Annons

Så uppstod ”heltokiga” Bondepraktikan

Foto: Lars Pehrson

”Det finns en liten skrift som heter Bondepraktikan, som ofta trycks i nya upplagor trots att innehållet är heltokigt – fullt av gammalt skrock som man trodde att bönder skulle ha nytta av. Att det är en typ av astrologi är uppenbart, men hur uppstod Bondepraktikan? Hur gammal är skriften?”

Under strecket
Publicerad

Bondepraktikan går tillbaka på så kallade prognostica, vilket mycket riktigt är en typ av astrologi. Prognostica är grekiska och kan översättas som ”förutsägelse” och ”varsel” – vårt ord ”prognos” har utvecklats ur begreppet.

Men det fanns en väsentlig skillnad mellan de astrologer som levererade horoskop och de som satte ihop prognostica. De senare var mer intresserade av att ge allmänna förutsägelser om en bestämd tidsperiod än att tillhandahålla specialdesignad information för enskilda individer.

De mest kända prognostica sattes upp med utgångspunkt i tabeller och listor som cirkulerade i hela den kristet-judiskt-muslimska kultursfären, men det fanns en betydande skillnad mellan dessa lärda framtidsspekulationer och de mer folkliga prognostica som ställdes av lekmän utan djupare insikter i astrologi.

Lekmannaprognostica hade ett konkret, jordnära syfte och riktade sig till såväl herremän som bönder; de uttalade sig exempelvis om vad som skulle ske om vissa dagar på året utmärkte sig på speciella sätt. Man var särskilt intresserad av att ställa prognoser utifrån månens vandring genom zodiaken och med utgångspunkt i månens faser. Det var denna lekmannatradition som fann sin väg till Bondepraktikan.

Skriften publicerades första gången i Tyskland år 1508, utvidgades genom tillägg och importerades sedermera till Norden, tidigast i en dansk översättning 1597.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons