Annons

Så säkrar ni att barnen får del av lägenhetens värde

En risk med så kallat efterarv är att det kanske inte finns så mycket kvar att ärva när det väl blir dags. Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor.

Publicerad
Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor.
Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor. Foto: Illustration: Thomas Molén

Fråga: Vi är ett äldre sammanboende par med varsin barnaskara men inga gemensamma barn. Vi har skrivit ett testamente enligt vilket den av oss som överlever den andre erhåller all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Bröstarvinge till den först avlidne äger dock rätt att få ut sin laglott direkt, men resten av arvet skjuts upp till dess att vi båda gått bort.

Bakgrunden är att vi för några år sedan köpte en bostadsrätt, som vi äger med hälften var. Lägenheten har stigit flera miljoner i värde och vi vill att den kvarlevande ska kunna bo kvar.

Nu har jag börjat undra över om det är så bra med fri förfoganderätt. Tänk om den efterlevande blir mindre omdömesgill och säljer lägenheten och sätter sprätt på pengarna? Finns det något sätt att garantera att barnen till slut verkligen får ut arvet med hela det belopp som det beräknas till vid förälderns frånfälle?

Annons

Det är viktigt att skrivelser om nyttjanderätt blir rätt formulerade.

Caroline Elander: Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande av er fritt får förfoga över den avlidnes egendom men att denne inte genom testamente får överlåta egendomen till andra. Detta innebär att den efterlevande av er mycket riktigt kan sälja er gemensamma bostadsrätt och förbruka pengarna. Den efterlevande kan dock inte helt utan begränsning ge bort egendomen till andra.

Såsom ert testamente är skrivet i dag så kommer den först avlidnes arvingar att få en så kallad efterarvsrätt efter den sist avlidne. Storleken på denna efterarvsrätt räknas vanligtvis fram utifrån bouppteckningen efter den först avlidne och ger efterarvingarna en andel i den efterlevandes dödsbo. Detta innebär, precis som du befarar, att det finns en risk att denna andel i rena pengar är mindre än vid den först avlidnes död om den efterlevande exempelvis har sålt bostadsrätten och förbrukat pengarna.

Vill ni undvika detta och se till så att era arvingar får hälften av bostadsrättens värde kan ni skriva om ert testamente och istället ge era arvingar äganderätten till hälften av bostadsrätten direkt då någon av er avlider. För att kunna vara säkra på att den efterlevande av er kan bo kvar kan ni exempelvis skriva in en nyttjanderätt för den efterlevande i testamentet. Denne kan då bo kvar och den först avlidnes arvingar får del av hälften av bostadsrättens värde den dag bostadsrätten säljs.

Det är viktigt att skrivelser om nyttjanderätt blir rätt formulerade. Framförallt är det viktigt att reda ut vem som ska betala för bostaden under den tid som nyttjanderätten gäller. Jag rekommenderar därför att ni, om ni bestämmer er för att uppdatera ert testamente, tar hjälp av en jurist eller advokat specialiserad på arvsrätt.

Annons
Annons
Annons
Annons

Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor.

Foto: Illustration: Thomas Molén Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons