrid Danielsson i en svartvit sidendräkt efter ungefär samma mönster som Hagbergs dräkt.

    15:43 Johan Lindberg, SvD:
    Nu går vi in i livebloggens slutspurt! Nu ska vi ägna en kvart åt att svara på läsarfrågor och berätta om vad som hände i Stockholm under krigsåren 1914-18. Så häng med!

    15:49 Tommy Borlaug:
    Nu var jag visst försent in med svaren. Men Aftontidningen då? Den startade ju 1924? Eller?
    Johan Lindberg, SvD:
    Hej Tommy! Aftontidningen var lurig. Men tidningen började faktiskt ges ut den 15 december 1909 – det sista numret utkom 30 september 1920. AT kom senare och gavs ut 1942-56.

    15:50 Matilda Karlsson:
    Hur såg Sveriges försvar ut? Hade vi något att komma med?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Sveriges försvar hade enligt militärhistorikern Lars Ericson Wolke en relativt god status sommaren 1914. Armén bestod av sex linjefördelningar (kallades divisioner utomlands) strategiskt utplacerade i Götaland, Svealand och Norrland. Varje fördelning bestod av 19000 man och 4000 hästar. Till det kom en stor grupp landsstormsmän (äldre värnpliktiga, 1918 var de 177000 stycken). Det fanns också en kavallerifördelning i närheten av Sala och en relativt välutrustad flotta med moderna skepp. Den militära statusen var dock, enligt Lars Ericson Wolke, mycket sämre 1918 än 1914. Då hade den militära kapprustningen på kontinenten sprungit ifrån Sverige.

    15:55 Jörgen Gustavsson:
    Under VK1 blev det ju hungerkravaller i Stockholm 1917. Berodde matbristen på försvårad import p g a kriget eller inhemska orsaker, till exempel bristande arbetskraft i det svenska jordbruket p g a mobiliserade män och att man inte var beredd på att sätta in kvinnor i deras ställe för hundra år sedan?
    Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Hej Jörgen! Sverige mobiliserade många män i augusti 1914 men redan i november samma år lät man många återgå till sina hemorter. Den manliga militära beredskapen i Sverige påverkade därför inte situationen på arbetsmarknaden på samma sätt som i de krigförande länderna - där många kvinnor fick ersätta män i olika yrken. Om man jämför yrkesfördelningen i Stockholm mellan folkräkningarna 1910 och 1920 ser man att andelen kvinnor i mansdominerade branscher som till exempel inom industrin ökat markant.

    Här är de vanligaste yrkena i Stockholm – 1914 kontra 2014.
    Här är de vanligaste yrkena i Stockholm – 1914 kontra 2014.

    15:57 Johan Lindberg, SvD:
    Hur var den politiska situationen i Sverige vid den här tiden, Mats?

    15:57 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Vi kan titta lite närmare på den politiska situationen i Stockholm och i landet som helhet sommaren 1914. I Stockholms stadsfullmäktige finns det tre partier vid denna tid. Allmänna valmansförbundet (Moderaterna) har 50 mandat, De frisinnade (Folkpartiet) 22 mandat och Arbetarepartiet (Socialdemokraterna) 28 mandat. Det finns sju kvinnor, av totalt 100 ledamöter, i stadsfullmäktige. I riksdagens andra kammare är procentfördelningen efter valet den 27 mars 1914 följande: Arbetarepartiet 30,1 procent, Liberala Samlingspartiet 32,2 procent och Allmänna valmansförbundet 37,7 procent. Efter händelserna kring Bondetåget i februari 1914 har de politiska vindarna svängt bort från de liberala krafterna och sommaren 1914 sätts den politiska agendan av konservativa politiker. Hjalmar Hammarsköld leder vid den här tiden en anti-parlamentarisk ministär vars huvudsakliga uppgift är att lösa försvarsfrågan.

    15:57 Johan Lindberg, SvD:
    Och hur fungerade rösträtten till stadsfullmäktige 1914?

    15:58 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Den var graderad i en 40-gradig skala. Den som tjänade 700 kr per år genom kapital och arbete fick en röst och tjänade man över 10.000 kr fick man 40 röster. 100 kr år 1914 motsvarar idag cirka 4.700 kr. Även kvinnor med egen inkomst hade rösträtt. I stadsfullmäktige bestod valmanskåren av 72,9 procent män, 23,8 procent kvinnor och 3,3 procent bolag. 28.516 kvinnor hade rösträtt i 1913 års val.

    Och här lite mer statistik om Stockholm 1914 kontra 2014.
    Och här lite mer statistik om Stockholm 1914 kontra 2014.

    16:01 Johan Lindberg, SvD:
    Nu ska vi som avslutning fokusera på vad som hände i Stockholm efter den 28 juni 1914. Hur var krigsåren 1914-1918? Vi bygger resonemanget kring bilder.

    Stenkol tas upp i Strömmen. Foto: Stadsmuseet
    Stenkol tas upp i Strömmen. Foto: Stadsmuseet

    16:07 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Under krigsåren uppstod brist på både mat och råvaror. Sommaren 1917 steg priset på stenkol till skyhöga nivåer och privatpersoner och olika dykerifirmor började att på eget bevåg bärga stenkol som av olika skäl tidigare dumpats i Strömmen. Stadsfullmäktige reagerade i september 1917 på det så kallade "kolfisket" i Strömmen och ville förbjuda det helt och hållet. Man oroade sig för skador på kajer och på ordningen i stadens hamnar. Det liknar på sätt och vis de kopparstölder som förekommer i Sverige idag. Bilden visar kolupptagning vid en av förtöjningsbojarna i Strömmen.

    Stockholmarna uppmanades i kampanjer att bidra till matförsörjningen i staden. Foto: Stadsmuseet
    Stockholmarna uppmanades i kampanjer att bidra till matförsörjningen i staden. Foto: Stadsmuseet

    16:10 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Matbristen var svår i Stockholm under hela kriget. Här uppmanas Stockholmarna att på olika sätt bidra till stadens matförsörjning. Många grönytor i stadens parker användes under kriget för odling.

    Allt togs tillvara under kriget. Här plockas lindblommor som användes som te-surrogat. Foto: Stadsmuseet
    Allt togs tillvara under kriget. Här plockas lindblommor som användes som te-surrogat. Foto: Stadsmuseet

    Potatiskö 1917 utanför affär på Södermannagatan 44.
    Potatiskö 1917 utanför affär på Södermannagatan 44.

    En flykting anländer till Stockholm 1915. De stora flyktingströmmarna till Sverige under kriget kom från Ryssland och Tyskland. Foto: Stadsmuseet
    En flykting anländer till Stockholm 1915. De stora flyktingströmmarna till Sverige under kriget kom från Ryssland och Tyskland. Foto: Stadsmuseet

    16:18 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Under kriget kom många flyktingar till Stockholm. Det ledde bland annat till återkommande debatter i stadsfullmäktige - vid ett tillfälle föreslogs att man skulle införa en skatt på flyktingar. Efter kriget gjorde staden en utförlig statistisk utredning om "Utlänningar i Stockholm".
    Den hittar du här.

    16:21 Johan Lindberg, SvD:
    Endast en läsare hittade alla fem felen i vår tv-utmaning av de drygt 100 som mejlade in sina gissningar. Vinnaren heter Hans Lyrholm.
    Här är åter svaren på "Finn 5 fel från 1914":
    Radio fanns inte.
    Konserthuset fanns inte.
    Stadshuset fanns inte.
    • Ett barn sa inte "du" i samspråk med sin pappa. (Tror du att det blir krig nu?)
    Kylskåp fanns inte
    Tv-inslaget kan ni se igen via denna länk.

    16:32 Samtidigt i Sarajevo:
    Sorgesammanträde för stadsfullmäktige i Sarajevo pågår just nu. Därmed lämnar vi bevakningen av Sarajevo söndagen 28 juni 1914. Dagen efter, den 29 juni, började en av attentatsmännen, Danilo Ilic, att erkänna dådet. Snart därefter klarnade händelsförloppet, men kopplingen till Svarta handen i Serbien lyckades man länge att dölja. Gavrilo Princip sattes i militärfängelse i Theresienstadt där han avled våren 1918. Den 28 juli 1914 utfärdade Österrike-Ungern ett ulitmatum till Serbien, vilket snart ledde fram till krigshandlingar.

    16:35 Stockholm 28 juni 1914:
    Vid den här tiden börjar man arbeta aktivt med tidningstexten på Svenska Dagbladets redaktion. Du kan hitta hela uppslaget från SvD 29 juni 1914 i ett blogginlägg som du når via denna länk. Det är väldigt fascinerande läsning så ta gärna chansen att läsa.

    16:37 Johan Lindberg, SvD:
    Stort tack till er läsare som har följt direktrapporten som vi inledde kl 7.30 i morse. Det har varit ett nöje att ha dig med som expert, Mats Hayen!

    16:39 Mats Hayen, Stadsarkivet:
    Tack Johan! Det har varit en fantastisk resa 100 år tillbaka i tiden som vi gjort tillsammans med alla läsare idag.

    Stort tack till läsarna för alla positiva reaktioner och intressanta frågor. Kom gärna till Stockholms stadsarkiv om ni vill fördjupa er ännu mer.

    Den 14 september öppnar vi en utställning om Stockholm under första världskriget!

    16:42 Johan Lindberg, SvD:
    Om någon av er läsare har Stockholmsbilder från tiden för första världskriget får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Då avslutar vi denna direktrapport med en bild på pistolen som den 28 juni 1914 förändrade världen.

    undefined

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X