Annons

Sverige ska se till att världshaven räddas

I FN:s hållbarhetsagenda för kommande 15 år, som klubbats i New York i helgen, ägnas ett av målen helt åt att rädda världshaven. Sverige och Fiji samarbetar nu om ett system för att driva fram konkreta förbättringar. Men utmaningarna är stora, konstaterar biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.

Foto: Erik BerginBild 1 av 2

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.

Foto: Erik BerginBild 2 av 2

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.

Foto: Erik BerginBild 1 av 1
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen. Foto: Erik Bergin

NEW YORK. Partiklar av plast och gamla fisknät som hittas inuti matfisk och snärjer delfiner och sjöfåglar. Tjuvfiske som tömmer havens skafferi. Fattiga länder som använder kusten som soptipp. Världshaven är under stor press, har en lång rad forskningsrapporter visat.

Vid FN-toppmötet i New York i helgen klubbades uppföljningen till millenniemålen från år 2000. Och ett av de nya 17 målen, nummer 14, ägnas helt åt världshaven.

Annons
Annons

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.

Foto: Erik BerginBild 1 av 1

”Bevara oceaner, hav och marina resurser och se till att använda dem på ett hållbart sätt”, lyder formuleringen.

Möjligheterna för Afrika om man utnyttjar haven effektivt är enorma.

– Det här är ett av de målen som många små kustnära länder slagits mest för, eftersom det är så viktigt för dem och deras livsmedelsförsörjning, säger Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) till SvD på plats vid FN-högkvarteret i New York.

Ihop med önationen Fiji, strax öster om Australien nära datumlinjen, lanserar nu Sverige ett samarbete som ska driva på för konkreta resultat under punkt 14. Flera länder ska ingå i samarbetet, som även eventuellt resulterar i en separat FN-resolution senare i höst.

– Det ska bli en uppföljningsmekanism för att vi ska kunna mäta att konkreta resultat görs, säger Isabella Lövin till SvD.

När ska den mekanismen vara på plats?

– Vi siktar på 2017. Det vi försöker adressera är det faktum att två tredjedelar av världshaven ligger utanför nationell kontroll. Det är svårt att ta hand om haven ett land i taget, så därför behövs samarbete.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen.
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vid FN-högkvarteret i New York på lördagen. Foto: Erik Bergin

Den som försöker rädda haven hamnar dock snart på landbacken. Till exempel plast, som består av olja, och industrin kring den är en mäktig industriell kraft, och exemplen har varit många genom historien på att ekonomiska vinning gått före miljöhänsyn.

**Samtidigt, **menar Isabella Lövin, finns det ekonomiska argument som även kan användas för att rädda haven. Som biståndsminister ser hon att exempelvis svenskt bistånd har en roll att spela för att främja ett miljövänlig utnyttjande av oceaner och hav.

– Det finns ett väldigt behov av detta inte minst hos många kustnationer i Afrika där det bedrivs illegalt fiske. Möjligheterna för Afrika om man utnyttjar haven effektivt är enorma, det handlar om stora belopp, säger Lövin och refererar till det hon kallar Blå ekonomi, ett hållbart utnyttjande av havens resurser för ekonomisk vinning.

Som med alla övriga sexton mål i FN:s globala hållbarhetsagenda så räcker det samtidigt inte med enbart att alla länder är överens om dem.

– Det handlar om politisk vilja också. Men bara det att vi fått en punkt i den här hållbarhetsagendan som handlar om enbart haven tycker jag visar att den finns.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons