Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén Foto: Ahmet Sel/TT

Borde vi vara rädda för Jeff Bezos stora plan?

Han har redan en maktställning som är unik i den amerikanska kapitalismens historia. Strävar han efter världsherravälde? Nej, Amazons grundare Jeff Bezos har större mål än så.

Uppdaterad
Publicerad

1.0

Var i USA:s historia av affärsgiganter passar Jeffery Bezos in? Andrew Carnegies härdar smidde det stål som utgjorde järnvägens och städernas skelett. John D Rockefeller raffinerade 90 procent av landets olja och försåg nationen med ljus. Bill Gates skapade ett program som ansågs vara en förutsättning för att ens kunna starta en dator.

Vid 55 års ålder har Bezos aldrig dominerat en stor marknad på samma nivå. Men medan Gates förmögenhet kom från ett operativsystem och Rockefeller främst höll sig till oljekällor, pumpar och fordon, har Amazongrundarens imperium en betydligt vidare omfattning. Det saknar faktiskt motstycke i den amerikanska kapitalismens historia.

Bezos kontrollerar nästan 40 procent av all e-handel i USA. Det görs fler sökningar efter produkter på Amazon än på Google, vilket har gjort att han kunnat bygga en annonsaffär med lika stort värde som hela IBM. Amazon Web Services uppskattas kontrollera nästan hälften av molnindustrin. Företaget har 42 procent av försäljningen av pappersböcker och en tredjedel av marknaden för strömmad film. Dess videoplattform Twitch når 15 miljoner användare om dagen. Lägg Washington Post till portföljen och Jeff Bezos är utan tvekan den amerikanska kulturens mäktigaste man.

Under det senaste året har Amazon tillkännagett följande målsättningar: man ska matcha bostadsköpare med fastighetsmäklare och förse nya hem med Amazons tjänster, man ska ge den virtuella rösten Alexa tillgång till hälsouppgifter som status på recept och blodsockermätningar, man ska bygga en 280 000 kvadratkilometer stor flygplats för varutransporter utanför Cincinnati, man ska starta en ny kedja mataffärer (utöver Whole Foods som man redan äger) och man ska skicka upp mer än 3 000 satelliter i rymden för att ge världen tillgång till snabbare internet.

Annons

Anledningen till att han tjänar så mycket pengar är för att kunna ta sig ut i rymden.

Jeff Bezos satsningar är så stora och varierade att det är svårt att verkligen förstå hur hans imperium ser ut, och vilka hans mål är. Vad är det Jeff Bezos egentligen vill? Vad tror han på?

För många är han en välvillig trollkarl som levererar bekvämlighet och överflöd. För USA:s president är han ett hot. Själv håller han till stor del tyst om sina avsikter; gamla kollegor säger att de inte kan minnas att han någonsin uttryckt en politisk åsikt. I de intervjuer han gett under Amazons 25-åriga historia har han upprepat samma intetsägande anekdoter gång på gång.

För att få svar har jag tillbringat fem månader med att tala med nuvarande och tidigare chefer på Amazon, personer som arbetar för företagets konkurrenter och andra observatörer. Jeff Bezos själv har tackat nej till att medverka och nuvarande anställda har bara talat med mig mot löfte om anonymitet. Även många tidigare anställda väljer att vara anonyma eftersom de kanske någon gång kommer att vilja arbeta för ett företag som på något sätt ingår i Bezos vidsträckta koncerner.

Annons

Under dessa samtal har min bild av Bezos börjat förändras. Många av mina antaganden om honom har omintetgjorts. Och till slut har jag en helt ny uppfattning om vad som är hans slutgiltiga mål.

Bezos älskar ordet obeveklig – det återkommer gång på gång i hans brev till sina aktieägare – och jag har alltid trott att hans mål är att dominera för dominerandets skull. I en era som hyllar stora företag tycktes han ha bestämt sig för att vara störst av alla. Men att Bezos slutgiltiga mål skulle vara att dominera planeten är ett missförstånd. Hans ambitioner begränsas inte av jordens dragningskraft.

Innan Jeff Bezos bestämde sig för namnet Amazon.com funderade han på att kalla sin sajt för MakeItSo.com. ”Make it so” är en populär replik från en av hans idoler, Jean-Luc Picard, kaptenen för rymdskeppet USS Enterprise-D i ”Star Trek”. Bezos skäms inte för sitt fanatiska intresse för tv-serien och dess många spin-offs. Han har ett holdingbolag som heter Zefram, döpt efter rollfiguren som uppfann warptekniken. Han övertalade produktionsbolaget bakom ”Star Trek beyond” att ge honom en roll i filmen. Han har döpt sin hund till Kamala, efter kvinnan som är Picards perfekta men ouppnåeliga partner.

Annons

Med tiden har han rentav börjat likna Picard till utseendet. Precis som den galaktiska äventyraren, spelad av Patrick Stewart, har han skaffat sig en stenhård fysik och rakat bort de kvarvarande håren på sin skalle. En av hans vänner har sagt att den träningen är en förberedelse för dagen då han själv ska resa ut i världsrymden. Något liknade menade Bezos flickvän från high school när reportrar spårade upp henne:

– Anledningen till att han tjänar så mycket pengar är för att kunna ta sig ut i rymden.

När Jeff Bezos var avslutningstalare vid sin examen från Miami Palmetto Senior High School 1982 presenterade han en vision för mänskligheten: miljoner jordbor skulle finna nya hem i kolonier ute i rymden. En lokaltidning tolkade hans avsikt som “att få undan alla människor från jorden och sedan se hur den förvandlas till en enorm nationalpark”.

De flesta av oss förkastar så småningom våra tonårsdrömmar. Jeff Bezos har förblivit passionerat hängiven sin. Kritiker har kritiserat honom för att vara en snål filantrop, men det han själv betraktar som sitt främsta bidrag till mänskligheten är inte ett välgörande ändamål, utan det vinstdrivande företaget Blue Origin, vars mål är att uppfylla profetian i det där talet från high school. Verksamheten – att bygga raketer och infrastruktur som möjliggör resor bortom jordens atmosfär – finansierar han genom att sälja Amazonaktier värda en miljard dollar varje år. När han talar om sitt “allra viktigaste arbete” syftar han varken på Amazon, på The Washington Post eller på de två miljarder dollar han har givit till organisationer som arbetar för hemlösa och utbildning för låginkomsttagare i USA. Han syftar på Blue Origin.

Annons

Det som gör arbetet så viktigt är hans oro för att planetens växande energibehov ska överstiga dess tillgångar. Faran, säger Bezos, “är inte nödvändigtvis utrotning”, utan stillastående: “Vi kommer att tvingas sluta växa, vilket jag anser vara en väldigt dålig framtid.”

Medan andra är rädda att klimatförändringarna snart ska göra planeten obeboelig fruktar han en framtid med minskad tillväxt. Men även detta scenario är väldigt dystert: utan tillräcklig energitillgång, menar han, blir följden ransonering och svält. Därför predikar han inlevelsefullt sin tro på kolonisering av rymden: “Vi måste åka till rymden för att rädda jorden.”

Den här uppfattningen grundas i en text han läste som tonåring.

1976 skrev en fysiker på Princeton, Gerard K O’Neill, boken “The High Frontier”, som argumenterade på ett populistiskt sätt för att människan borde flytta till rymden. Den älskades av science fiction-nördar, Nasa-anställda och åldrande hippies. Bezos, som studerade vid Princeton, gick på O’Neills seminarier och drev föreningen Students for the Exploration and Development of Space. Med Blue Origin försöker han nu realisera sin gamla professors vision.

Annons

Gerard K O’Neill föreställde sig kolonier av kilometerlånga cylinderformade tuber som skulle sväva mellan jorden och månen. Livet i tuberna skulle efterlikna det på jorden, med odlingsbar jord, syresatt luft, vilda fåglar och “stränder med vågskvalp”. När Bezos beskriver dessa kolonier låter han hänryckt: ”Det här är Maui när det är som bäst, hela året. Inget regn, inga stormar, inga jordbävningar.”

Eftersom kolonierna skulle möjliggöra en tillväxt utan begränsningar skulle mänskligheten blomstra som aldrig tidigare: ”Vi skulle kunna ha en biljon människor i solsystemet, vilket betyder att vi skulle ha tusen Mozart och tusen Einsteins”, har Bezos sagt. ”Det skulle vara en otrolig civilisation.”

Han kan elda upp en publik med sina passionerade anföranden och övertygande detaljkunskap. Men det finns luckor i hans presentationer.

Vem ska styra denna nya värld? Vem ska skriva dess lagar? Vem ska bestämma vilka jordbor som ska släppas in i kolonierna? Sådana frågor besvaras inte uttryckligen. Jeff Bezos har en brinnande tro på att entreprenörer, som han själv, ska skapa framtiden. Han kommer att göra sitt bästa för att det ska bli så. Med sin förmögenhet och den megafon som den ger försöker han försäkra att hans utopi slår rot.

Annons

På sätt och vis har han redan skapat en sorts cylinderformad tub bebodd av miljoner. Den heter Amazon.com. Hans skapelse är inte bara ett företag utan ett omfattande system. Om det bara hade varit en butik som sålde i princip allt som går att sälja – och levererade det inom 48 timmar – skulle det fortfarande vara den mest häpnadsväckande skapelsen i USA:s affärshistoria. Men Amazon är både ett konkret företag och en abstraktion som är mycket mäktigare än så.

Bezos företag vänder upp och ner på gamla föreställningar om kapitalismens fundamentala natur. Det har skaffat sig en gudalik överblick över ekonomin som nationalekonomer tidigare ansåg att en enda enhet aldrig skulle kunna uppnå. Dess webbsida har 600 miljoner varor till salu och mer än tre miljoner försäljare. Genom sina kunders köphistorik har det världens mest fullständiga katalog över konsumentefterfrågan, och kan förutse både individuella och kollektiva behov. Med sitt logistikföretag och växande nätverk av lastbilar och flygplan har det insyn i det globala flödet av varor. Om marxistiska revolutionärer någonsin tog makten i USA skulle de förstatliga Amazon omedelbart.

Annons
 Jeff Bezos vid Amazons huvudkvarter i Seattle 2004.
Jeff Bezos vid Amazons huvudkvarter i Seattle 2004. Foto: Andy Rogers/AP

Det som skrämmer kritikerna är inte enbart företagets storlek, utan också dess räckvidd. I takt med att det växt har rädslan för monopol väckts – Amazon har enligt uppgift blivit granskat av den federala handelskommissionen och justitiedepartementet. Men till skillnad från Facebook har Bezos företag behållit allmänhetens tillit. 2018 fann en undersökning från Georgetown University att Amazon erhöll större förtroende än i stort sett någon annan amerikansk institution. Demokratiska väljare rankade Amazon högre än USA:s militär. I en tid som ofta tycks präglas av inkompetens och cynicism är Amazon bilden av kompetens, något så unikt som en institution som faktiskt fungerar.

Förtroendet har gjort Jeff Bezos till en ovanlig kulturell figur. Om “demokrati dör i mörker”, som Washington Posts motto numera lyder, är han den som räddar ljuset, hjälten som har vänt den anrika tidningens vandring mot undergången.

Annons

Allt eftersom Amazon har mognat har det blivit mer än ett privat företag. Mer och mer framhåller bolaget sig som en social institution som verkar för det allmännas bästa. Sedan man fått kritik för att behandla sina anställda illa – lagerarbetare uppgav att de kände sig tvingade att avstå toalettbesök för att nå produktivitetsmålen – så höjde man minimilönen och försökte sedan skuldbelägga konkurrenter som inte följde efter. Och eftersom personalen i allt högre grad ersätts av teknologi har Amazon lagt undan 700 miljoner dollar för att omskola en tredjedel av sina amerikanska anställda.

Sådant är delvis utspel för att skydda företagets rykte från anklagelser om girighet. Men det knyter även an till en äldre föreställning om företagande. I sin nuvarande form påminner Amazon om de stora företag som växte fram under efterkrigsåren i USA. När General Motors vd Charles E Wilson nominerades till att bli försvarsminister 1953 sade han till exempel: ”Jag tänkte att det som var bra för vårt land var bra för General Motors, och vice versa.”

Annons

Den tidens företagsjättar tillät fackföreningar och gav sina anställda sjukförsäkringar och pensioner, som ett sätt att undvika klassmotsättningar. Samtidigt såg liberala tänkare som John K Galbraith företagen som basen för en välvillig social ordning. Galbraith ansåg att näringslivet kunde utnyttjas för att tjäna andra syften än det egna vinstintresset, så länge detta vägdes upp av “balanserande makter” som regering och organiserade arbetare.

I dag har de krafterna försvagats. Fackföreningarna är harmlösa spillror av sina forna jag, och deras försök att organisera Amazons anställda har stoppats av företaget. Staten har inte reglerat något på länge. Det saknas en balanserande makt som skulle kunna hålla tillbaka Amazon – som visserligen är ett enormt företag, men samtidigt också en förlängning av en enda egensinnig man med en otrolig förmåga att anpassa världen till sina värderingar.

2.0

Efter att Jackie Bezos brådstörtade äktenskap med en kringresande cirkusartist hade upplösts ägnade hon sig helt åt deras enda barn. Tonårsmamman från Albuquerque blev sin sons intellektuella förkämpe. Hon körde sex mil om dagen så att han kunde gå i en förskola för extra begåvade barn i Houston. När han hamnade på väntelista till klassen för högpresterande på mellanstadiet så bearbetade hon byråkraterna tills de gjorde ett undantag och släppte in honom. Hon uppmuntrade sin sons intresse för tekniska prylar genom att ständigt skjutsa honom till butiken Radio Shack.

Annons

– Jag har alltid varit akademiskt smart, har Jeff Bezos själv sagt.

På Princeton funderade han på att bli teoretisk fysiker. På Wall Street värvades han av D E Shaw, 90-talets smartaste och mest äventyrliga hedgefond. Företaget brukade skicka brev till de topprankade studenterna på de bästa universiteten och skriva: “Vår inställning till rekrytering är skamlöst elitistisk.”

Dataforskaren som grundade firman, David E Shaw, hade varit inblandad i skapandet av internet på 80-talet. Det gav honom en ovanlig insikt i den kommande revolutionen och dess kommersiella följder. Han ålade Jeff Bezos att försöka hitta affärsmöjligheter inom mediet – en uppgift som ledde Bezos till hans egen stora idé.

När Jeff Bezos skapade Amazon 1994 var det med målet att bygga en sorts geni-aristokrati, ett ställe där de intelligenta skulle stiga högst i graderna. Han frågade jobbsökande om deras resultat på högskoleprovet SAT. Företagets femte anställde, Nicholas Lovejoy, har sagt att anställningsintervjuerna var som ett test i Sokrates skola. Bezos kunde testa de sökande logiska förmåga med frågor som ”varför är manhålsluckor runda?”. Han tänkte på talang i darwinistiska termer.

Annons

– Ett av hans motton var att varje gång vi anställde någon skulle denne höja ribban för nästa anställning, så att den genomsnittliga talangnivån hela tiden höjdes, säger Nicholas Lovejoy.

Sett till det naturliga urvalets logik var det knappast givet att just en bokhandel skulle bli det dominerande företaget i den digitala ekonomin. Redan i Amazons barndom undvek Bezos frågor om vilken riktning hans företag skulle ta. Men under tiden på D E Shaw hade han testat iden om en “allt-i-ett-affär” på David Shaw. Och han gav alltid intryck av att ha stora planer.

När du ska på ett möte med Bezos så är du inställd på att världen ska gå under.

Amazon klumpas ofta ihop med Silicon Valley. I grund och botten är företaget dock mer en återförsäljare än ett techbolag. Amazon tvingades kämpa sig in på en tuff marknad med konkurrenter som Barnes & Noble, Walmart och Target. Inom detaljhandeln är det i regel företagen med de minsta marginalerna som klarar sig bäst, och en svag december kan förstöra ett helt år. Jeff Bezos var tvungen att oroa sig över en eventuell framtida kollaps. På snåla Amazon kom det inga stora bonusar vid årets slut, cheferna flög inte business class och det fanns inga skålar med gratis hälsogodis i kontorsköken.

Annons

Han var knappast en lågmäld ledare, särskilt inte under företagets unga år. För att forma organisationen efter sin avbild gick han ofta till attack mot de som inte nådde upp till hans höga krav. Journalisten Brad Stones bok om Amazon, “The everything store”, innehåller många exempel på dräpande kommentarer: “Är du lat eller bara inkompetent?” “Det här dokumentet skrevs uppenbarligen av b-laget. Kan någon ge mig a-lagets dokument?” “Varför förstör ni mitt liv?” Bezos intelligens och öga för detaljer – som en fotnot eller ett appendix – väckte både beundran och fasa.

– När du ska på ett möte med Bezos så är du inställd på att världen ska gå under, säger en före detta chef. 

– Man tänker: jag har förberett mig i tre veckors tid. Jag har frågat varenda jävla person som jag känner vilka frågor som kan tänkas ställas. Sedan ställer Bezos den enda frågan man inte har tänkt på.

Företagets tillväxt fick Jeff Bezos att anpassa sina metoder. Han skapade en ny sorts tjänst, tekniska rådgivare, vars uppdrag var att sprida hans vision till toppcheferna. De tekniska rådgivarna fick först följa sin mästare i åtminstone ett års tid, och blev sedan vad cheferna skämtsamt kallade “Jeffbotar”. Bezos ledarstil beskrevs i termer av system och procedurer. Det tillät honom att dra ner på sin fysiska närvaro – även när han inte satt med i ett möte fanns han på sätt och vis där.

Annons

2002 sammanfattade företaget Bezos tankar om ledarskap i en rad principer, som “uppfinn och förenkla”, “var inställd på handling” och “visa beslutsamhet, säg emot och engagera dig”. Den heligaste är “fokusera på kunden” – att alltid ta beslut med målet att göra kunden nöjd, snarare än att fixera sig vid konkurrenterna.

Toppen i Amazons organisation är det så kallade S-teamet, det seniora teamet, 17 chefer som regelbundet träffar Jeff Bezos för att diskutera företagets tyngsta beslut. Gruppen har absorberat hans metoder och applicerar dem i de delar av företaget som han inte kan nå själv. När en chef har nått S-teamet stannar hen där. Eller snarare han – teamet är homogent. Det finns inga afroamerikaner och den enda kvinnan är HR-chef. En tidigare teamchef, som är mörkhyad, säger att när toppchefer på Amazon hör ordet mångfald tolkar de det som att “sänka standarden”.

Amazon har rekryterat mer än 150 disputerade ekonomer och har därmed fler anställda ekonomer än något av USA:s universitet.
Amazon har rekryterat mer än 150 disputerade ekonomer och har därmed fler anställda ekonomer än något av USA:s universitet. Foto: Ahmet Sel/TT
Annons

Jeff Bezos har byggt sin organisation så att den ska vara antibyråkratisk. För att motverka att grupper växer för mycket har han en princip som kallas “två pizzor-team”. Iden är att ett arbetslag ska vara litet nog att alla i det kan bli mätta på två pizzor.

I sina lager har Amazon använt tv-spel för att motivera sina anställda – spelen registrerar resultat, ställer anställda mot varandra och pressar dem att bli snabbare. Två pizzor-teamet är en mer subtil version av samma metod. De små teamen ger känslan att man äger sina projekt. Men de anställda kan även bli mer rädda för att misslyckas, eftersom det inte finns någon större grupp att gömma sig i eller dela ansvaret för ett misslyckande med.

Jeff Bezos insisterar också på att alla planer presenteras i sexsidiga PM, skrivna i fullständiga meningar. Denna metod föddes ur hans uppfattning att Powerpoint hade blivit ett verktyg för att dölja otydliga idéer. Att skriva kräver en mer linjär sorts tänkande, ansåg Bezos.

– Om du inte kan skriva ner det, så är du inte redo att försvara det, som en tidigare anställd, John Rossman, beskriver saken.

Annons

De senaste åren har Amazon rekryterat mer än 150 disputerade ekonomer. Företaget har därmed fler anställda ekonomer än något av USA:s universitet. Men medan andra företag brukar placera dessa centralt i organisationen, där de gör prognoser och formulerar policyer, placerar Amazon ut sina ekonomer i olika team, där de utför experiment som ska möjliggöra en mer effektiv manipulation av konsumenternas beteende.

Obeveklig må vara Bezos favoritord, men han talar också om värdet av förflyttning. När jag pratar med anställda vid Amazons huvudkontor säger de att det de uppskattar mest med sin arbetsgivare är att de tillåtas vara självständiga. När de väl formulerat en plan på ett godkänt sexsidigt PM, har de fritt spelrum att förverkliga den, utan att behöva en massa godkännanden. Denna inställning har hjälpt Amazon att ständigt kunna expandera till närliggande affärsområden – eller rentav affärsområden som företaget vid en första anblick inte verkar ha någon koppling till alls. Med hjälp av sin ständigt växande data om konsumenter, leverantörer, behov och beteenden hittar man ständigt nya möjligheter att växa.

Annons

Så vad är Amazon? Det är en förvirrande fråga. Företaget har fått sitt namn från världens största flod, som också har bifloder i alla möjliga riktningar. Ordet ”återförsäljare” ringar knappast in ett företag som även utvecklar AI, tillverkar fysiska produkter, levererar webbtjänster och har en egen filmstudio. Men att beskriva det som ett konglomerat är inte heller rätt, eftersom så många av dess företag är tätt integrerade, eller kommer att bli det.

När jag ställer frågan till Amazonanställda får jag känslan av att de betraktar företaget som ett paradigm – ett speciellt sätt att ta beslut, en samling värderingar, Jeff Bezos syn på världen förlängd genom 600 000 anställda. Utifrån ett sådant perspektiv har företagets expansion inte någon naturlig begränsning.

3.0

I slutet av 2012 förberedde sig Donald Graham för att sälja sitt arv, The Washington Post. Han ville lämna över tidningen till någon som hade tillräckligt stora tillgångar för att hålla en stabil kurs genom nästa lågkonjunktur, som var teknikkunnig nog att slutföra tidningens digitala övergång och som förstod den djupare betydelsen av ledarskap. Han hade en kort lista på tänkbara ägare som han kontaktade: finansmannen David M Rubenstein; tidigare borgmästaren i New York, Michael Bloomberg; grundaren av Ebay, Pierre Omidyar. Och Jeff Bezos.

Annons

Det sista namnet lockade lite extra. Donald Graham hade träffat sin vän och rådgivare Warren Buffett som sagt att han betraktade Bezos som “den bästa vd:n i USA”. Efter bestämde sig Graham för att skaffa sig en bättre bild av Bezos ideologiska preferenser.

– Jag gjorde en sökning på Google och hittade ingenting, i princip ingenting för att vara någon med en sådan förmögenhet. Jag visste inte var han stod politiskt.

Washington Posts förstasida den 6 augusti 2013, en dag efter att det offentliggjorts att Amazongrundaren Jeff Bezos hade köpt den anrika tidningen för 250 miljoner dollar.
Washington Posts förstasida den 6 augusti 2013, en dag efter att det offentliggjorts att Amazongrundaren Jeff Bezos hade köpt den anrika tidningen för 250 miljoner dollar. Foto: Evan Vucci/AP

Detta, tyckte Donald Graham, tydde på att Bezos var en perfekt tidningsägare. Han skickade en budbärare med sitt erbjudande. Det ledde till ett artigt men knappast lovande samtal. Jeff Bezos avfärdade inte möjligheten att bjuda på Washington Post, men visade ingen påtaglig entusiasm heller. Sedan hörde han inte av sig på flera månader.

Annons

Bezos hade gjort sig känd för att ogilla tröga institutioner. Han såg sig själv som ett verktyg för kreativ förstörelse och hade mycket lite sympati för de som drabbades. “Även välmenande grindvakter stoppar innovation”, skrev han 2011. Han kritiserade bokförläggare, vars makt Amazon hade bestämt sig för att minska, och uttryckte en liknande syn på självgoda gammelmediekolosser som försökte bevara sin kulturella makt.

Det liknade ingen annan affär jag tidigare gjort.

Så det kom som en överraskning när Bezos, efter månader av tystnad, skickade ett tre meningar långt mejl där han uttryckte sitt intresse för Washington Post. Donald Graham träffade honom på lunch i Sun Valley, Idaho, där de båda skulle delta i en konferens. De åt varsin smörgås och Graham körde en sorts omvänt säljsnack – han räknade upp allt som är svårt med att äga en tidning. Han ville att Jeff Bezos skulle förstå hur självdestruktivt det är för en tidning att försöka sälja in företag eller åsikter.

Villkoren kring köpen förhandlade de två männen knappt om alls.

Annons

– Vi åt brunch två gånger och i slutet av veckan skakade vi hand, det liknade ingen annan affär jag tidigare gjort, säger Donald Graham.

Mannen som hade fördömt grindvakter vaktade plötsligt en av landets viktigaste grindar.

Att köpa Washington Post var finansiellt sett ingen stor sak för Jeff Bezos. Förutom de miljarder han ägde i form av Amazonaktier hade han tidigt investerat i både Google och Uber. När Uber börsnoterades tjänade han uppskattningsvis 400 miljoner dollar, långt mer än han betalade för tidningen.

Men köpet var en vändpunkt för hans rykte – och det gav honom en ny position. Han tog över Washington Post i ett läge då Amazon låg i strid med New Yorks medier. Killen som hade uttryckt sin beundran för Kazuo Ishiguros romaner och skapat ett coolt nytt sätt att köpa böcker sågs nu i vissa kretsar som en fiende till litteraturen. I ett PM som läckte till medierna hade han kort dessförinnan bett S-teamet att begrunda hur Amazon skulle kunna undvika att bli lika fruktat som Walmart, Goldman Sachs och Microsoft. Även om det inte var därför han köpte Washington Post måste tanken ha dykt upp när han funderade på erbjudandet. Att rädda en sådan samhällsinstitution var en chans att förändra bilden av sitt arv.

Annons

Bezos håller Washington Post separat från Amazon, men sköter tidningen i samma expansiva anda. Han har svurit att varje dollar i vinst ska återinvesteras i företaget. Under de sex år han ägt tidningen har antalet anställda journalister gått från 500 till drygt 850.

Hans flytt till Washington har varit långsam och besvärlig. Det dröjde flera månader innan han ens besökte redaktionen. Han verkade inte ha något känslomässigt engagemang i tidningen – inte förrän han plötsligt tog sitt privatplan till Iran för att hämta hem reportern Jason Rezaian som suttit fängslad där i 18 månader. Medierna hyllade Bezos för att han engagerade sig så starkt i sin reporters öde.

Och när han väl insåg att Washington skulle bli hans nya centrum, då var han snabb att etablera sig. 2016 betalade han 23 miljoner dollar för ett gammalt museum bestående av två pampiga sammanslagna hus, det ena ritat av John Russell Pope, arkitekten bakom Thomas Jefferson-monumentet. Bezos lät inreda den ena byggnaden som sitt privata hem och den andra för sociala tillställningar. Magasinet Washingtonian, som kom över ritningarna, skrev att det skulle likna “en Washington-bjudningarnas dödsstjärna”.

Annons

Samtidigt som Jeff Bezos gjorde sig hemmastadd i Washington gjorde också hans företag det – men på sina egna villkor.

Under åren med Obama som president hade de stora techföretagens chefer regelbundet varit i Vita huset. Gästlistor visar att Google gjorde fler besök än något annat amerikanskt företag. Det handlade, enligt företagen själva, om att slåss för ett fritt internet, bevara ett neutralt nät och förhindra att giriga telekombolag skulle kunna kväva friheten i mediet. Men medan Silicon Valley-bolagen lagt ner stora resurser på att påverka politiken, hade Amazon ofta varit likgiltigt. Man verkade bry sig mindre om politik än om lukrativa kontrakt. När man nu närmade sig regeringen var det som ännu en kund att ha i fokus.

I sju års tid hade vi ingen riktig konkurrens. Det är otroligt.

I dag kan det tyckas svårt att minnas med vilken värme Barack Obama omhuldade techindustrin, och hur välvilligt de stora bolagen återgäldade det med kampanjdonationer. Men det fanns en mindre uppenbar anledning till alliansen: Obama var i stort behov av en armé technördar. Enligt den policy som kallades Cloud First uppmanade regeringen den federala byråkratin att koppla upp sig mot molnet, vilket skulle spara pengar och skydda känsligt material på ett mer effektivt sätt.

Annons

Det skulle också leda till att Amazon tjänade miljarder.

Företaget hade gjort sin satsning på lagring i molnet långt innan konkurrenterna: Amazon Web Services, en uppsättning serverhallar jorden runt som hyr ut plats för datalagring med hög säkerhet till en låg kostnad. Om detaljhandel var en frustrerande lågmarginalaffär så låg det här nära ren vinst. Och Amazon var ensamt på banan.

– I sju års tid hade vi ingen riktig konkurrens. Det är otroligt, skröt Jeff Bezos förra året.

Apple, meddelandetjänsten Slack och mängder av startups finns på AWS. Till och med en del av Amazons konkurrenter, som Netflix, lagrar data hos dem. Walmart vägrar, med hänvisning till en oro över att placera sina hemligheter på sin konkurrents servrar. Därmed är företaget mer misstänksamt än den amerikanska underrättelsetjänsten – 2013 betalade CIA 600 miljoner dollar för att lägga sin data i Amazons moln.

Flera stora techbolag har haft moraliska betänkligheter över att beblanda sig med landets underrättelsetjänst. Jeff Bezos har aldrig uttryckt något sådant. Hans morfar utvecklade robotförsvarssystem för Pentagon och var föreståndare för kärnvapenlaboratorier. Själv växte han upp i rymdålderns romantik, en tid då storföretag och regeringen gick arm i arm mot stora nationella mål. Att vara betrodd med att skydda USA:s hemligaste byrås känsliga uppgifter är för honom främst ett nytt argument att använda i säljsamtal.

Annons

Så småningom slog även Amazon in på bakvägarna till makten i Washington genom att anlita tre före detta kongressledamöter som lobbyister. Man hade ju mer till salu än molnkontrakt. Amazon sålde mjukvara för ansiktsigenkänning till det amerikanska polisväsendet. Man har även försökt bli portalen för myndigheternas inköp av kontorsmaterial, stolar, kaffebönor och elektronik. Det är inget obetydligt affärsområde, USA:s regering lägger mer än 50 miljarder dollar på sådana produkter varje år.

2017 skrev Amazon under ett avtal med en organisation som kallas US Communities, och som förhandlar på uppdrag av mer än 55 000 enheter i countyn och kommuner (skoldistrikt, bibliotek, polisdistrikt) om att köpa kritor, elektronik, böcker och så vidare. En rapport från organisationen Institute for Local Self-Reliance har visat att en allt större del av de saker som finns i offentliga miljöer är levererade av Amazon.

Det finns dock en bitter ironi i Amazons allt starkare relation med den amerikanska regeringen. Förra året betalade företaget inte en enda cent i federal skatt. Det har bemästrat konsten att undvika skatt genom att utnyttja utländska skatteparadis och tråckla sig genom de till synes oändliga kryphål som revisorer kan uppfinna. Amazon bidrar inte till nationens skattkista, men offentliga medel strömmar in på dess egna konton. Företaget har växt till enorm storlek, delvis genom att undvika skatt. Regeringen belönar detta med gigantiska kontrakt som gör det ännu större.

Annons

Samtidigt attackerar USA:s president Jeff Bezos skoningslöst. I Donald Trumps populistiska, moralistiska teater spelar “Jeff Bozo” rollen som magnat. Han krossar små företag, han lurar postverket, han gör smygpropaganda för sina ena affärsmål i tidningen som presidenten kallar “Amazon Washington Post”. Under presidentkampanjen 2016 lovade Trump att använda statsmaskineriet för att straffa Amazon: “Om jag blir president, då kommer de att få problem”. Don Grahams varningar om nackdelarna med att äga en tidning började se ut som profetior.

Jeff Bezos har inte alltid viftat undan påhoppen. På Twitter skämtade han en gång om att skicka ut Donald Trump i världsrymden. Men med tanke på att han har både regeringen och republikanska stater som kunder, så skulle han nog helst slippa presidentens fientlighet.

– Om Trump hade vetat hur mycket kontakt Bezos har haft med företrädare i regeringskansliet skulle han bli galen, säger en före detta anställd vid Vita huset.

Amazon sålde mjukvara för ansiktsigenkänning till det amerikanska polisväsendet. I oktober 2018 i Seattle höll demonstranter upp bilder på Amazons Jeff Bezos under en protest mot företagets ansiktsigenkänningssystem "Rekognition".
Amazon sålde mjukvara för ansiktsigenkänning till det amerikanska polisväsendet. I oktober 2018 i Seattle höll demonstranter upp bilder på Amazons Jeff Bezos under en protest mot företagets ansiktsigenkänningssystem "Rekognition". Foto: Elaine Thompson/AP
Annons

Hösten 2017 lanserade Pentagon ett projekt som heter Joint Enterprise Defense Infrastructure, eller JEDI. Det går ut på flytta försvarsdepartementets data till ett centraliserat moln, så att myndigheten kan använda artificiell intelligens bättre och kommunicera lättare med avlägset belägna slagfält. För detta var man beredd att betala tio miljarder dollar under tio år. Techbolagen kämpade ursinnigt för att vinna kontraktet. Och eftersom Amazon betraktades som favorit i racet fick företaget ta emot många attacker.

En konkurrent, företaget Oracle, försökte stoppa Amazon i rätten. Man målade upp ett ondskefullt scenario om hur Amazon skulle infiltrera Pentagon. Det handlade dels om en före detta konsult för Amazon Web Services som fått ett toppjobb hos försvarsministern, dels om en projektledare som kommit till Pentagon från Amazon. Till och med medan han arbetade för regeringen hade denne twittrat: “En gång Amazon, alltid Amazon”. Oracle hävdade att han visat prov på detta genom att utforma JEDI för att passa sin förra arbetsgivare. Och när Pentagon senare tillkännagav specifikationerna för projektet var det bara Amazon och Microsoft kvalificerade sig.

Annons

Pentagon var precis på väg att bestämma vilket företag som skulle sköta JEDI sommaren 2019. Då tillkännagav den nye försvarsministern Mark Esper att han hade skjutit upp beslutet och skulle se över kontraktet. En tjänsteman på Pentagon uppger för mig att Donald Trump hade sett Fox News-profilen Tucker Carlson uttala sig mot JEDI, och bett om en förklaring. Trump tycks inte ha kunnat motstå chansen att trycka till sin fiende Bezos och ta död på Amazons chans att tjäna ytterligare tio miljarder dollar.

Det är svårt att inte känna med Bezos. Men Trumps illvilja – och den signal han sänder ut när han straffar en tidningsägare – innebär inte att det är illegitimt att ifrågasätta Amazons position. Kritiker menar att regeringen inte borde göra sig beroende av ett enda företag, särskilt inte när det gäller ett så viktigt projekt, samt att lagringen av alla hemligheter hos en enda leverantör gör Pentagon sårbart.

JEDI är bara en av många frågor kring regeringens relation till Amazon. Försöket att bygga ett andra huvudkontor i Queens väckte en oro för att offentliga medel stod för företagets tillväxt – New York tycktes ge skattelättnader och bidrag till ett bolag som knappast behövde stöd. Nu byggs ett liknande kontor utanför Washington. Amazon följer i sin ägares spår.

Annons

Precis som Jeff Bezos har nästlat sig in bland Washingtons makthavare kommer ytterligare tusentals amazoner att inta staden. Chefer kommer att skicka sina barn till samma fina skolor som journalister, lobbyister och högt uppsatta regeringstjänstemän. Etablissemanget kommer att assimilera nya miljonärer som migrerat från “det andra Washington”. Amazons makt över marknaden kommer att matchas av den politiska makten. Statens intressen och intresset hos ett enormt företag riskerar att beblandas – vilket historiskt sett aldrig har varit bra för demokratin.

4.0

2018, på National Space Societys årliga möte, tilldelades Jeff Bezos en utmärkelse, The Gerard K O’Neill Memorial Award for Space Settlement Advocacy. Efter den följande middagen till hans ära klev Bezos upp på scenen för att svara på frågor. Men först sköt han in en egen fråga:

– Är det någon i publiken som tittar på en tv-serie som heter “The Expanse”?

Det var en publikfriande fråga som besvarades med applåder, rop och visslingar. “The Expanse”, som visats på kanalen Syfy, handlar om en rymdkolonis kamp för överlevnad. Serien utspelar sig i en avlägsen framtid och är baserad på romaner som Jeff Bezos älskar. Men trots att den hade hängivna fans hade serien lagts ner.

Annons

På scenen ställde Jeff Bezos en ny fråga:

– Visste ni att skådespelarna i “The Expanse” är här?

Han bad ensemblen att ställa sig upp. Under sina år som ägare av en filmstudio har han lärt sig det dramatiska värdet av en paus. Sedan fortsatte han:

– För tio minuter sedan fick jag reda på att “The Expanse” är räddad.

Självklart var det han själv som hade gjort det. Nu kunde han njuta av publikens eufori.

“The Expanse” var bara ett litet tillägg till Jeff Bezos Hollywood-imperium, som snart kommer att inhysas i gamla Culver Studios, där Hitchcock en gång filmade “Rebecca” och Scorsese “Raging Bull”. Amazon lägger mellan fem och sex miljarder dollar på tv-serier och filmer i år.

När Bezos tillkännagav Amazons ankomst till Hollywood var det med ett rakt och revolutionärt budskap. Han svor att skapa “ett helt nytt sätt att göra film”, som han sa till tidningen Wired. Amazon skapade en hemsida dit alla, oberoende av erfarenhet, kunde skicka in manus. Data skulle driva de projekt som beställdes – några i företaget kallade det ett äktenskap mellan “konst och vetenskap”.

Annons

Bezos dyker alltid upp. Han skulle komma till öppnandet av ett kuvert.

Skrävlandet om denna oortodoxa inställning stämde inte helt. När företaget producerat sin andra omgång piloter 2014 analyserade man mönster i tittandet, och lade sedan slutsatserna åt sidan. Bezos kom själv till mötet och meddelande att Amazon skulle gå vidare med den av piloterna som fått lägst tittarsiffror “Transparent”, en serie om en transsexuell förälder till tre vuxna barn.

“Transparent” hyllades av kritikerna och blev mallen för Amazon Studios. I stället för att satsa på en masspublik definierade man sig som en indiestudio som vände sig till en urban övre medelklass, trots att cheferna själva var långt från hipsters.

– När Lena Dunham kom med en pitch frågade de ”vem är Lena Dunham?”, säger en före detta chef på Amazons bokförlag.

Amazon Studios var tvunget att hålla sig till en av Amazons ledarskapsprinciper: sparsamhet. Cheferna letade genom andra bolags högar av refuserade manus för att hitta något okonventionellt. Snålheten visade gynna kreativitet.

Annons

Amazon vann Golden Globes år efter år. När kameran gled över publiken för att fånga reaktioner glänste Jeff Bezos omisskännliga skalp i rutan. Kollegor berättar att han gladdes påtagligt av utmärkelserna. För att krusa de människor som sitter i juryerna för stora film- och tv-priser höll han fester i sitt hus i Beverly Hills.

Utifrån äldre intervjuer med Jeff Bezos hade det varit svårt att tro att han drömde om att bli kung av Hollywood – eller att filmstjärnor som Matt Damon en dag skulle lägga armen om hans axlar och posera som om de var polare. När han pratade om sin egen nördighet var han självutplånande, ibland på ett plågsamt sätt. En gång sa han till Playboy: “Jag är inte typen som kvinnor blir kära i. Jag växer hos dem, som svamp.”

Men Hollywood är berusande. Precis som i Washington lät han sig sugas in i en ny kultur. Han började gå på fester hos kända producenter. En Hollywood-chef säger till mig:

– Bezos dyker alltid upp. Han skulle komma till öppnandet av ett kuvert.

Om Jeff Bezos ombeds att motivera Amazons investering i Hollywood svarar han:

Annons

– När vi vinner en Golden Globe hjälper det oss att sälja fler skor.

Det är ett sätt att säga att man är annorlunda än sina konkurrenter. Amazon är inte bara en strömmad tv-tjänst (som Netflix) eller en samling kanaler (som Comcast). Amazon är ett stängt ekosystem och dess videoutbud är ett hyfsat billigt skäl för människor att börja leva i det.

Det finns ett utopiskt inslag som jag tycker mycket om.

Detta märks bland annat på vilka värden man använder för att bedöma framgången för sina program. Amazon mäter tittarvanorna hos de användare som anmält sig att prova tjänsten Amazon Prime gratis, och räknar ut hur många nya abonnemang varje serie genererar. När man ska bestämma om en serie ska få fortsätta jämför man produktionskostnaderna med antalet abonnemang. Till och med en Golden Globe-vinnare som “I Love Dick” läggs ner om siffrorna är för dåliga.

Sunil Gupta är professor vid Harvard Business School och har studerat Amazons affärsmodell.

– När Amazon startade Prime kostade tjänsten 79 dollar och förmånen var att man fick fri leverans på två dagar. De flesta smarta människor räknar efter och frågar sig: är det verkligen värt 79 dollar? Men Bezos säger, “Jag vill inte att du räknar efter. Så jag slänger in filmer och andra förmåner som gör det svårt att räkna ut det egentliga värdet”, säger han.

Annons

När Prime skapades 2005 insisterade Jeff Bezos på att priset skulle vara högt, så att det kändes som ett riktigt åtagande. Konsumenterna skulle sedan kompensera för denna stora utgift genom att troget konsumera genom Amazon. Det visade sig vara ett mästardrag.

I dag har man 100 miljoner Prime-abonnenter, som enligt en undersökning av Consumer Intelligence Research Partners lägger 1 400 dollar om året på köp hos Amazon. (Amerikaner som inte är abonnenter lägger i genomsnitt 600 dollar.) 93 procent av kunderna behåller sitt abonnemang efter det första året, 98 procent efter det andra. Och varje gång abonnemangen förnyas får företaget nya miljarder i kassan. Jeff Bezos har förvandlat sin sajt till en nästan omedveten vana.

Allt eftersom han fördjupat sitt engagemang i filmstudion så har den börjat göra större satsningar i linje med hans smak. Men lade 250 miljoner dollar på att köpa rättigheterna till en “Sagan om Ringen”-tv-serie. Man uppges ha betalat niosiffrigt för att anlita det gifta paret bakom HBO:s “Westworld”, och man har planer på att filmatisera science fiction-romaner av Neal Stephenson och William Gibson. Jeff Bezos har själv varit inblandad i att förverkliga projekten. Han kontaktade personligen J R R Tolkiens efterlevande när “Sagan om ringen”-affären stod och vägde.

Annons

När han en gång fick frågan varför han gillar science fiction-författaren Iain M Banks böcker sade han:

– Det finns ett utopiskt inslag som jag tycker mycket om.

Kommentaren tyder på en viss självkännedom. Trots hans teknokratiska instinkter, ingenjörsutbildning och hedgefondgeni så finns det en romantisk impuls som samexisterar med hans rationalism. Ibland tar den över.

5.0

Jag avskyr att titta igenom min köphistorik hos Amazon, decennier fyllda av saker jag knappast har behövt. Återvinningen utanför mitt hus är fullproppad av kartonger med företagets logotyp – pilar böjda i leenden. Ibland föreställer jag mig att det där leendet är Amazon som får ett skratt på min bekostnad.

När vi förlitar oss på Amazon, får Amazon ett övertag. Att sälja via sajten är att bli utsatt för ett system med disciplin och bestraffning. Amazon bestämmer hur många saker en säljare kan lägga i en kartong och hur stora kartongerna får vara. Den som inte håller sig till reglerna får böter. Om ett företag som säljer via Amazon Marketplace känner sig orättvist behandlat finns inte mycket att göra – i kontraktet avsäger det sig nämligen rätten att stämma Amazon. Det är ett villkor för servicen.

Annons

Kan man ens välja bort Amazon längre? Det är en fråga som fler företag än konsumenter ställer sig.

Foto: Bayne Stanley/TT

Nike meddelade nyligen att företaget återigen kommer att sluta sälja sina produkter på Amazon, efter att ha velat fram och tillbaka genom åren. Men även under de perioder då Nike inte funnits där har det sålts fler Nike-kläder på Amazon än av något annat märke. Vem som helst kan ju sälja Nike-skor utan att behöva förklara hur denne fått tag i sitt lager. Och även om Amazon säger att man förbjuder försäljning av piratkopierade varor rapporterade Wired att sex av tio bästsäljande tröjor under damernas fotbolls-VM 2019 troligen var kopior.

Enligt Ben Thompson, grundare av tekniksajten Stratechery, är Amazons stora plan att leverera logistiken “för i princip alla och allting”. Om allt färdas genom Amazon kommer företaget att kunna samla in “skatt” på en häpnadsväckande mängd transaktioner, menar Thompson.

Annons

När en vara väntar på att bli såld i ett Amazonlager betalar säljaren hyra. När företaget säljer abonnemang på kabelkanaler som Showtime och Starz tar man enligt uppgift mellan 15 och 50 procent i avgift. Amazon erbjuder också försäljare att köpa bättre placering i sökningarna på sajten, och man har reserverat platsen allra längst upp för reklam. Vill ett företag få full tillgång till Amazons tjänster måste det betala avgifterna.

På så vis har mannen som vill efterlikna den heroiska Jean-Luc Picard byggt ett företag som mer liknar Picards ärkefiender Borgerna, ett samhällsslukande kollektiv som säger till sina offer “ni kommer att bli assimilerade” och ”motstånd är meningslöst”.

Till syvende och sist går det som är beundransvärt och det som är oroväckande med Amazon samman. Det går att hitta allting på dess sajt, vilket gör det till den bästa shoppingupplevelsen någonsin. Det går att hitta allting på dess sajt, vilket betyder att makten över marknaden är farligt koncentrerad. Amazons smarta högtalare har den magiska förmågan att översätta det talade ordet till elektronisk aktivitet, samtidigt kan Amazons ringklockor med kamera skicka videor till polisen.

Annons

Med sin unika ledningsstruktur och omfattande insamling av data kan Amazon starta nya företag helt utan ansträngning. Jeff Bezos har vunnit kapitalismen. Frågan blir: är vi okej med det?

På Jeff Bezos ranch i västra Texas ligger det ett berg. Insprängt i det finns delar som, när de är färdigbyggda, kommer att driva den så kallade ”Clock of the Long Now”, det långa nuets klocka. Den är designad för att hålla tiden perfekt i 10 000 år, med en visare som flyttar sig var hundrade år. Bezos har betalat 42 miljoner dollar för att finansiera konstruktionen, ett försök att frigöra människan från nuet, utvidga artens uppfattning om tid. Han har sagt att om människor “tänker långsiktigt så kan vi åstadkomma saker vi annars inte skulle kunna åstadkomma”.

I Amazons personalutvärderingar ombeds de anställda uppge vilken deras “superkraft” är. Jag antar att Jeff Bezos själv skulle svara sin förmåga att förutse framtiden. Han grubblar på detaljer utan att offra sitt fokus på det slutgiltiga målet. Det är därför han kan mana ett av sina företag att bemästra marknaden för livsmedelsbutiker, samtidigt som han manar ett annat att skicka astronauter till månen med hopp om att utvinna resurser som kan föda kolonier. Bezos tror inte att han själv kommer att kunna besöka en sådan koloni – de kommer inte att behövas förrän efter hans död – men det minskar inte intensiteten i hans ansträngningar.

Annons

Att Donald Trump har valt Jeff Bezos som nemesis är passande. De representerar motsatta reaktioner på allt som är dysfunktionellt med USA. Ställd inför en känslostyrd och manipulativ president är det svårt att inte längta efter ett teknokratiskt alternativ, att önska sig en utopi av kompetens och regler. Medan Trump kör landet i botten bygger Bezos saker som fungerar som utlovat.

Men erosionen av demokrati sker på olika sätt. Ohämmad privat makt kanske inte tycks som ett särskilt stort hot när offentlig makt missbrukas på Trumps sätt. Men vi måste tänka som Bezos gör, långsiktigt, innan vi låter så mycket ansvar samlas hos en enda man, utan att en enda röst har fallit på honom.

Jeff Bezos företag antar roller som en gång var reserverade för staten. Det har blivit en nationell infrastruktur, det skapar framtidens arbetsplatser med sina robotar, det kommer att fylla skyarna med sina drönare, dess webbsida avgör vilka företag som lyckas och vilka som inte gör det. Hans investeringar i rymdresor kan förändra rymden.

Oförmågan hos det politiska systemet att inse problemet med Bezos makt, och att kontrollera den, garanterar han får sitt långa nu. Han är fixerad vid det avståndet eftersom han vet att det tillhör honom.

Jeff Bezos vid Amazons huvudkvarter i Seattle 2004.

Foto: Andy Rogers/APBild 1 av 5

Amazon har rekryterat mer än 150 disputerade ekonomer och har därmed fler anställda ekonomer än något av USA:s universitet.

Foto: Ahmet Sel/TT Bild 2 av 5

Washington Posts förstasida den 6 augusti 2013, en dag efter att det offentliggjorts att Amazongrundaren Jeff Bezos hade köpt den anrika tidningen för 250 miljoner dollar.

Foto: Evan Vucci/APBild 3 av 5

Amazon sålde mjukvara för ansiktsigenkänning till det amerikanska polisväsendet. I oktober 2018 i Seattle höll demonstranter upp bilder på Amazons Jeff Bezos under en protest mot företagets ansiktsigenkänningssystem "Rekognition".

Foto: Elaine Thompson/APBild 4 av 5
Foto: Bayne Stanley/TTBild 5 av 5