Annons

Maria Ludvigsson: Sakpolitiskt innehåll, varsågoda!

Foto: Jessica Gow/TT
Under strecket
Publicerad

Ledare | Innehåll

Hur länge har vi inte beklagat oss över brist på frågor om politikens innehåll? Nu är det slutsurat. Här börjar en text om idé- och reformpolitik.

Annie Lööfs kravlista till Stefan Löfven är innehåll. Nödvändiga reformer för Sverige är nödvändiga krav för att C ska överväga att trycka gul knapp när Löfven föreslås bli statsminister. Det är inget småfjuttande i bidragsnivåer och skattesatser man talar om här, utan den sortens reformer som inte ens Alliansregeringen i majoritet 2006-2010 mäktade med.

Marknadsliberala Centerpartiet, skytt av vänstern, vill ha reformer för en arbetsmarknad liknande den danska. Redan innan regeringsåren studerade Centern det danska Flexicurity som går ut på att arbetslöshetsersättningen är hög men villkorad och relativt kortvarig medan arbetsgivaren har rätt att avskeda när så krävs. Den svenska Las och det fackliga inflytandet över ett företags anställningsförfaranden är danskarna främmande. ”Easy come – easy go”. I Danmark består tryggheten i att det går lätt att få ett nytt jobb om man slutar eller sägs upp. I Sverige består tryggheten i rätten att behålla sitt jobb, nästan oavsett vad.

Annons
Annons

Svensk hyresmarknad är ingen marknad. Den är vad som kvarstår när regleringar deformerat balansen mellan utbud och efterfrågan. Köer, svarta marknader, överpriser och höga trösklar för dem som har det svårast är resultatet. Lägg därtill politikens envetna försök att lappa på ett redan utdömt system genom avdragsrätter, subventioner, flyttskatter, förbud och låneregleringar. (Det var dock KD som längst drev hyresavreglering när det begav sig, men M lär ha satt stopp.)

Skatterna, som mer än något annat politiskt instrument stänger in människor i beroende, skapar illusionen att någon annan sörjer för och sparar åt oss. När Löfven ställer sänkta skatter i motsättning till vanligt folks möjligheter att påverka sin situation blir han sinnebilden av oresonlig överheten. Annie Lööfs krav för att överväga gula knappen svider rejält i skattenerven hos rörelsen.

Men. Centerns och Socialdemokraternas politik har inte en enda gemensam nämnare. C är det parti som står längst från S och vänstern i synen på politikens förmåga att lägga livet till rätta.

Löfven kommer inte leverera en avreglerad arbetsmarknad, än mindre dito hyresmarknad. Han och hans parti tycker det är fel och ser i det marknadsliberala samhället bara elände. Han har till och med beskrivit en avreglerad arbetsmarknad som orsak till sexuella övergrepp (SVT:s Partiledardebatt, 6/5).

Och friskolor är för Löfven detsamma som att sälja skolbarn på börsen.

Därför kommer S småningom förklara att man inte kan gå emot LO och avskaffa LAS, inte svika V och garantera valfrihet i vård, skola och omsorg, inte stöta sig med nykterhetsrörelsen och tillåta gårdsförsäljning av vin. Inte förarga Hyresgästföreningen och fasa ut den gamla bruksvärdesmodellen. C må erbjuda gulknappen men sakpolitiskt är de tu inte för ett ögonblick överens.

Men därefter kan C med gott samvete säga att man gjort sitt för att utröna om Löfvens ledarskrud är äkta vara eller falska plymer.

Centerpartiets kravlista behövs. Avregleringarna är vad Moderaterna tappade i farten när man slet av pärlhalsbanden och lät Anders Borg leda an jenkan genom regeringskorridorerna. Men det är Alliansen som härbärgerar de liberala värderingar som är den enda kraft att utmana både vänstern och ytterhögern.

Här avslutas texten om sakpolitik.

(Observera att även Centerpartiet vid upprepade tillfällen fått igenom borgerlig politik med SD:s goda minne. När det politiska innehållet är viktigare än formen, är det helt rätt att nyttja varje gott minne som erbjuds.)

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons