Annons

Experter: Så ser du tecken på suicidala tankar

Ullakarin Nyberg, suicidexpert, forskare och psykiater.
Ullakarin Nyberg, suicidexpert, forskare och psykiater. Foto: Tomas Oneborg, Dan Hansson

Självmord går att förhindra, men kunskaperna måste bli bättre hos såväl vården som allmänheten. Här får du svar på vanliga frågor om suicid.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ullakarin Nyberg

Foto: Tomas Oneborg

1 / 11

Det finns en utbredd myt om att det skulle kunna vara triggande att prata om självmord. Forskning visar att så inte är fallet. Suicidexperterna poängterar att det tvärtom är av yttersta vikt att man faktiskt talar om självmord och frågar om man är orolig för att någon har självmordstankar. Självmord går att förebygga genom att man vågar prata om det och minskar det rådande stigmat. Många som på olika sätt arbetar med suicid – professionella och volontärer – vittnar om att kunskaperna generellt sett är dåliga hos såväl allmänheten som vården.

”Om man är orolig ska man alltid fråga”

Ullakarin Nyberg, en av landets ledande suicidexperter, forskare och psykiater.

Vad är vanliga varningstecken om en person har självmordstankar?

– Man ska vara uppmärksam på när någon förändras, beter sig på ett sätt som man inte är van vid, verkar nedstämd eller drar sig undan sociala kontakter. Om man är orolig ska man fråga hur personen mår. Man bör också vara uppmärksam på suicidal kommunikation eller att en person oväntat börjar prata om döden eller sin begravning. Det är oftast helt ofarligt, men man ska alltid fråga. Man kan säga: ”Jag blir orolig när du säger så, behöver jag vara det?”

Ullakarin Nyberg
Ullakarin Nyberg Foto: Tomas Oneborg
Toppforskare: Medicin mot ångest får fel effekt (SvD Premium) | SvDsvd.se

Vad ska man göra om en vän eller familjemedlem har suicidtankar?

– Man ska uppmuntra till professionell kontakt och gärna vara praktiskt behjälplig. Människor som mår dåligt har svårt att ta initiativ. Man kan erbjuda sig att ta reda på var man kan få hjälp och att följa med. Men man ska också tänka på att även om en person medger att hen har självmordstankar så betyder det inte att man ska sluta prata om det, även om det förstås också behövs en professionell insats. Man ska inte dra sig undan för att man tycker att man inte har rätt kompetens. Om man har fått reda på att en person tänker på självmord ska man förvalta det förtroendet. Man ska fortsätta att påminna om att det finns hjälp att få och att man ska försöka igen. Även om den som har suicidtankar säger att hen har försökt att få hjälp men inte har fått det ska man påminna om att det finns och att försöka igen. Det kan ta tid att hitta rätt, men man ska absolut inte dra slutsatsen att det inte lönar sig att försöka igen.

Många vittnar om dålig psykiatrisk vård, vad ska man göra om man faktiskt inte får hjälp?

– Om man hade diabetes och fick jättedålig vård både andra och tredje gången man sökte hjälp så skulle man ändå fortsätta försöka. Man har rätt att få hjälp! Finns inte hjälpen där man bor får man söka någon annanstans, det har man också rätt att göra. Vården i Sverige är långtifrån perfekt, vare sig den somatiska eller den psykiatriska. Det behövs till exempel mer resurser och mer personal. Det kan vara bra att det är en närstående som för kampen – som kan vara jobbig – om att få rätt vård. Man ska inte dra sig för att ta kontakt med chefen på en vårdinstans om man inte får den hjälp man har rätt till. Vi är många som måste föra samtalet om rätten att få hjälp när man mår psykiskt dåligt.

Annons
Annons

Personerna på bilden har inget samband med texten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

2 / 11

Personerna på bilden har inget samband med texten.
Personerna på bilden har inget samband med texten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Ett tillstånd som går att behandla”

Ullakarin Nyberg, forskare och psykiater

Vad kan man göra om man misstänker att någon som man inte känner så bra, exempelvis en kollega, mår dåligt?

– Man kan säga med enkla ord: ”Jag tycker att du verkar ledsen och jag blir orolig för dig. kan jag göra något? Du får gärna prata med mig om du inte mår bra.” Man kan säga något mer personligt som att: ”Jag vet hur det är, jag har själv erfarenhet av att inte må bra” eller: ”En person som jag känner väl har varit deprimerad och jag tycker att du verkar må som den personen”. Man kan utgå från att personer som inte mår bra känner sig ensamma och då är det skönt att bli påmind om att ”det här gäller inte bara mig, det finns fler som har det som jag”. Man kan tänka på att uttryck för oro i allmänhet uppfattas som omtanke och inte som att man kränker integriteten.

Hur ska man prata om suicid?

– Man ska prata om det på ett balanserat sätt. Man ska vara noggrann och inte förenkla eller romantisera. Man bör fokusera på möjligheterna att få hjälp och på orsakerna till att folk blir självmordsbenägna, att det finns ett lidande som man uppfattar som outhärdligt. Det handlar om ett tillstånd som går att behandla. Människor som överväger att ta sitt liv har inte ett fritt val, de ser självmordet som en utväg för att de inte står ut med sitt lidande. Det är bra att påminna om smärtan hos de som blir kvar efter ett självmord. Man ska inte fokusera på kända personer som tar sitt liv.

Annons
Annons
Foto: Robert Henriksson

3 / 11

Foto: Robert Henriksson

”Man ska alltid söka professionell hjälp”

Ullakarin Nyberg, forskare och psykiater

Vad ska man göra om man själv har självmordstankar?

– Man ska alltid försöka sätta ord på tankarna tillsammans med någon som man känner förtroende för. Så fort man formulerar sig i ord brukar det vara lättare att se alternativ. Grubblerier i ensamhet med temat självmord kan gå överstyr så att man till slut tänker att självmord är den enda lösningen. Man kan fastna i en tankfälla och det är riskabelt. Man ska alltid prata med någon om sina självmordstankar. Om tankarna blir starkare eller om man känner att de riskerar att övergå i handling ska man alltid söka professionell hjälp.

Vad ska man göra om man inte har någon att prata med?

– Då ska man höra av sig till exempelvis Nationella hjälplinjen, Mind eller Jourhavande medmänniska. Det finns många bra hjälpinstanser. Min erfarenhet är att det är kloka, engagerade människor som sitter i dessa telefonlinjer.

Vad kan trigga självmordshandlingar?

– Djup depression, att man hamnar i ett tillstånd där man känner sig helt låst och inte hittar en utväg, många negativa saker som inträffar under kort tid, stark hopplöshet. Vad självmordstankarna än har sin grund i så finns det aldrig en enkel förklaring, det är aldrig så att en eller två saker utlöser suicidalitet, utan det är väldigt komplext. Människor vill leva, livsviljan är stark medan viljan att dö är tillfällig och kan avbrytas.

Här kan du se fem korta filmer där Ullakarin Nyberg berättar om suicidprevention.

Annons
Annons

Johanna Nordin

Foto: José Figueroa

4 / 11

Johanna Nordin
Johanna Nordin Foto: José Figueroa

”Man kan ringa till oss som ett första steg”

Johanna Nordin, verksamhetsansvarig för Självmordslinjen, Äldretelefonen och Föräldratelefonen på Mind

När ska man ringa till Självmordslinjen?

– Man kan ringa om man har självmordstankar och behöver prata med någon anonymt. Då kan man få hjälp med att reflektera och får samtala med en person som inte förminskar eller kritiserar det man känner. Många har inte självmordstankar, men hör av sig för att de har stark ångest eller funderar på om de ska söka professionell hjälp. De kan ringa till oss som ett första steg och kan få råd om hur de ska gå tillväga.

Vad ska man göra om man inte kommer fram?

– Det kan vara svårt att komma fram för att det är många som ringer, då kan man prova andra tider på dygnet. Ett annat alternativ är att chatta med oss via vår hemsida, men ibland kan det hända att man inte kommer fram där heller. Om situationen inte är akut kan man mejla till oss, man får då svar inom tre dygn. Man kan också kontakta oss och skriva att man vill bli uppringd så försöker en volontär höra av sig. Det finns även andra stödlinjer, till exempel Nationella hjälplinjen eller Jourhavande medmänniska. Anledningen till att alla samtal inte kommer fram är att vi helt enkelt har för få volontärer i förhållande till antalet personer som hör av sig till oss. Vi rekryterar och utbildar hela tiden fler.

Annons
Annons

Personen på bilden har inget samband med texten.

Foto: Bertil Ericson/TT

5 / 11

Personen på bilden har inget samband med texten.
Personen på bilden har inget samband med texten. Foto: Bertil Ericson/TT

”Fortsätt fråga om självmordstankar”

Johanna Nordin, verksamhetsansvarig för Självmordslinjen, Äldretelefonen och Föräldratelefonen på Mind

Vilka svarar i Självmordslinjen?

– Våra volontärer är i alla åldrar och tillhör olika yrkesgrupper. Många har erfarenheter av psykisk ohälsa själva eller som närstående. Alla volontärer är dock stabila i sitt eget mående idag. De vet ofta vad de själva hade behövt när de mådde dåligt och är glada att de kan ge det stödet till någon annan.

Vad brukar ni ge för råd generellt sett till oroliga närstående som ringer?

– Vi bekräftar de som hör av sig och betonar att det är viktigt att de fortsätter att fråga om självmordstankar – man måste göra det flera gånger och ta dem på allvar. Vi brukar också stötta den närstående till att förmå den som mår dåligt att söka professionell hjälp. Även om personen som har berättat att hen har självmordstankar har sagt det i förtroende så kan man inte hålla tyst om detta.

När ska man ringa till Äldretelefonen?

– Om man är över 60–65 och behöver någon att prata med. Man kan till exempel prata om ensamhet, om förluster, om hur svårt det är att bli gammal och inte ha någon funktion i samhället, att inte känna sig behövd eller att vara ensam.

Här kan du läsa mer om Mind.

Annons
Annons

Marie Niljung

Foto: Privat

6 / 11

Marie Niljung
Marie Niljung Foto: Privat

”Kunskaperna om suicid är skrämmande låga”

Marie Niljung, volontär Suicide zero

Suicide zeros huvudfokus är att påverka makthavare och öka kunskapen hos allmänheten. Kan du ge exempel på hur ni gör det?

– Vår generalsekreterare Alfred Skogberg, som är den enda heltidsanställda, träffar politiker och myndighetspersoner i hela landet. Han håller också föreläsningar för andra organisationer och föreningar. Han skriver debattartiklar, ofta tillsammans med suicidexperter. Även vi volontärer föreläser om suicidprevention. Vi deltar också i regionala samverkansmöten med politiker och tjänstemän runt om i landet. Vi arbetar med att få till konkreta handlingsplaner för suicidprevention på läns- och kommunnivå.

Hur bedömer du generellt sett kunskaperna om suicid?

– De är skrämmande låga. Det gäller inte bara allmänheten utan även personer inom vården och offentlig verksamhet. Jag föreläser själv om suicid och märker verkligen att myterna som finns är djupt rotade.

Vilka är de vanligaste myterna om självmord?

– En av de allvarligaste är att man inte ska prata om suicid. Vissa tror felaktigt att det skulle kunna trigga och talar därför inte om det på grund av rädsla. En annan vanlig myt är att många tror att den som pratar om att ta sitt liv inte gör det. Det är en viktig signal att reagera på. Ytterligare en fördom är att det skulle vara ett rationellt val att ta sitt liv. Det är det absolut inte, det handlar inte om en egoistisk handling. Den som tar sitt liv befinner sig i en psykologisk återvändsgränd – det är aldrig ett val.

Annons
Annons

Personerna på bilden har inget samband med texten.

Foto: Berit Roald/TT

7 / 11

Personerna på bilden har inget samband med texten.
Personerna på bilden har inget samband med texten. Foto: Berit Roald/TT

”Alla borde utbildas i första hjälpen vid psykisk ohälsa”

Marie Niljung, volontär Suicide zero

Varför är självmord fortfarande tabubelagt?

– Vi har inte vågat prata om det, för många är det så mycket skuld och skam. Vi skiljer på psykisk och somatisk ohälsa på ett osunt sätt i vårt samhälle, en början kan vara att se på självmord som psykologiska olycksfall. Under de tre år som jag har jobbat som volontär har det ändå hänt mycket. Folk går öppet ut och berättar att de mår psykiskt dåligt. Ju mer vi lär oss, desto mer kommer vi att kunna prata om det.

På vilket sätt skulle politiker rent konkret kunna påverka så att färre människor tar sitt liv?

– Det behövs betydligt mer resurser inom många områden. Psykiatrin måste få mer pengar. Kunskaperna inom vården och hela samhället måste öka. Man borde upprätta kriscenter med professionellt utbildad personal som tar hand om de som har gjort självmordsförsök och anhöriga som mist någon genom suicid. Det måste avsättas mer pengar till forskning om suicidprevention och till att göra yttermiljön säker. Man ska jobba på samma sätt som man har gjort med nollvision i trafiken, där avsatte man mycket pengar till att öka säkerheten på vägarna. Man måste också utbilda och öka kunskaperna om suicidprevention hos allmänheten. Alla borde utbildas i första hjälpen vid psykisk ohälsa.

Du kan läsa mer om myter och fakta om självmord självmord på Suicide zeros hemsida.

Annons
Annons

Inger Händestam

Foto: Adam Wrafter

8 / 11

Inger Händestam
Inger Händestam Foto: Adam Wrafter

”Vi har självhjälpsgrupper för efterlevande”

Inger Händestam, Spes, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd

Vem kan ringa till Spes telefonjour?

– Spes telefonjour vänder sig till närstående som har förlorat någon i suicid men också till oroliga anhöriga. Även personer som själva lider av psykisk ohälsa och har självmordstankar kan höra av sig. Man behöver inte vara medlem för att ringa. Vi som svarar är erfarna Spesmedlemmar som har genomgått en speciell utbildning. Vi är efterlevande och har en egen förlust. Vi är i första hand en stödlinje, men man kan också ringa för att få kunskap om suicidprevention eller om man vill veta mer om Spes.

Hur hjälper ni närstående som har förlorat någon i självmord?

– Vi har självhjälpsgrupper för efterlevande. Grupperna är öppna träffpunkter, det vill säga man måste inte komma varje gång utan när man själv vill, behöver och känner för det. Träffarna äger rum kvällstid såväl på vardagar som på helger, hur ofta varierar över landet och beror på antalet medlemmar. På orter där det finns många deltagare finns det också träffar för unga vuxna mellan 18 och 35 år.

Erbjuder ni även något annat stöd?

– Man kan få en kontaktperson att ringa eller träffa enskilt. Det kan vara så att man inte känner sig bekväm med att gå med i en självhjälpsgrupp eller vill ha en mer personlig kontakt utöver den. Våra kontaktpersoner är alltid erfarna Spesmedlemmar som har deltagit i utbildningsdagar. Kontaktpersonerna finns på orter i stort sett över hela Sverige och på de ställen i landet där vi har för få medlemmar för att starta öppna grupper.

Annons
Annons

Personerna på bilden har inget samband med texten.

Foto: Therese Jahnson

9 / 11

Personerna på bilden har inget samband med texten.
Personerna på bilden har inget samband med texten. Foto: Therese Jahnson

”Hjälp personen att dela sin berättelse”

Inger Händestam, Spes, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd

Hur kan man stötta någon som har mist en närstående i suicid?

– Det viktigaste är att lyssna och att hjälpa personen att dela sin berättelse i tragedin. I dagsläget finns inga riktlinjer för att krisstöd ska erbjudas när man förlorar någon i självmord, men det är ett trauma som man behöver bearbeta med någon som har professionell utbildning. Vill man stötta kan man ta reda på och informera om var man ska söka professionell hjälp, uppmuntra personen att göra det och hjälpa till rent konkret.

Spes telefonjour är öppen varje kväll 19-22, alla dagar året runt, på telefonnummer 08-34 58 73.

Spes har flera olika Facebookgrupper:

I den slutna gruppen kan efterlevande stötta varandra

Den här slutna gruppen är till för ungdomar

I Spes öppna grupp kan vem som helst skriva, man behöver inte vara medlem

I Spes suicidpreventiva grupp kan personer som har självmordstankar, har försökt att ta sitt liv eller är oroliga för en närstående chatta med någon av Spes kontaktpersoner för att få råd och stöd. De man chattar med har själva haft anhöriga som dött i suicid och har fått utbildning inom Spes.

Här kan du läsa mer om Spes.

Annons
Annons
Foto: Robert Henriksson

10 / 11

Foto: Robert Henriksson

Vill du lära dig mer om suicid?

Här kan du se en film där personer med erfarenhet av självmordstankar berättar om vad som kan hjälpa.

Här kan du läsa mer om självmord och om hur det kan förebyggas:

1177 Vårdguiden om självmordstankar

1177 Vårdguiden om du är närstående till någon med självmordstankar

Steg för livet, Suicidprevention i väst

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Dan Hansson

11 / 11

Foto: Henrik Montgomery/TT

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Hit kan du höra av dig om du mår psykiskt dåligt och behöver råd och stöd eller om du är orolig för en anhörig:

Om situationen är akut ska du alltid ringa 112.

Nationella hjälplinjen
Telefon: 0771-22 00 60
Öppet: Alla dagar 13–22

Självmordslinjen Mind
Telefon: 90 101
Öppet: Dygnet runt
Chatt: www.mind.se

Äldretelefonen Mind
Telefon: 020-22 22 33
Öppet: Måndag–fredag 10–15

Spes
Telefon: 08-34 58 73
Öppet: Alla kvällar 19–22

Jourhavande medmänniska
Telefon: 08-702 16 80
Öppet: Alla kvällar/nätter 21–06

Jourhavande präst
Telefon: Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavande präst.
Öppet: Alla kvällar/nätter 21–06
Chatt: https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta
Öppet: måndag–torsdag 20–24

Kyrkans jourtjänst
Telefon: 031-800 650
Öppet: Vardagar 13–21, helgdagar 16–21
SOS-brevlådan: https://sos.svenskakyrkan.se/

Rädda Barnens stödlinje
Telefon: 0200-77 88 20
Öppet: Alla dagar 15–18

Barnens rätt i samhället (Bris)
Barnens telefon: 116 111
Öppet: Alla dagar 14–21
Vuxnas telefon – om barn: 077-150 50 50
Öppet: Alla vardagar 9–12
Chatt: www.bris.se
Öppet: Alla dagar 14–21

Jourhavande kompis
Chatt: www.jourhavandekompis.se
Öppet: Vardagar 18–22, helger 14–18

Foto: Dan Hansson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons