Annons

Torbjörn Elensky:Så stöptes kristna idéer om till sekulära ideal

Caravaggios ”Törnekröning”, målad cirka 1602–1607.
Caravaggios ”Törnekröning”, målad cirka 1602–1607. Foto: Kunsthistorisches Museum, Wien

Judisk religiositet, grekisk filosofi, persisk manikeism och romersk makt utgjorde råmaterial för historiens mest framgångsrika trossystem – kristendomen. Tom Holland skildrar i sin djuplärda och inspirerade bok hur den en gång marginella sekten kom att göra anspråk på universella värden.

Under strecket
Publicerad

Slaget mellan kung Balduin I och turkarna, illustration från ”Chroniques des empereurs” av David Aubert 1462.

Foto: Bridgeman Images/TTBild 1 av 1

Kristendomen är en av de märkligaste religionerna. Framvuxen i periferin, som en kombination av flera olika religiösa föreställningar och filosofiska tendenser under de första århundradena kring vår tideräknings början, utvecklades den till en tro för slavar och kvinnor, i det då i princip världsomspännande Romarriket – för att, efter bara några århundraden och mot alla odds, erövra imperiet och ta över dess globala anspråk. Sedan har den under de följande årtusendena ömsom, och inte sällan samtidigt, varit såväl de starkas kult som de svagas tröst, en religion som både kunde motivera erövringen av främmande kontinenter och befriandet av alla slavar. Ja, ungefär samtidigt, men likväl med samma texter och traditioner som utgångspunkt.

I takt med att det västerländska inflytandet över världen minskar tycks ironiskt övertygelsen om att våra värderingar och idéer egentligen är universella tillta. Humanismens individualism, med sin bakgrund i Bibelns uppgift att människan är skapad till Guds avbild, och den därmed sammanhängande uppfattningen om allas lika värde (värdighet). Sekularismen, åtskillnaden mellan stat och kyrka (organiserad religion), som växte fram under medeltidens strider mellan kejsaren och påven. Och redan själva anspråket på universalism, som utvecklats, via många omvägar, ur tron på en helig, allmännelig kyrka, där ingen är jude eller grek, eller på svenska då: en ann är så god som en ann. Den religiösa tron har övergått i en sekulariserad övertygelse, som visst kan vara rimlig, önskvärd och den bästa tänkbara, men som inte är naturgivet självklar, för det är nog i grunden inget mänskligt, utom grundläggande fysiska behov som också omfattar djuren och all naturen.

Annons
Annons

Hur har vår kultur egentligen formats av kristendomen? Det är frågan den brittiske historikern Tom Holland ställer i sin senaste bok, ”Dominion. The making of the Western mind” (Little, Brown). Han har tidigare skrivit om såväl Romarriket som Persien och även gjort tv-program, bland annat om islams historiska ursprung, och han tillhör de välskrivande och underhållande anglosaxiska historiker som lika lätt går ner sig i detaljer kring medeltida kungar som svepande generaliseringar om stora civilisationer. Inte minst denna hans förmåga att växla mellan det övergripande perspektivet och den inte sällan roande detaljen, som öppnar för oväntade associationer, gör honom till en sann fröjd att läsa.

Hur har vår kultur egentligen formats av kristendomen? Det är frågan den brittiske historikern Tom Holland ställer i sin senaste bok, ”Dominion”.

I beskrivningen av kristendomens historia, från de första årens osäkra tillvaro, över att den blev helt grundläggande för Europas utveckling till dagens sekulariserade wokeness på kristen grund, använder han hela sitt register av kunskaper, iakttagelser och formuleringsförmåga. De drygt 500 sidorna kunde ha varit dubbelt så många och åtminstone denna läsare hade ändå längtat efter mer.

Hollands beskrivning av idéarvets framväxande tar sin början före kristendomen, och egentligen till och med före den judendom som vår religion utvecklats ur. Maktförhållandena under århundradena före vår tideräkning har satt spår i vår föreställningsvärld som lever kvar än i dag. För den judiske författaren till Jobs bok var det helt naturligt att skildra Guds hov efter persisk förlaga. Den persiske storkonungen dominerade nuvarande Mellanöstern vid den tiden och från de persiska manikéerna lånades sedermera idén om elden som ett renande element, synen på världen som en kamp mellan ont och gott och änglarna såväl som paradiset. För de romare som kom att bli de första kristna var det å andra sidan självklart att föreställa sig de där änglarna, budbärarna, som romerska statstjänstemän i svepande togor. Bilder som fortfarande formar vår syn på dem i dag, vare sig vi tror på dem eller inte.

Annons
Annons

Slaget mellan kung Balduin I och turkarna, illustration från ”Chroniques des empereurs” av David Aubert 1462.

Foto: Bridgeman Images/TTBild 1 av 1

I kristendomen förenades judisk religiositet, grekisk filosofi och romersk makt till världshistoriens mest framgångsrika trossystem, som visserligen har förändrats, splittrats, omtolkats och getts ny ställning genom historiens växlande omständigheter. Men lika mycket som kristendomen har formats av historiska maktförhållanden har den bidragit till att forma världen. Det är ur den vi utvecklat många av våra grundläggande uppfattningar, om individens ansvar, om den svages särskilda värde, om vikten av att älska och känna omsorg om sin nästa, men även om främlingar, om en särskild sorts universalism, som även de protestantiska kyrkorna fört vidare, och som i sekulariserad form genomsyrar vår människouppfattning än i dag: allas lika värde och mänskliga rättigheter har också vuxit fram ur detta arv.

Slaget mellan kung Balduin I och turkarna, illustration från ”Chroniques des empereurs” av David Aubert 1462.
Slaget mellan kung Balduin I och turkarna, illustration från ”Chroniques des empereurs” av David Aubert 1462. Foto: Bridgeman Images/TT

Gång på gång visar Holland i ”Dominion” hur kristna idéer har omformulerats som sekulära ideal, och därmed kunnat fungera i nya sammanhang. Den amerikanska revolutionens rättighetskatalog är ett av de mest framgångsrika exemplen, där specifikt protestantiska, eller rentav kalvinistiska, idéer om arbete och ägande som knutet till fri- och rättigheter understryks i formuleringar som lånat sin dräkt av upplysningens språkbruk. Även den franska revolutionen omformade i hög grad kristendomens tankar, inklusive i sin våldsamma förföljelse av inte bara oppositionella utan även dem som bara var svaga i tron.

Annons
Annons

Korsfararna är ökända för inställningen att hellre döda än benåda, med motiveringen att ”Gud känner de sina”.

Korsfararna är ökända för inställningen att hellre döda än benåda, med motiveringen att ”Gud känner de sina”, så de som dött oskyldiga skulle ändå få upprättelse i det hinsides. När revolutionstrupperna skulle slå ner upproret i Vendée uppmanades de att hugga ihjäl alla invånare de kunde med sina bajonetter, trots att det säkert skulle drabba även patrioter, det vill säga anhängare av revolutionen – alla måste offras för det större goda.

Frågan om universalism respektive kulturskillnader är en av de största och svåraste, inte minst i samband med globaliseringen. Visst är det så att en del idéer utvecklats här på religiös grund men sedan blivit till uppfattningar som vi anser baseras på fakta och verkliga omständigheter. Men varför skulle inte samma idéer kunnat utvecklas på andra håll? Ett sätt att samordna idéer från olika kultursfärer är att se till det som är likt. Men liksom den som ägnar sig aldrig så lite år etymologi snabbt inser att ord som ser ut och låter likadant kan ha helt olika rot, kan även idéer som vi tycker oss känna igen i andra religioner, kulturer och civilisationer ha utvecklats annorlunda. 

Spelar det någon roll? Jo, det kan det göra. Vi kan inte alltid vara säkra på att vi menar samma sak, ens då vi talar om så grundläggande samtida saker som demokrati, yttrandefrihet, individualism och så vidare. Att känna den historiska bakgrunden till vår egen kultur, våra värderingar och begrepp är helt grundläggande, inte minst för att förstå andra.

Annons
Annons

Hela denna tanke om att bryta med den skrivna lagen, för en högre lags skull, är helt central redan i Jesu förhållningssätt till de skriftlärde.

Redan de som på 1100-talet sammanfattade kyrkans lagar i ”Decretum”, vanligen tillskriven munken Gratianus, men säkert med flera författare, inledde hela samlingen med orden: ”Hela lagen är sammanfattad i budet: 'Älska din nästa såsom dig själv'.” Lagen skrevs, menade de, i människors hjärtan och den kristna lagen var i princip ”den naturliga lagen”. Allt som går emot den, vare sig det är kyrkligt eller sekulärt, måste helt uteslutas. Detta var ett uttryck för den medeltida andliga nyväckelsen inom kyrkan, vilken på flera sätt, som Holland visar, var en tidig förebild för 1500-talets reformation. Men inte bara det, utan hela denna tanke om att bryta med den skrivna lagen, för en högre lags skull, är helt central redan i Jesu förhållningssätt till de skriftlärde; liksom än i dag i synen på individuellt ansvar inför lagar och order som går emot vad vi numera inte kallar Guds lag, utan mänskliga rättigheter.

Att Sverige, som var ett av de mest stridbara protestantiska länderna under de första århundradena efter reformationen, än i dag är ett land som sätter den sortens principer högre än de flesta andra nationer är tänkvärt. Kanske finns det en kontinuitet här som går djupare än vad vi själva fattar? Jag tror det, och stärks i min uppfattning genom läsningen av Hollands inspirerande bok. Synen på lagen har också varit viktig i relationen till såväl judendomen som islam. Det finns en viss typ av antisemitism, med kristen bakgrund, som föraktar judarna just för att de anses vara så bundna av det skrivna ordet.

Annons
Annons

”Dominion” är en bok att återvända till, kritiskt och nyfiket, för den kan hjälpa oss att förstå oss själva lite bättre.

Holland beskriver i detta sammanhang också hur britterna 1840 pressade sultanen i Konstantinopel att avskaffa slavhandeln i sitt imperium, med hänvisning till att Koranens anda var viktigare än dess bokstav – en typ av tolkning av en helig text och dess föreskrifter som utvecklats i kristendomen, och som ytterligare förstärktes av protestantismens dubbla upptagenhet vid närsynt texttolkning respektive andlig inspiration.

Än i dag kämpar vi med vår vilja att formulera våra värderingar som fakta. Allt som inte låter sig grundas i objektiva fakta går ju att avskriva som något subjektivt, kulturspecifikt. Tom Holland visar hur denna drift att ”översätta” till en gemensam, föregivet förnuftsbaserad och därmed universell diskurs vuxit fram ur kristendomens förhållningssätt till världslig makt, främmande religioner och vetenskapens genombrott, från tiden av förföljelse i Romarriket, över medeltidens skolastiska strider, via Darwins omkullkastande av tron att människan är en särskild varelse, skild från den övriga naturen, till dagens diskussion om universella värden och värderingar. 

”Dominion” är en bok att återvända till, kritiskt och nyfiket, för den kan hjälpa oss att förstå oss själva lite bättre, vilket är en grundförutsättning för att förstå andra. Jag tillhör själv dem som intresserar sig för detta, utan att vara troende. Och jag delar helt Hollands insikt, som fungerar som sammanfattning av bokens budskap: ”A myth, though, is not a lie.” 

En myt är emellertid ingen lögn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons