Annons

Viktor Lundquist:Så sprids framtidens desinformation

Att Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder innebär både möjligheter och risker.

Under strecket
Publicerad

Facebook Messenger har bland unga blivit ett av internets populäraste kommunikationsverktyg.

Foto: Eric Risberg/TT Bild 1 av 1

Facebook Messenger har bland unga blivit ett av internets populäraste kommunikationsverktyg.

Foto: Eric Risberg/TT Bild 1 av 1
Facebook Messenger har bland unga blivit ett av internets populäraste kommunikationsverktyg.
Facebook Messenger har bland unga blivit ett av internets populäraste kommunikationsverktyg. Foto: Eric Risberg/TT

Svenskarna och internet är årlig undersökning som genomförs av den oberoende organisationen Internetstiftelsen. Syftet med undersökningen är att klargöra hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik, samt hur detta påverkar vårt samhälle.

Årets rapport illustrerar med all önskvärd tydlighet den svenska befolkningens relation till internet – men också hur vårt internetanvändande präglas av omvärlden.

Det som framför allt inte kan betonas nog är internets centrala roll i det svenska samhället. I Sverige år 2019 anger 95 procent av befolkningen att de använder internet, och hela 98 procent att de har tillgång till internet i sitt hushåll. För 25 år sedan var ration den omvända – då hade endast två procent av svenskarna tillgång till internet i hushållet.

Annons
Annons

De digitala klyftorna är dessutom mindre i Sverige än i många länder, och även den grupp som tidigare var minst aktiva på internet – äldre – blir nu också allt mer aktiva internetanvändare.

Sverige är därmed ett av världens mest uppkopplade länder. Detta skapar givetvis förutsättningar för innovation och utveckling, men medför också risker. Och det höga antalet internetanvändare är ingen slump. Regering och riksdag har sedan många år haft som uttalat mål att Sverige ska bli världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter.

Enligt en utvärdering av hur svenska myndigheter hanterar digital teknik från OECD är Sverige ledande i användningen av just denna typ av teknik. Men rapporten belyser också utmaningar, främst kopplat till en brist på koordination i och med Sveriges decentraliserade styrelseskick.

Som svar på detta har möjligheterna för en nationell digital infrastruktur börjat utredas, med förhoppning om att varje enskild kommun, landsting och myndighet ska slippa utveckla egna lösningar.

Den höga frekvensen internetanvändning, kombinerat med visionen om att vara världsledande på att nyttja digitaliseringens fördelar, ställer givetvis stora krav. Som Säkerhetsrådet tidigare uppmärksammat är regeringens besked om ett annalkande nationellt cybersäkerhetscenter synnerligen välkommet.

Och den del av Internetstiftelsens rapport som kretsar kring användning av samhällets digitala tjänster understryker vikten av korrekt hantering och tillräckligt beskydd av dessa.

Mer än 70 procent av den svenska befolkningen använder 2019 någon form av digital samhällstjänst, där Skatteverkets plattform populäraste. Hela 90 procent av svenskarna använder internetbank, och nästan lika många uppger att de använder Mobilt BankID.

Annons
Annons

Att funktioner som dessa måste omgärdas av starka säkerhetsåtgärder är självklart. Möjligheten att sköta privatekonomin hemifrån har givetvis underlättat livet för många, men kan av uppenbara skäl också innebära stora risker.

Men rapporten säger inte bara mycket om hur svenskarnas internetanvändande påverkar samhället, utan också något om hur händelser i omvärlden påverkar svenskarnas onlinebeteende.

Uppemot 50 procent anger att de känner sig oroliga över att storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras privata integritet. Denna oro har ökat för varje år som frågan ställts, och bara sedan 2015 har oron ökat med hela 17 procentenheter.

Medias rapportering om dataläckor samt inhämtning och vidareförsäljning av privatpersoners data har uppenbarligen påverkat svenskarnas bild av storföretagen.

Och denna oro kan nu faktiskt också börja avspegla sig i faktiskt användande, åtminstone för Facebook.

Facebook är förvisso fortfarande den överlägset populäraste sociala medieplattformen, men tillväxten har sedan några år stannat av, och ser till och med ut att börja dala något.

Rapporten visar också att det faktum att man i allt större utsträckning pratar om behovet av en ökad säkerhetsmedvetenhet på internet börjar få resultat. Under de senaste tre åren syns en negativ trend kring användning av publika wifi. Det kan förvisso vara så att detta beror på att allt fler nu kan använda sitt mobilnät i större utsträckning än tidigare samt att priset på denna mobildata minskat.

Men det är inte omöjligt att en generell ökad kunskap kring riskerna med att ansluta till publika wifi kan spela in, och att svenskarna därmed är mer försiktiga.

Annons
Annons

Och ett förbättrat säkerhetsmedvetande är troligen att vänta i framtiden.

I dagsläget uppger knappt 40 procent att de fått utbildning i källkritik. Men här syns en väldig diskrepans mellan olika åldersgrupper. Bland personer mellan 16–25 år uppger uppemot 70 procent att de fått information om hur man ska värdera information på nätet.

Detta avspeglar sig även i internetanvändarnas delningsvanor. Bara det senaste året har andelen som anger att de delar andras innehåll i sociala medier sjunkit med hela tio procentenheter.

Många, främst unga, är idag betydligt mindre publika i sitt användande av sociala medier. Bland gruppen personer upp till 35 år är andelen som är användare av chattar eller direktmeddelande uppemot 95 procent.

Det verkar alltså som att mycket av den kommunikation som tidigare skedde i det publika på sociala medier i allmänhet, och på Facebook i synnerhet, nu istället sker inom sluta grupper och chattar. Om man tänker på detta utifrån ett desinformationsperspektiv finns det både fördelar och nackdelar.

Fördelarna är att uppenbart fabricerade och påhittade ”nyheter” som syftar till att polarisera och piska upp hätsk stämning kanske blir allt mindre frekvent förekommande och virala. Risken kan dock istället vara att dessa kvarstår, men nu istället förmedlas via sluten kommunikation.

Av uppenbara skäl blir det då svårare att identifiera och klargöra dessa inläggs falskhet, vilket kan leda till att allt fler går runt med världsföreställningar baserade på desinformation – utan att varken personerna själva eller någon annan vet om det.

Annons
Annons

Det är heller inte otänkbart att kampanjer och riktad desinformation i framtiden kommer att fokuseras på dessa typer av slutna plattformar, såsom Facebook Messenger och WhatsApp. 80 procent av alla mellan 16–35 uppger att de använder Messenger, så möjligheterna att nå många är goda.

Under 2018 ledde ryktesspridning i slutna chattar på WhatsApp till att en man i Indien blev grovt misshandlad, då han blev anklagad för barnarov. I Indien tros uppemot 17 personer ha mördats utifrån liknande falska anklagelser, samtliga med ursprung på WhatsApp.

Tyvärr finns det även statistik som gör gällande att säkerhetsmedvetandet kanske inte är så bra som man skulle önska. 4 av 5 anger att de accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dessa. Inte sällan innebär detta att man ger tredje part tillgång till ens bilder, kontakter och data, utan att ha en aning om vem som kan ta del av denna information – och vad man givit dem tillstånd att göra med den.

Siffror som dessa är en nykter påminnelse om att det fortfarande finns mycket som kan förbättras.

Digitaliseringen av samhället, och det faktum att allt fler använder internet, är i grunden något positivt. Det förenklar våra liv, och tar oss närmare omvärlden. Men precis som med allt annat krävs ändock ett visst mått av skepticism och säkerhetsmedvetande.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och projektledare på tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons