Annons

Så vårdas patienter med resistenta bakterier

Kvinnlig läkare preparerar spruta.
Kvinnlig läkare preparerar spruta. Foto: Isabell Höjman/TT

Patienter måste isoleras, få antibiotika via sprutor och ibland flera sorter samtidigt. Antibiotikaresistensen ökar – så här går det till när patienter behandlas, förklarar en infektionsläkare i Uppsala för SvD.

Publicerad

Thomas Grenholm Tängdén har stor vana att ta hand om patienter med multiresistenta ESBL-bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning.

Hur ofta får sjukvården ta hand om en ESBL-patient?

– Det finns två svar. ESBL-fall ser vi varje dag, det finns omkring 10 000 fall om året i Sverige. Den svårare varianten, ESBL-CARBA, är mycket ovanlig, kanske 100 patienter drabbas i hela Sverige på ett år.

Annons

Vilka symptom har patienterna?

– En patient med vanlig ESBL kommer oftast in med en urinvägsinfektion som är svår att behandla. Ofta har de haft flera infektioner och antibiotikakurer tidigare.

– De med ESBL-CARBA är ofta svårt sjuka och inneliggande på sjukhus, exempelvis med brännskador, på en intensivvårdsavdelning. Många har också tidigare vårdats utomlands, till exempel fått akutvård efter en trafikolycka. De har så att säga importerat den resistenta bakterien.

Vad kan ni göra?

– ESBL gör att många av våra vanliga antibiotika inte fungerar. Ofta innebär det att vi måste ge antibiotikan intravenöst och inte med tabletter. Det gör också att patienterna ibland måste vara inneliggande några dygn och få sina sprutor på sjukhuset i stället för att vara hemma och ta sina tabletter. Nästan alltid blir patienten frisk.

– Bakterier med ESBL-CARBA är resistenta mot antibiotikagruppen karbapenemer och då är det mer bekymmersamt. Då kan det saknas bra alternativa behandlingar, men vi brukar ge en kombinationsbehandling med 2–3 antibiotika samtidigt. Är patienterna dessutom svårt sjuka i en annan grundsjukdom är risken stor att det inte går så bra.

Hur många dör på grund av antibiotikaresistens i Sverige?

– Enligt den senaste analysen från Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) uppskattas de svenska dödsfallen till 167 om året.

– Men det är svårt att skilja ut vad som är den faktiska dödsorsaken. Det är ofta en kombination av en infektion och att flera organ sviktar.

Ökar antalet fall med antibiotikaresistens i Sverige?

– De senaste 5–10 åren har det varit en kraftig ökning av förekomsten av ESBL.

Hur ska man bromsa den negativa utvecklingen?

– Arbeta vidare med att inte använda antibiotika i onödan. Och välja preparat som har så låg risk att orsaka resistens som möjligt. På sjukhusen måste vi vara noga med vårdhygienen och isolera patienterna om det behövs så att de resistenta bakterierna inte sprids vidare till andra patienter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons