Vätgasförrådet gör att huset kan lagra energi från sommarens soliga dagar för att använda under de mörka vintermånaderna.
Vätgasförrådet gör att huset kan lagra energi från sommarens soliga dagar för att använda under de mörka vintermånaderna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Framtiden ”redan här” – garaget döljer svaret

En man med en och en halv Tesla i garaget. En ugn som står för över 5 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. En ”okänd” svensk vindkraftspark – som är störst i Europa. Det som binder dem samman: världens lättaste gas, som kan vara svaret på den största energigåtan av dem alla.

Publicerad

Så går vi ned i hans källare. Och där är det kliniskt rent. Inte en dammtuss i sikte. Ingen soffa, eller gamla kartonger på hög. Heller ingen ångmaskin, men väl sprängfyllt med modern teknik. Rör, pumpar, beredare, bränsleceller, mer rör, ackumulatorer, ledningar, en elektrolysör, kompressorer – och mängder av batterier.

– Jag har en och en halv Tesla här i garaget. I vilket fall om man ser till batterierna, säger Fredrik Jonsson, teknikansvarig på Skellefteå Kraft och numera även hustomte i sin egen verkstad.

Vi ska, mot en rejäl slant, få bo över här – i ett äkta off grid-hus beläget mitt på Skellefteå camping. En villa som året runt ska vara självförsörjande på el och därför frånkopplad från elnätet. Vintern närmar sig och huset ska för första gången stå på egna ben. Ingen el från elnätet. Ingen värme från något fjärrvärmeverk. Tungt mörker och bitande kyla. All energi ska komma från solen – trots att den lyser med sin frånvaro.

Kommer vi att frysa?

Annons

Fredrik Jonsson tittar undrande, för att sedan fortsätta förevisa bränsleceller och...

– Elen kommer från solceller på taket, så långt är ni med, och sedan... ja, det här är komplicerat.

 

Efter reklamen visas:
Följ med in i huset där elen lagras i gasflaskor

 

Och då har vi inte ens kikat in i förrådet i trädgården. Där gamla konserver och annat som traditionellt använts för att klara en bister vinter får maka på sig för att ge plats åt stora behållare med världens lättaste gas, vätgas, som kan innehålla svaret på en av våra största energifrågor. En teknik som möjliggör att spara grön el över tid. Solenergi som helkonserv på tub helt enkelt. Fiffigt.

Det är vätgasen som är den verkliga orsaken till att vi är här. Vätgas spås nämligen spela en avgörande roll i framtidens Sverige – när energisystem, elproduktion och transportindustri ska bli fossilfria. För många av oss vanliga är det något som aldrig föresvävat en enda tanke, eller så flimrar ett gammalt luftskepp i lågor förbi på näthinnan. Och att då fylla hela förrådet... nej, det känns inte aktuellt. Eller?

Annons

Men faktum är att med hjälp av bland annat vätgas kan vi i ett nafs minska Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent. Det är som om två tredjedelar av svenskarna skulle sluta köra bil. Och kanske är vätgas också en del av svaret på hur vi ska klara oss utan kärnkraft i framtiden.

Men vi återkommer till det och börjar i en annan ände. Där allt egentligen börjar.

Solen.

Sverige skapar förnybar energi i mängd. Markbygden utanför Piteå kommer att bli Europas största vindkraftpark på land.
Sverige skapar förnybar energi i mängd. Markbygden utanför Piteå kommer att bli Europas största vindkraftpark på land. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

På bara två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år. Inte undra på att solceller är den snabbast växande energikällan globalt – och att experter som Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers i Göteborg, beskriver solenergi som ”vår civilisations möjlighet”.

– Solenergi är den mest demokratiska energikällan eftersom den finns överallt, till skillnad från vind- och vattenkraft, förklarar Björn Sandén.

Annons

Att exempelvis Ikea nu även säljer solceller som en konsumentprodukt menar han är ett bevis på förändring av hela energisystemets karaktär. Att hus- och markägare satsar, tar ansvar och på sikt tjänar pengar.

Med vätgasen har vi energi så att vi klarar fyra månader utan sol.

Men det är inte bara inom solenergin som förändringens vindar blåser snabbt. En ny rapport från det internationella energiorganet IEA pekar på att vindkraften också skulle kunna förse jordens befolkning med all den el den behöver – 18 gånger om.

Sol och vind. En grön revolution som pågår i detta nu.

Men förnybar sol- och vindkraft är bedräglig i så måtto att solen inte alltid skiner och vinden mojnar. Med enkel hushållsekonomi innebär det att man får spara från sötebrödsdagarna till när penningen är skral och hungern och kylan gör sig påmind.

1/3

Fredrik Jonsson är ingenjör som arbetat med projektet Zero Sun – ett off grid-hus som är självförsörjande på el året runt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/3

”Det är inte en ’man cave’ utan en ’ingenjörsgrotta’”, säger Fredrik Jonsson om garaget som är fullt med teknik.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3/3

Vätgasförrådet gör att huset kan lagra energi från sommarens soliga dagar för att använda under de mörka vintermånaderna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det gäller även när det handlar om energi. Elen måste lagras för att kunna tas fram när den behövs. Men hittills har det varit både dyrt och komplicerat att spara.

De stora termiska solkraftverken kring ekvatorn, som marockanska Noor som vi berättat om tidigare, har löst lagringsfrågan genom att spara energi i en saltblandning – vilket gör att den räcker 7,5 timmar efter att solen gått ned.

Annons

Men det hjälper knappast Zero sun project i Skellefteå, där solen under vintermånaderna är uppe några timmar om dagen – om ens det. Och där det snart väntas snö, som förvisso ljusar upp, men också skymmer solcellerna på taket.

Och batterierna, de som motsvarar en och en halv Tesla och fyller en stor del av Fredrik Jonssons garage, räcker inte på långa vägar. De tar dig genom natten – men inte genom vintern.

Men när batterierna är fulladdade och solcellerna fortsätter att producera, kliver en annan lösning in – och det är nu huset i Skellefteå visar sin styrka. Fredrik Jonsson har sett till att leda överskottsenergin till en elektrolysör som spjälkar vatten till vätgas och syrgas.

Och vätgasen, den lagrar han i det ubåtslika förrådet på tomten.

Grafik: Alexander Rauscher

– Med vätgasen har vi energi så att vi klarar fyra månader utan sol, förklarar Fredrik Jonsson, som lovar att visa oss förrådet.

Om han bara hittar nycklarna...

Den vita villan på Skellefteå camping, är inte bara ett vanligt hus. Det är också en tidsmaskin – en modell för ett framtida självförsörjande energisystem. Och en möjlig väg mot ett fossilfritt Sverige.

Annons

Och allt kretsar kring vätgasen, världens lättaste gas, som länge har varit förbisedd i pratet om klimatomställning. Den är inte problemfri, men potentialen är enorm. Vätgas kan inte bara användas för energilagring, utan också som hållbart bränsle för allt från bilar till tunga transporter, framtidens flygplan och större fartyg – och dessutom användas vid framställning av biobränslen. Och vätgasen kan, genom en pågående jättesatsning, göra Sveriges största utsläppsbov till en klimathjälte.

Vi tar oss till SSAB i Luleå, en grundbult i svensk industrihistoria – men som tillsammans med Cementa och Preem är sämst i klassen när det handlar om koldioxidutsläpp. Den rundade byggnad som döljer masugnen är ikonisk, och även om den inte längre pryder stadens vykort är stoltheten i staden fortsatt påtaglig.

 

Efter reklamen visas:
Här ska framtidens klimatsmarta stål tillverkas

 

För trots att SSAB leder koldioxidutsläppsligan, är de ändå miljövänligare än andra stålföretag. Långt bättre än de kinesiska, som producerar nästan hälften av världens stål. Och SSAB har en möjlig lösning att presentera. Men först en tur till masugnen.

Det är smutsigt, hett och luktar svavel när malm från LKAB:s gruvor i Norrbotten smälts (med koks som tillverkats av kol från Australien) till råjärn som ska förädlas till stål. Allt det glödheta gör det svårt att slita blicken från den enorma ugnen som spottar och fräser, och där syre förenar sig med kol och där koldioxid rusar upp i atmosfären.

Annons

Medeltida, hinner jag tänka innan förmannen bekräftar tanken genom att med hög röst förklara att processen har sett likadan ut i kanske 1 000 år.

SSAB:s teknikchef Martin Pei bryter in och det han säger tar en stund att förstå den fulla innebörden av.

– Bara den här anläggningen står ensam för ungefär fem procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

Den ugn som ensam släpper ut fem procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Den ugn som ensam släpper ut fem procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En smått ofattbar insikt om vad som faktiskt skulle göra skillnad – på riktigt – uppenbarar sig. Om SSAB skulle kunna göra järn- och stålproduktionen fossilfri i alla sina anläggningar, handlar det om cirka 10 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Inrikesflyget står för drygt en.

Annons

När det eldsprutande monstret framför oss tystnar – och för ett ögonblick pyser förnöjt – går vi åter ut i kylan. Att SSAB:s vd Martin Lindqvist lyckades ta sig ända upp i talarstolen på FN:s klimattoppmöte i New York, med innovationen ”stål utan kol”, blir plötsligt en självklarhet.

För som tur är – och orsaken till varför vi är här – finns ett svenskt revolutionerande testprojekt alldeles här intill, med målet att i framtiden göra masugnen överflödig. Något som kan göra det omöjliga möjligt – att ställa om också tunga industrier.

Hybrit – Hydrogen breakthrough ironmaking technology (samägt av SSAB och de statliga bolagen LKAB och Vattenfall) är än så länge bara ett byggnadsskal placerat ett stenkast från masugnen nere vid älven.

– Men ingen säger längre att Hybrit är hybris, utan folk konstaterar: ”shit, ni kommer att göra det”, säger Andreas Regnell, chef för Strategic Development på Vattenfall.

Per Lundström, projektledare på Hybrit.
Per Lundström, projektledare på Hybrit. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Det revolutionerande med tekniken är att man via direktreduktion kan skilja järn från syre, utan att använda kol. Restprodukten blir vatten, i stället för koldioxid – om man använder sig av vätgas vid reduktionen.

Draken kan alltså släckas och det största enskilda koldioxidmonstret kan återbördas till medeltiden där det hör hemma. Spännande.

Hur uppkom idén om Hybrit?

– Man måste ha ”believers” för att få det att hända. Att bara sitta i baksätet och sträcka ut handen i hopp om att få pengar, då händer inget. Ska vi vänta på samhället går det för långsamt. Politikerna tänker att alla ska med. Vi drar och väntar inte på konsensus, säger Andreas Regnell.

Någon måste gå först och nu gör vi det.

Han pratar på trots att han huttrar i den tunna rocken när vinden biter i.

– När vi började tala om det här var det 2035, eller 2040. Nu har vi sagt att vi vill leverera det första fossilfria stålet redan 2026. Det är väldigt spännande.

...och lite galet?

– Ja, men jag tror att vi behöver vara lite galna om vi ska lösa det här problemet.

Annons

För att bygga denna världsunika anläggning, som – om allt går vägen – kan revolutionera stålproduktionen och spara in 7 procent av våra globala koldioxidutsläpp, krävs alltså flera saker. Som reformer, stora mängder fossilfri el och investeringsvilja.

1/3

Hybrit ska leverera det första fossilfria stålet redan 2026.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/3

Ett stort hopp är ställt till pilotprojektet Hybrit, som ska skapa stål utan kol.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3/3

Masugnen i Luleå, snart ett minne blott?

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”Stål utan kol”-initiativet har fått 599 miljoner i stöd av Energimyndigheten, och den totala kostnaden för pilotfasen beräknas uppgå till 1,7 miljarder kronor. De tre ägarna har än så länge lovat att investera 1,1 miljarder i initiativet med lika stor andel vardera.

Men det krävs också något annat.

Det är full aktivitet på Svartöberget i närheten av SSAB. Män och kvinnor i gula reflexvästar borrar och tar prover i jakt på det perfekta stället för att bygga en jättelik version av det ubåtsliknande förrådet i Skellefteå. Ett vätgaslager.

Och de är säkra på att de ska lyckas. Samtidigt minns vi knallgasexperimenten i skolan och det tyska luftskeppet Hindenburg som, fyllt med vätgas, tog eld och störtade.

Hur stor är explosionsrisken?

– Den är noll när vi följer alla säkerhetsföreskrifter. Och om gas ändå skulle läcka ut försvinner den snabbt upp i atmosfären, förklarar Andreas Regnell.

Annons

Okej, möjligen är explosionsrisken väldigt liten – men hur sannolikt är det då att de stora internationella drakarna fortsätter att släppa ut koldioxid i mängd medan svenska företag ”städar”?

– Någon måste gå först och nu gör vi det, säger Andreas Regnell.

Det finns mycket koldioxid att bespara världen om all stålproduktion skulle bli fossilfri.
Det finns mycket koldioxid att bespara världen om all stålproduktion skulle bli fossilfri. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Kritik finns mot Hybrit-projektet och har främst handlat om att tekniken ses som ineffektiv och alltför energi- och kostnadskrävande. När processen sedan är igång kommer den att sluka enorma mängder el, och stålet beräknas bli 20–30 procent dyrare att producera.

Men samtidigt kommer de riktigt stora klimatvinsterna när de som är sämst i klassen bestämmer sig för att det är dags att skärpa sig – kosta vad det kosta vill.

– Vill ni titta på ”raketen” också?, frågar Andreas Regnell plötsligt, i hopp om lite värme och vindskydd.

Annons

Inne på Hybrit råder fotoförbud och hur mycket vi än spanar ser vi ingen raket. Men där, mitt i den enorma stålställningen, finns alltså ugnen som ska använda järnmalmspellets som tagits fram utan fossila bränslen. Det är stort för att vara en pilotanläggning. Och svindlande i tanken.

Hur är det med energiåtgången?

– Den är ju jättestor. Om man skulle ta all den stålproduktion som finns i dag, skulle det motsvara den el som Luleälven producerar under ett år, eller lika mycket som vi har i elöverskott i Sverige varje år, det vill säga cirka 15 TWh.

En strimma hopp och snurror för framtiden. Förnybart så det förslår.
En strimma hopp och snurror för framtiden. Förnybart så det förslår. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Här minns den politiskt intresserade hur det lät i senaste partiledardebatten. Moderaternas Ulf Kristersson menade att vi har brist på el. Statsminister Stefan Löfven (S) hävdade att vi aldrig har haft ett så stort elöverskott som nu.

Finns det el så det räcker eller inte?

Professor Björn Sandén igen:

Annons

– Det är ingen brist på energi, utan Sverige har ett nettoöverskott som vi exporterar. Däremot finns flaskhalsar i vissa städer som Malmö, men det är främst ett nätproblem.

Vindkraftverk är det snabbaste sättet att storskaligt få ny grön energi.

Han förklarar dessutom att förnybar sol- och vindenergi byggs ut för att på sikt kunna fasa ut kärnkraften och samtidigt klara den ökande efterfrågan på grön el. Men att priserna ibland kommer att vara höga och andra gånger betydligt lägre (solen skiner inte alltid som bekant) – vilket skapar en marknad för nya lagringstekniker.

Som vätgas.

Men för att klara omställningen av giganter som SSAB, och för att producera all den el som måste lagras för tider när vinden mojnar och solen går i moln, krävs ofantliga mängder förnybar el.

Och det är också vad som finns i Markbygden, bara några mil söder om Hybrit. Men här är det inte solenergi som skördas.

– Tänk att Europas största vindkraftspark på land ligger utanför lilla Piteå. Det är ju ändå märkvärdigt, säger Mikael Kyrk operativ chef på Svevind Markbygden.

 

Efter reklamen visas:
De bygger Europas största vindkraftspark

 

Annons

Det har tagit 17 år av diskussioner med myndigheterna för att få tillstånd att bygga, men nu har det tagit fart och det snurras överallt i skogarna – även om det bara är något hundratal verk som är uppe. Andra ligger ned i väntan på att väg ska dras fram och fundament gjutas. Men nu går det undan. Målet är 1 101 kraftverk på en yta lika stor som två Stockholmskommuner.

Mikael Kyrk ser ut över kraftverksparken och konstaterar att för bara några år sedan var det enbart vildmark. Snart ska de producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälven.

– Det är mycket enklare och billigare att bygga vindkraftverk än exempelvis kärnkraftverk. I dag är det det snabbaste sättet att storskaligt få ny grön energi, säger Mikael Kyrk.

Margareta Stark berättar att de ska bygga 1 101 vindkraftverk, men också över 17 mil väg. Markbygden är bra även för bygden.
Margareta Stark berättar att de ska bygga 1 101 vindkraftverk, men också över 17 mil väg. Markbygden är bra även för bygden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Han får medhåll av Margareta Stark, platsingenjör för Markbygden Ett AB, som dessutom förklarar att projektet är bra för Piteå med omnejd.

– För bygden är det här en jättegrej. Vi har haft 450 personer som jobbat, bott och ätit här bara under den här veckan när vi arbetat med den första delen av projektet som innefattar 179 vindkraftverk.

Annons

Att flyga över Markbygden sätter igång tankarna. Så många vindkraftverk och ändå så få. De snöklädda vidderna sträcker sig mot horisonten. Visst, det finns små byar både här och där, men också oändligt med plats för förnybar energi. Är det vackert, eller förstör kraftverken vildmarken? Åsikterna går isär.

Men enligt Mikael Kyrk bodde endast sex personer inom området och de ska ha gjort upp i godo med Östra Kikkejaurs sameby, och i dag är tongångarna generellt övervägande positiva.

1/4

Sveriges elproduktion består till 80 procent av vattenkraft och kärnkraft. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/4

Mikael Kyrk förklarar att när vindkraftsparken Markbygden är fullt utbyggd förväntas den producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälv.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3/4

Här blåser det i snitt sju meter per sekund – utmärkt för en vindkraftspark.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
4/4

Chris MacMath, CGN Europe, förevisar de gigantiska rotorbladen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Ska en naturtillgång också vara en tillgång för förnybar energi – och ska en utbyggnad ske här eller där? Några kommer oavsett att få betala priset, också för förnybar utveckling.

Vad betyder det här för Norrland?

– Att det borde vara intressant att ha elintensiv industri här uppe, säger Mikael Kyrk.

Och det är just vad vi ser ske just nu, i form av serverhallar, batterifabriker – och Hybrit. Den framtid som villan i Skellefteå står modell för är i vardande, med vindkraftverk och vätgas i ett grönt kretslopp.

Åter till Fredrik Jonsson, som hittat nyckeln till förrådet och resolut öppnar dörren där tuberna med den åtråvärda gasen står i givakt.

Annons
Förråd med vätgaslagrad el. Skellefteåkraft och Zero Sun bryter ny mark genom att lagra solenergi från en årstid till en annan.
Förråd med vätgaslagrad el. Skellefteåkraft och Zero Sun bryter ny mark genom att lagra solenergi från en årstid till en annan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Har man ett sådant här välfyllt förråd behöver man aldrig vara rädd för att frysa, säger han.

När det blir mörkt och kallt slås vätgasen återigen ihop med syrgas. Resultatet blir vatten, el och värme – ett ”vätgasbatteri” helt enkelt. Visst finns brister med tekniken. Priset, inte minst, även om prislappen på systemet i Fredrik Jonssons källare är hemlig.

En annan nackdel med att låta vätgasen bära energin in i framtiden är att en stor del av den el som användes för att skapa vätgasen, blir till värme i stället för el när processen vänds.

Men med tanke på att energin från solen och vinden är i det närmaste oändlig, är kanske inte det ett problem. Och för huset i Skellefteå är det närmast en förutsättning att värmen kommer på köpet med bränslecellerna.

Annons

Professor Sandén tror att synen på vätgas kommer att förändras i Sverige över tid, bland annat för att Hybrit gör att folk får upp ögonen för denna relativt okända gas. Att priset på batterier och lagring kommer att sjunka med tiden. För även om vi är mitt i en omställning, tar det tid att skapa nya gröna, cirkulära och ekonomiskt hållbara normer.

Solpaneler står för energin, som mellanlagras i batterier och säsongslagras i vätgasbehållare.
Solpaneler står för energin, som mellanlagras i batterier och säsongslagras i vätgasbehållare. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Fredrik Jonsson är stolt över Skellefteå Kraft och testhuset. För det fungerar fint, trots att kostnaderna ännu är höga och han inser att källaren och förrådet kräver en ingenjör för att rattas. Fredrik Jonsson från förrådet:

– Tekniken finns ju faktiskt. Det känns som att det har varit så långt i framtiden. Men den är ju redan här.

Han spänner ögonen i mig för att försäkra sig om att jag har förstått det självklara, men samtidigt komplicerade.

– På vintern omvandlar en bränslecell vätgasen till el igen.

Kretsloppet. Det gröna. Och så vätgas. Det är här – och bär en doft av framtid.

Sverige skapar förnybar energi i mängd. Markbygden utanför Piteå kommer att bli Europas största vindkraftpark på land.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 18

Fredrik Jonsson är ingenjör som arbetat med projektet Zero Sun – ett off grid-hus som är självförsörjande på el året runt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 18

”Det är inte en ’man cave’ utan en ’ingenjörsgrotta’”, säger Fredrik Jonsson om garaget som är fullt med teknik.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 18

Vätgasförrådet gör att huset kan lagra energi från sommarens soliga dagar för att använda under de mörka vintermånaderna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 18

Den ugn som ensam släpper ut fem procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 18

Per Lundström, projektledare på Hybrit.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 18

Hybrit ska leverera det första fossilfria stålet redan 2026.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 7 av 18

Ett stort hopp är ställt till pilotprojektet Hybrit, som ska skapa stål utan kol.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 8 av 18

Masugnen i Luleå, snart ett minne blott?

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 9 av 18

Det finns mycket koldioxid att bespara världen om all stålproduktion skulle bli fossilfri.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 10 av 18

En strimma hopp och snurror för framtiden. Förnybart så det förslår.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 11 av 18

Margareta Stark berättar att de ska bygga 1 101 vindkraftverk, men också över 17 mil väg. Markbygden är bra även för bygden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 12 av 18

Sveriges elproduktion består till 80 procent av vattenkraft och kärnkraft. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 13 av 18

Mikael Kyrk förklarar att när vindkraftsparken Markbygden är fullt utbyggd förväntas den producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälv.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 14 av 18

Här blåser det i snitt sju meter per sekund – utmärkt för en vindkraftspark.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 15 av 18

Chris MacMath, CGN Europe, förevisar de gigantiska rotorbladen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 16 av 18

Förråd med vätgaslagrad el. Skellefteåkraft och Zero Sun bryter ny mark genom att lagra solenergi från en årstid till en annan.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 17 av 18

Solpaneler står för energin, som mellanlagras i batterier och säsongslagras i vätgasbehållare.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 18 av 18