Annons

Fransk tidning ifrågasätter Sverige som värdland

Tabufråga, skadeglädje och ”nonsens”. Det är dags för en glimrande Nobeldag – men runt om i världen falnar glansen efter skandalerna inom Akademien och det uteblivna litteraturpriset, rapporterar SvD:s korrespondenter.

I Tyskland är förtroendet för Akademien på botten – och vissa länder går ännu längre och ifrågasätter varför just Sverige ska ha privilegiet att dela ut Nobelprisen efter skandalerna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Desserten bärs in under Nobelbanketten i Blå hallen den 10 december 2017.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

1 / 6

Desserten bärs in under Nobelbanketten i Blå hallen den 10 december 2017.
Desserten bärs in under Nobelbanketten i Blå hallen den 10 december 2017. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Tyskland ifrågasätter nystart

Förtroendet för Svenska Akademien är på botten i Tyskland. I medier beskrivs den utlovade nystarten som ett tveksamt löfte och vägen till återvunnen reputation som lång och stenig.

– Mediernas fokus på en gärningsman som förlorat alla sexuella hämningar leder bort blicken från en kulturapparat som i årtionden tolererat detta och förmodligen mycket mer, skriver Frank-Michael Kirsch i Der Tagesspiegel från Berlin.

I en kommentar i Bayerischer Rundfunk ifrågasätts akademins vilja att göra upp med förflutna. ”De styvsinta har vunnit”, kritiserar Knut Cordsen och pekar ut Horace Engdahl.

– För Nobelpriset set det dystert ut, menar han.

TOMAS LUNDIN

Efter reklamen visas:
Mellan raderna NOBELVECKA UTAN LITTERATUR
Annons
Annons

Plaketten på Börshusets vägg vid Stortorget i Stockholm där Svenska Akademien håller sina torsdagssammanträden.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

2 / 6

Plaketten på Börshusets vägg vid Stortorget i Stockholm där Svenska Akademien håller sina torsdagssammanträden.
Plaketten på Börshusets vägg vid Stortorget i Stockholm där Svenska Akademien håller sina torsdagssammanträden. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Schweiz ställer ”tabu-frågan”

I Schweiz har skandalen kring den våldtäktsdömde Jean-Claude Arnault fått den rosiga bilden av Svenska Akademien att mörkna. Stockholm kan inte göra fler missar nu, skriver den schweiziska tidningen Le Temps.

– Skandalen har skakat Svenska Akademien och lett till en kaskad av avhopp hos ”de odödliga”. Nu har det otänkbara skett: litteraturpriset delas inte ut i år, skriver tidningen.

Sveriges ”väloljade Nobelmaskineri” ifrågasätts därmed, och en undran ”som länge varit tabu” kan nu ställas, enligt tidningen som ställer en spetsig fråga:

– Varför ska Sverige, detta pytteland med tio miljoner invånare som ligger borttappat i norra Europa, ha privilegiet att utse dessa universella priser?

GUNILLA VON HALL

Annons
Annons

Jean-Claude Arnault under förhandlingarna i Stockholms tingsrätt i september 2018

Foto: IBL Bild 1 av 1

3 / 6

Jean-Claude Arnault under förhandlingarna i Stockholms tingsrätt i september 2018
Jean-Claude Arnault under förhandlingarna i Stockholms tingsrätt i september 2018 Foto: IBL

Frankrike: illa dold förtjusning över krisen

I Frankrike har följetongen om Jean-Claude Arnault, den så kallade ”kulturprofilen” som nyligen fälldes för våldtäkt på två kvinnor, följts noga, kanske mest för att Arnault är fransman.

Men den ansedda tidningen Le Figaro går i en kulturanalys längre, och ifrågasätter Sveriges trovärdighet som värdland för Nobelpriset.

”Omskakad efter att Nobelpriset i litteratur inte kan ges ut i år försöker den svenska institutionen att förbli en symbol för excellens. Men allt fler röster höjs nu med krav på mer transparens kring hur man väljer vinnarna” skriver Le Figaro.

Tidningen passar också med illa dold förtjusning på att tvåla till vad man ser som ett obetydligt land som en gång om året, under ”Nobelsäsongen”, får göra sig märkvärdigt.

Ceremonin som följs av miljontals åskådare visar hur fästa svenskarna är vid Nobelpriset, skriver tidningen, och beskrivs som ett av få evenemang ihop med med Eurovision Song Contest som ger det nordiska kungadömet en chans att glänsa internationellt.

TERESA KÜCHLER

Annons
Annons

Horace Engdahl under sitt tal i Konserthuset 2016, då Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

4 / 6

Horace Engdahl under sitt tal i Konserthuset 2016, då Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur.
Horace Engdahl under sitt tal i Konserthuset 2016, då Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur. Foto: Henrik Montgomery/TT

USA: priset är nonsens från början

Hur säger man the horse has left the barn på svenska? Det frågade sig bokkritikern Ron Charles i New York Times när det stod klart att Akademien inte delar ut något litteraturpris i år. Vad han riktar en känga åt är bilden att Akademien nu skulle ha ett trovärdighetsproblem. Han – och många amerikanska kritiker med honom – menar i stället att Akademien saknade omvärldens, eller i alla fall USA:s, respekt långt innan våldtäktsanklagelserna.

Exempelvis har författaren Tim Parks sagt att den verkliga komedin är att det krävdes sexanklagelser för att priset skulle ifrågasättas. Han anser att priset är ”nonsens” och att den verkliga farsen är de kritiker som insisterar på att ta det seriöst.

Många tycks aldrig ha förlåtit dåvarande ständiga sekreterare Horace Engdahl för när han 2008 sågade amerikansk litteratur som isolerad och trångsynt.

SANDRA JOHANSSON

Annons
Annons

Berit Reiss-Andersen leder Nobelkommittén som delar ut fredspriset i Norge.

Foto: Terje Pedersen/TT Bild 1 av 1

5 / 6

Berit Reiss-Andersen leder Nobelkommittén som delar ut fredspriset i Norge.
Berit Reiss-Andersen leder Nobelkommittén som delar ut fredspriset i Norge. Foto: Terje Pedersen/TT

Norge: lyfter upp Engdahls manshyllning

I Norge har Nobel och striderna inom Akademien fått stort utrymme. Exempelvis Aftenposten hart haft 24 artiklar om stridigheterna.

Annars uppmärksammas Horace Engdahls uttalande om att män kanske passar bättre än kvinnor i Akademien av tv-kanalen NRK.

I Nobelkommittén, som delar ut fredspriset, har det som jämförelse varit tre kvinnliga ledare. Den första, Aase Lionæs, satt sammanlagt i 30 år, varav 10 som ledare. Kommittén består i dag av tre män och två kvinnor. Den leds av Berit Reiss-Andersen.

”Svenskarna har med all rätt varit stolta över Akademiens högprofilerade arbete med litteraturen. Desto större blev besvikelsen”, skrev litteraturkommentatorn Ingunn Økland tidigare i år.

BJÖRN LINDAHL

Annons
Annons

Nobelpristagaren i litteratur Svetlana Aleksijevitj under prisutdelningen 2015 i Konserthuset.

Foto: Marcus Ericsson/TT Bild 1 av 1

6 / 6

Nobelpristagaren i litteratur Svetlana Aleksijevitj under prisutdelningen 2015 i Konserthuset.
Nobelpristagaren i litteratur Svetlana Aleksijevitj under prisutdelningen 2015 i Konserthuset. Foto: Marcus Ericsson/TT

Svetlana Aleksijevitj: ”Moraliskt problem för Akademien”

I Ryssland är Nobel ingen stor nyhet. Medier lyfter att förtroendet för Akademien har försvagats efter skandalerna och det uteblivna litteraturpriset. Att skandalen handlar om den våldtäktsdömda kulturprofilen Jean-Claude Arnault nämns dock inte.

2015 års Nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, uppgav för SvD att hon hoppas att krisen inte skadar Akademiens värdefulla arbete. Hon beklagar också att Sara Danius inte är kvar som ständig sekreterare.

– Det är ett moraliskt problem för Akademien. Att tystnadskulturen skyddar män, som begår övergrepp mot kvinnor, från att förlora sin makt, sa hon om Jean-Claude Arnault innan han dömdes för våldtäkt.

– Efter att ha läst Fjodor Dostojevskij har jag lärt mig att människan är en opålitlig varelse. Man behöver lagar och regler för kontroll så att detta inte upprepas. Om det finns en vilja kan krisen inom Akademien övervinnas, sa Svetlana Aleksijevitj.

MARIA GEORGIEVA

Efter reklamen visas:
Detta har hänt inom Svenska Akademien
Annons
Annons
Annons
Annons