Annons

Fransman sågade Sverige: ”Alla uppställda på led”

Hur såg andra länder på Sverige för 100 år sedan? Och vad sa de på 1940-talet? Här är några exempel på utländska besökares sågningar och hyllningar ur SvD-arkivet. Bidra gärna själv med exempel!

Uppdaterad
Publicerad

Hörnet Fleminggatan–Arbetargatan 1950. En folksamling beskådar en eldsvåda i en vindslägenhet.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 2

SvD den 19 december 1933.

Bild 2 av 2

1 / 5

Hörnet Fleminggatan–Arbetargatan 1950. En folksamling beskådar en eldsvåda i en vindslägenhet.
Hörnet Fleminggatan–Arbetargatan 1950. En folksamling beskådar en eldsvåda i en vindslägenhet. Foto: Stadsmuseet

Att vi svenskar är väldigt intresserade av vad människor i utlandet tycker om oss är inget nytt fenomen. Det blir tydligt vid en sökning i SvD:s digitala sidarkiv där alla artiklar sedan 1884 finns sökbara. Vi börjar med en artikel från 1933 där en missnöjd fransman intervjuas under sitt besök i Stockholm.

SvD den 19 december 1933.
SvD den 19 december 1933.

I texten står det att ”den förträfflige” M. Maurice Bedel har upptäckt mycket som han tycker är förfärligt: ”Bland annat har det hjärtinnerlig irriterat honom att vi äro sådana ordningsmänniskor. Han börjar lida redan på färjan, där en ung städerska går omkring och rättar på stolar och viker ihop tidningar. Vilken tarvlig och barbarisk ordningsamhet!”

När fransmannen sedan slår upp en svensk tidning blir han åter förvånad. ”Han tror att tidningens tre första sidor innehålla idel artiklar om Mattssöner, Carlssöner och Svenssöner som fylla 50, 60 och 70 år. Och där fanns, försäkrar han, i tidningen exempelvis inte en rad om Hitler.”

Vad för slags civilisation är det här? Allt är ju så reglerat, allt är liksom ordnat, uppställt på led och desinficerat

Sågningen av Sverige fortsätter och hemlängtan blir snabbt stor. ”Han längtar efter slaktaren, portvakten och flickan i mjölkboden därhemma, alla så kära och mänskliga i jämförelse med de vitstärkta livsmedelsprästinnor, som utan leende betjäna kunderna i Stockholms skinande butiker. Vad för slags civilisation är det här? Allt är ju så reglerat, allt är liksom ordnat, uppställt på led och desinficerat. En civilisation som uttrycker sig i massrörelser, där en människa med fantasi, en sådan där individ som vandrar nedför gatan och visslar en melodi, inte hör hemma. Där borgarna icke knuffa varandra och efteråt ’slänger käft’, där man inte diskuterar så flisorna ryker på plattformarna på bussarna och spårvagnarna. Och det är ju samhällets salt och peppar!.”

Avslutningen på artikeln, som inte är undertecknad med något namn, är också speciell. SvD:s reporter verkar inte förnärmad över den negativa tonen, utan snarare road. ”Bör inte Bedel ha något i knapphålet som tack”, skriver artikelförfattaren.

En annan intressant skildring hämtar vi från den brittisk gästskribenten H R E Bradshaw som skriver om Stockholm den 10 oktober 1946:

Annons
Annons

SvD den 10 oktober 1946.

Bild 1 av 2

Stureplan i Stockholm fredsdagen 7 maj 1945.

Foto: TT Bild 2 av 2

2 / 5

SvD den 10 oktober 1946.
SvD den 10 oktober 1946.

H R E Bradshaw levererar en mycket målande text med rubriken ”Engelsman på besök”. Han är inne på samma spår som fransmannen Bedel – att svenskarna tycks vara likformade: ”Genom spårvagnsfönstren skymtar massor av ansikten. Kanske är det något fel på mina ögon men jag tycker att alla ser ungefär likadana ut. Nästan hela det unga Sverige får samma utbildning, de läser samma böcker, talar samma saker, stiger upp vid samma klockslag för att komma i tid till ungefär likadana jobb. Jo, de förlovar sig till och med i flock, och om det gick att ordna skulle de nog dö på en gång också. Det är konstigt att så många skilda individer kan ha en så likriktad inställning till livet. Efter att ha stått på Stureplan i nästan en halvtimme är det bara ett halvt dussin ansikten som har skiljts från mängden så pass att de har fastnat i mitt minne."

Stureplan i Stockholm fredsdagen 7 maj 1945.
Stureplan i Stockholm fredsdagen 7 maj 1945. Foto: TT

H R E Bradshaw skriver också om vilken plats han gillar bäst i Stockholm:

”Av allting i Stockholm fascinerar mig Stureplan mest. Den påminner mig om Piccadilly Circus i London. Om ni ringer upp mig en kväll och jag inte är hemma, så träffas jag antagligen under ”flugsvampen”. Man ser här mycket fler damer än herrar. Genomsnittligt är kvinnorna också elegantare och mer soignerade än deras eskort (om de har någon!). Ofta ser man ända upp till ett fyrtal damer som har stämt möte under paraplyet och tillsammans går ut för att roa sig. I England är det chocking när damer går ensamma på restaurant.”

Läs hela Bradshaws artikel här svd.se

Nästa exempel är hämtat från en händelse på 1920-talet då mängder av internationella journalister kom till Stockholm:

Annons
Annons

SvD:s förstasida 23 juni 1923 – dagen då Stadshuset invigdes.

Bild 1 av 1

3 / 5

SvD:s förstasida 23 juni 1923 – dagen då Stadshuset invigdes.
SvD:s förstasida 23 juni 1923 – dagen då Stadshuset invigdes.

I samband med invigningen av Stadshuset 1923 kom ett gigantiskt pressuppbåd till Stockholm med journalister från 30 olika länder. Från dessa dagars rapportering finns några guldkorn. Sättet som reportern uttrycker sig på är verkligen hämtat från en annan tid.

Författaren Roderick Jones, som av SvD beskrivs som en av de mest förtjusande kvinnliga deltagarna, ska ha sagt: "I sanning! Stockholm motsvarar sitt rykte. Uttrycket Nordens Venedig är verkligen träffande". Maken, chef för nyhetsbyrån Reuters, ska ha "nickat ackompanjerande och uttryckte sig med engelsmannens korthuggna 'Very fine' samma tillfredsställelse".

Annons
Annons

Georg Bernhard.

Foto: PND Bild 1 av 1

4 / 5

Georg Bernhard.
Georg Bernhard. Foto: PND

Georg Bernhard, är en tysk journalist vars artiklar ofta väckte stor debatt även utanför Tyskland. Bernhard ville bland annat göra näringslivet oberoende av staten genom att organisera de olika yrkesgrupperna i självständiga skatteförbund. Bernhard, som 1923 är chefredaktör för Vossische Zeitung, konstaterar till SvD att hästarna verkar på väg bort i den svenska huvudstaden. Bilarna har en mer central roll jämfört med i Tyskland: "I Stockholm har hästen försvunnit som gatutyp i oerhört mycket större utsträckning än i Berlin, där den fyrbente dragaren alltjämt användes för den 'lilla affärsrörelsen' – dock icke för tidningsdistributionen som i Berlin ombesörjes med motor".

Bernhard påpekar också att svensk snaps är underbar: "Renare och betydligt mildare än tyskt Kirschwasser", säger han.

Annons
Annons

George Seldes var inte helt nöjd.

Foto: Picasa Bild 1 av 2

Lord Burnham och George Lecomte på SvD:s förstasida 23 juni 1923.

Bild 2 av 2

5 / 5

George Seldes var inte helt nöjd.
George Seldes var inte helt nöjd. Foto: Picasa

En välkänd amerikansk journalist – Chicago Tribunes korrespondent George Seldes – tycker att det är för mesigt och stillsamt på de svenska tidningarnas förstasidor. "Det verkar som att ett fredligt land inte lämpar sig att göra 'hot stuff' på förstasidan", säger han. SvD tillägger att "en liten revolution a la Bulgarien uppenbarligen skulle höja Sveriges aktier i mr Seldes ögon, men i denna punkt kan vi ju inte vara så tillmötesgående".

Lord Burnham och George Lecomte på SvD:s förstasida 23 juni 1923.
Lord Burnham och George Lecomte på SvD:s förstasida 23 juni 1923.

Svenska Dagbladets reporter verkar ha hunnit prata runt med de flesta av journalisterna. Daily Telegraphs ägare Lord Burnham (tecknad här ovan) är imponerad: "Sverige har utvecklats ofantligt under de tolv år som har gått sedan jag var här senast. Allt har gått framåt och landet blir mer och mer kontinentalt. Jag imponeras särskilt över anläggningarna i Trollhättan. Vilken framtid landet har i sin vattenkraft – "det vita kolet", säger Burnham.

Sammanfattningsvis skriver SvD att intrycken är superlativa från alla journalister: "Det allmänna intrycket är, att många av dessa mer eller mindre långväga gäster fått upp ögonen för att vårt land trots sin litenhet betyder något och att den nation, som lever sitt eget liv tyst icke behöver sakna energi eller betydelse".

Läs hela tidningen från 23 juni 1923 här svd.se

Det skulle vara roligt om ni läsare vill söka upp egna exempel ur SvD:s arkiv som anknyter till utländska besökare i Sverige. Antingen genom att skriva in en egen sökning eller genom att välja några av de förvalda alternativen här. Det är en tjänst som är exklusiv för SvD:s prenumeranter. Testa här direkt här:

Laddar…

Sedan är ni välkomna att mejla de exempel ni hittar till mittstockholm@svd.se. Lycka till!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons