Annons

Trossamfund: ”Moskéer är för dåligt skyddade”

Efter en rad tidigare attacker mot moskéer i Sverige har flera trossamfund fått resurser för ökad säkerhet. Men det räcker inte, enligt Nämnden för statligt trossamfund.

Stockholms moské ville exempelvis ha kameraövervakning – men fick nobben.

Under strecket
Publicerad

Moskéer är för dåligt skyddade, enligt Nämnden för statligt trossamfund.

Foto: Hasse HolmbergBild 1 av 1

Moskéer är för dåligt skyddade, enligt Nämnden för statligt trossamfund.

Foto: Hasse HolmbergBild 1 av 1
Moskéer är för dåligt skyddade, enligt Nämnden för statligt trossamfund.
Moskéer är för dåligt skyddade, enligt Nämnden för statligt trossamfund. Foto: Hasse Holmberg

Efter upprepade attacker mot moskéer för några år sedan efterlyste Islamiska samarbetsrådet resurser för bättre säkerhet för sina församlingar.

Staten införde då ett regleringsbrev för Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, en statlig myndighet som ger stöd till religiösa samfund verksamma i Sverige. Omkring 10 miljoner kronor per år öronmärks för att just förbättra säkerheten i bidragsberättigade församlingar.

Sedan stödet infördes för tre år sedan har nästan 14 miljoner kronor beviljats till olika församlingar, enligt Ingmarie Kaan, handläggare för statsbidragsfrågor vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

– Men säkerheten behöver fortfarande förbättras i många församlingar, som moskéer, säger hon.

Annons
Annons

Via nämnden kan man få anslag för exempelvis säkerhetsglas och dörrförstärkning.

Men ansökningar om övervakningskamera måste få tillstånd av länsstyrelsen, som i vissa fall kan vara en bromskloss för församlingar för att få kameraövervakning beviljad, menar Ingmarie Kaan.

Stockholms moské på Södermalm har till exempel ansökt om kameraövervakning – men fått avslag, berättar Mahmoud Khalfi, imam vid Stockholms moské, för SvD.

– Vi fick svaret att det skulle riskera integriteten. Men efter det som hänt hoppas jag att länsstyrelsen tänker om, och vi ska ansöka igen, säger Mahmoud Khalfi.

Sedan tidigare finns polisnärvaro på fredagar när moskén samlar mycket folk. Moskén har också egna vakter. Men många känner oro och behov av större trygghet, och moskéns styrelse om hur man förbättra säkerheten, berättar Mahmoud Khalfi.

Vid ansökan om kameraövervakning måste man lämna in underlag från polisen som visar att platsen i fråga är särskilt brottsutsatt, framhåller Linnéa Tegernäs, jurist på Länsstyrelsen i Stockholm.

Länsstyrelsen måste enligt kameraövervakningslagen också väga brottsrisk mot integritetsintresset, betonar hon.

– Vid platser där människor utövar sin religion, som moskéer, anses integritetsintresset väldigt högt och högre krav ställs därför på behovet av övervakning, säger Linnéa Tegernäs.

Var moskén ligger får också betydelse för bedömningen. Om en park eller gata ligger i övervakningsområdet väger integritetsintresset särskilt tungt, menar Linnéa Tegernäs.

Att det finns kameraövervakning på en sådan allmän plats som exempelvis tunnelbanan beror på att lagstiftaren har bedömt tunnelbanan som särskilt brottsutsatt generellt, enligt Linnéa Tegernäs.

Av de hundratal projekt som Nämnden för statligt trossamfund beviljat de senaste två åren rör 45 projekt muslimska församlingar, 25 projekt judiska församlingar, drygt ett tiotal ortodoxa församlingar. Bland de återstående finns bland annat mandeiska församlingar, frikyrkor och någon enstaka katolsk kyrka.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons