SvD åker till Borås, där kommun och polis brottas med antidemokratiska rörelser, som försöker vinna mark i stadens utsatta områden.
SvD åker till Borås, där kommun och polis brottas med antidemokratiska rörelser, som försöker vinna mark i stadens utsatta områden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Salafismen vinner mark i Sverige: ”Är nog nu”

SvD I BORÅS | Den islamistiska propagandan har bytt skepnad. Istället för att resa till islamiska staten uppmanas muslimer att separera sig från det svenska samhället.

Salafisterna – som förkastar demokrati och vill leva enligt sharialagar – har blivit fler. I deras spår skapas parallella samhällen där egna regler råder.

SvD åker till Borås där lokala myndigheter befarar att en ny islamisk skola kommer att förstärka isoleringen i stadens utsatta områden.

Uppdaterad
Publicerad

Telefonsamtalet förbryllade Boråspolisen. Det kom från den islamiska församlingen i stadens stora moské och gällde en misshandelsanmälan som skulle dras tillbaka.

En man hade förvisso fått två tänder utslagna, men det ansågs vara något de själva kunde reda ut.

Polismannen åkte dit, där flera av männen i församlingen samlats – även personen som gjort anmälan.

Polisen noterar senare i ett PM:

”Jag fick en stark känsla att församlingen utövade påtryckningar för att målsäganden skulle ta tillbaka sin anmälan”.

Moskén ville ”skipa sin egen rättvisa”, som polismannen uttryckte det. Den misshandlade mannen backade och anmälan återtogs.

Händelsen från i fjol är bara ett av många exempel på framväxandet av en parallell samhällstruktur där antidemokratiska krafter tvingat upp ett helt samhälle på tå.

Du fråntas dina mänskliga rättigheter och isoleras från det svenska samhället.

SvD åker till Borås efter ett tips: ”De har en intressant problematik där med konservativa krafter som håller på att bygga upp en infrastruktur med moskén som grund. Dessutom har de bra lokala företrädare hos både polis och kommun, men har ändå stora problem”.

Vi försöker nå moskén, men ingen vill träffa oss. De skriver om islamofobi och hetsjakt, att de bara kan svara på frågor över Facebook.

Efter reklamen visas:
Varför är det så få som röstar i Norrby?

Vi träffar Peder Englund, chef för Borås säkerhetsavdelning CKS, Centrum för kunskap och säkerhet, i hans digitalt välutrustade kontor i stadshuset. Han berättar om sin syn på händelsen i moskén.

– Hur ska du som misshandlad våga stå på dig? Du fråntas dina mänskliga rättigheter och isoleras från det svenska samhället.

Annons

Han stänger omsorgsfullt dörren. Förklarar att han trodde han sett det mesta när han valde att hänga av sig uniformen efter 35 år som polis, varav nio år hos Säkerhetspolisen. Men att uppdraget att kartlägga, samordna och motverka klanstrukturer, extremism och parallellsamhällen ställer helt nya krav.

Han talar om ”ett samhälle i samhället”.

– Religionsfriheten är jätteviktig att slå vakt om. Men när vi ser effekterna av en radikal tolkning av islam och hur det slår mot demokratin, vår värdegrund och människors frihet, så måste man sätta stopp, säger Peder Englund.

Han talar om ”ett samhälle i samhället” där framför allt kvinnors och flickors rättigheter kränks och där integration inte är målet. En inställning som skapar en helt ny dimension av svårigheter, i ett Sverige där varannan utrikesfödd inte har jobb efter åtta år och där integrationen går trögt.

Flera lyfter också den slutenhet som finns kring miljöerna och att det är svårt att veta vad som sker i hemmen, i källarmoskéer och även på sociala medier.

Annons
1/2

Peder Englund, före detta polis som nu är avdelningschef vid CKS – Centrum för kunskap och säkerhet i Borås.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2

Moskén på Magasingatan i Borås.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I en video på Instagram som SvD tagit del av berättar en känd predikant om att integration inte är viktigt – att religionen går före allt. Samma mycket konservative predikant, som riktar sig mot ungdomar, har sagt att Allahs vrede ska komma över den som deltar i sammanhang som annars är självklart för unga, som ett studentfirande eller en Valborgsfest. Ungdomar kommenterar och frågar på hans Instagram om det är fel att använda Nike-kläder och andra svarar att ja, det är haram – förbjudet.

– Jag tror att majoriteten av de som levt i länder där de blivit förtryckta – och nu ser hur vi låter det hända igen – undrar vad tusan vi håller på med, säger Peder Englund.

Borås är bara en av många platser i Sverige där salafismen brett ut sig, vilket kartlagts i ny rapport utgiven av Försvarshögskolan.

Salafism är en fundamentalistisk minoritetsinriktning av islam, där gud är den enda lagstiftaren och man är förpliktigad att följa sharia i sin helhet. Alla eventuella förändringar eller moderniseringar ses därför som en synd och förnekelse av den sanna läran. Salafister förkastar parlamentarisk demokrati eftersom det innebär att mänskligt stiftade lagar får företräde framför gud.

Annons

Hur stort är då problemet med salafism och salafistisk jihadism i Sverige?

Det är växande. Det är det enda entydiga svaret från både experter och lokalt engagerade. Åsiktsregistrering är inte förenligt med svensk lag, varför det är svårt att säga hur många individer, eller ens moskéer, med salafistisk inriktning som finns i landet.

– Det finns ingen statistik över antalet anhängare, men det vi ser är att salafismen är utbredd i många städer och i förorter. Närvaron har ökat de senaste tio åren och att det blivit mer normaliserat, förklarar Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet.

Utanför en matbutik i Hässleholmen, som finns med på polisens lista av landets 23 mest utsatta områden.
Utanför en matbutik i Hässleholmen, som finns med på polisens lista av landets 23 mest utsatta områden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I Borås vittnar man om att källarmoskéer som hållit till i ombyggda cykelförråd, med plats för 10–20 personer, numera lockar ett hundratal och fått flytta ut. Hyra fritidsgården för fredagsbönen.

Annons

Åter hos Peder Englund, som dagligen brottas med allvarliga problem i områden med bara tio minuters promenadväg från hans kontor i stadshuset.

– På Hässleholmen har vi löst sammansatta kriminella nätverk, som kan skjuta på varandra för 35 kronor. I Norrby finns äldre kriminella nätverk, somalisk klanverksamhet och moralpoliser som knackar dörr om man upplever att någon är klädd fel, säger Englund.

Han tar ny sats. Tvekar inte, utan konstaterar torrt att svensk lag naturligtvis ska råda och att Borås värdegrund ska inte naggas i kanterna.

– Om det är så att man vill leva i ett samhälle som är antidemokratiskt, där sharialagar råder, då finns det många länder i världen som har den formen av statsstyre. Så då är det väl bara egentligen att flytta dit.

Istället för en flytt försöker man verka för att fler i Sverige ska ”nås av sanningen”.

Men det är inte så enkelt. Salafister ser sig själva som sanna muslimer. Det gör att de också anser att om det inte går att leva som bokstavstroende fullt ut så bör man – enligt Försvarshögskolans rapport ”Mellan salafism och jihadistisk jihadism” – emigrera till ett muslimskt land. På samma sätt som profeten flydde Mecka för Medina.

Annons

Men det finns en verklighet också.

– Istället för en flytt försöker man verka för att fler i Sverige ska ”nås av sanningen” och sedan komma till paradiset. Missionerandet rättfärdigar ett korrekt liv också här, förklarar Susanne Olsson.

I Borås kommun har man blivit mer observant på vilka föreläsare som bjuds in till moskéerna och vilka som får hyra kommunens lokaler. Vid en granskning upptäckte säkerhetsavdelningen att fem mycket radikala predikanter kommit till stan. En av föreläsarna dömdes i Tyskland 2015, sedan han uppmanat till mord på judar. Men det är bara en mycket liten del inom salafismen som förespråkar jihad eller våld.

– En moskélokal i Norrby hade bjudit in en föreläsare som inte är våldsbejakande, men berättade om hundratals olika regler om hur kvinnor ska vara. När de kör bil, när de går till läkaren, hur de ska klä sig. Och allt det där tycker vi är helt förkastligt, säger Peder Englund.

Salafismen är ett slutet system, vilket gör Peder Englund och hans kollegors jobb svårt. Han förklarar att det är svårt att se mönster, när budskapen främst riktar sig till andra muslimer i samma område, och särskilt drabbar kvinnor och unga. En av salafismens kännetecken är dessutom att inte ha kontakt med icke-muslimer om inte syftet är att konvertera dem.

Annons

Detta kommer att fortsätta isolera människor, öka indelningen i vi och dom.

Nyligen visade en statlig utredning att Sveriges arbete mot våldsbejakande extremism går trögt. De förebyggande åtgärderna uteblir, och det råder en osäkerhet kring hur arbetet ska bedrivas lokalt, ute i kommunerna.

Här går Borås mot strömmen med en väl utarbetad strategi på plats. Varannan vecka svarar alla verksamheter inom Borås stad på 15 frågor som skickas ut. En rubrik handlar om otrygga miljöer. Företrädare från kommunen, polisen och bostadsbolagen möts för att diskutera svaren och ta fram en lägesbild för att i god tid snappa upp varningssignaler.

– Vi blandar inte ihop rollerna, men vi jobbar väldigt tight, säger Peder Englund.

Men han är ändå oroad. Staden har just förlorat en rättslig tvist som möjliggör för Föreningen islamiska skolan, som driver Römosseskolan i Göteborg, att etablera en islamisk friskola i Borås. Den nya skolan har plats för 500 grundskoleelever och ska erbjuda ”fördjupande islamstudier”, vilket i sig inte är ett problem om läroplanen följs.

Annons

– Men det är förödande, och det struntar Skolinspektionen i och det tycker vi är… nästan kränkande faktiskt. Detta kommer att fortsätta isolera människor, öka indelningen i vi och dom, säger Englund.

Vi och dom. Den uppdelningen är svår att se när de boende möts på innergården i Hässleholmen i Borås en solig tisdagsförmiddag. Det är Eid al-Adha, på persiska Eid-e qorban och på turkiska Kurban Bayrami. En muslimsk högtid sjuttio dagar efter ramadan. För muslimerna i Hässleholmen handlar det främst om vackra kläder och att just äta god mat tillsammans. I vilket fall är det så 24-åriga Zahur Jimale ser på saken när hon kisar mot solen och rättar till sin vackra puderrosa sjal efter att ha sminkat sig i flera timmar.

– Vi ska gå på restaurang hela familjen, kanske blir det lamm att äta. Det är en festdag för oss, men vi måste jobba också för att Eid al-Adha är inte en högtid här i Sverige.

I den nyanlagda lekplatsen bakom henne stojar barn. Gungar, skrattar, snurrar och rullar utmed kullarna av konstgräs. Att området är klassat som ”särskilt utsatt” av polisen är svårt att förstå en dag som denna. Samtidigt är det ovanligt att se så många små barn med slöja.

Annons
Zahur Jimale flyttade till Hässleholmen för några veckor sedan.
Zahur Jimale flyttade till Hässleholmen för några veckor sedan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Zahur Jimale kom själv till Sverige från Somalia för fyra år sedan.

– När flickorna är två eller tre år börjar de med slöja, så att de lär sig. Då blir det lättare sedan.

Vad blir lättare?

– Att lära sig hur det är att leva som kvinna. Med religionen och kläderna.

Hon vill hylla Hässleholmen, för här känner hon sig trygg och tvingas inte att bära burka, även om hennes mamma helst skulle vilja ha det så.

– Man måste rösta om man bor i Sverige, men min syster ska inte rösta. Hon har barn och svårt med språket, så det är inte lätt för henne att komma hemifrån. Jag ska rösta på Socialdemokraterna för dom vet bäst hur det blir bra för alla.

Det är bra här. Jag drömmer om att bli handläggare på en myndighet.

Om det finns krafter i området som försöker hindra muslimer att delta i valprocessen är inget som hon vill kännas vid.

Annons

– Det är bra här. Jag drömmer om att bli handläggare på en myndighet. Hjälpa andra, du vet.

Rätten – eller skyldigheten – att delta i demokratiska val är inte en självklarhet för alla. Inom salafismen finns olika inriktningar. Susanne Olsson har beskrivit dem som puritansk, politisk och våldsbejakande salafism. De förstnämnda fokuserar på den egna religionsutövningen. Politiska salafister drar sig inte för bildandet av politiska partier för att uppnå sina mål – och sist jihadister, som använder sig av våld.

Gemensamt för de tre inriktningarna är dock målet att implementera ett islamiskt system i samhället och sedan nå paradiset. Salafister är också enligt Olsson odemokratiska, förespråkar könssegregering och har slöjkrav, begränsar kvinnor i den offentliga sfären och är mot idrottsutövning och att lyssna på musik.

Integrationspoliserna Josefin och Niclas, som i medier aldrig förekommer med sina efternamn, känner igen beskrivningen och berättar om situationen som uppstått i en skola på orten.

Annons

Det är ofta rykten som sprider sig. Som att de plötsligt inte kunde dricka vattnet för att det ”var kristet”.

– Vi har elever här som inte går på musiklektionerna, inte på idrottslektionerna och inte på religionen. Det började med musiken som ansågs vara haram, och så eskalerade det, säger Niclas.

Hur många barn gäller detta?

– Det är jättesvårt att säga, men börjar en så hänger andra på. Ungefär som ”jaha, jag är också muslim och då får inte jag heller lyssna på musik”, säger Niclas.

Josefin fyller i:

– Det är ofta rykten som sprider sig. Som att de plötsligt inte kunde dricka vattnet för att det ”var kristet”. Eller ens måla med vattenfärger.

Problemens omfattning i skolan, med elever som inte deltog i undervisningen, blev en chock också för Josefin och Niclas, trots att de arbetat mot extremism från vänster till höger.

Oron är att en ny islamisk skola för barn blir ännu en arena för dessa problem.

Men slöjanvändningen då? Vi berättar om det vi sett på Hässleholmen. Småflickor i slöja. Hur långt ned i åldrarna går det?

– Vi har uppgifter om att de börjar sätta på slöja på flickor från 15 månaders ålder, säger Josefin.

Annons

När skolan är slut så får man höra att allt du lärt dig bara är skit.

En stor del av integrationspolisernas vardagliga arbete handlar om att förmedla kunskap till kommunanställda om den verklighet som många barn och ungdomar lever i – särskilt i den somaliska gruppen i Borås.

– Där finns religions- eller moralpoliser – personer som kontrollerar flickorna så att de inte på något sätt deltar i det västerländska samhället. Det är ett enormt religiöst och socialt tryck – och avviker du det minsta så blir familjen utfryst, säger Niclas.

Poliserna berättar att det inte är några större bekymmer att få veta vem som säljer narkotika och i vilken trappuppgång, eller vem som gömt ett vapen, men när det kommer till att delge namn på så kallade religionspoliser så tar det stopp.

Niclas talar om flickor som har ledsagare till skolan, övervakning av manliga släktingar under dagen och som sedan blir hämtade för att ägna kvällen åt hushållssysslor.

– De våldsbejakande har vi beräknat till cirka hundra individer. Lägg till detta flera hundra ungdomar som mår väldigt dåligt, som slits mellan det västerländska och det traditionella. Där man under dagarna ska ta till sig det västerländska och det som lärs ut – och när skolan är slut så får man höra att allt du lärt dig bara är skit.

Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Poliserna säger att det är pojkarna som man borde ha koll på. Tjejerna klarar sig oftast utan att hamna i klammeri med rättvisan, men det innebär inte att deras vardag i världens mest sekulariserade land är enkel.

Vi hade en somalisk flicka som sa att ”nu får det vara nog” – och gick till skolan i ett par jeans. Då tog det 1,5 timme tills det knackade på föräldrarnas dörr och någon förklarade att de inte hade ordning på sin dotter, säger Niclas.

– Och vi kan inte göra något för det föreligger inget hot eller liknande och vi får inga namn.

Hur ser situationen ut för pojkarna, när de inte längre kan ge sig av för att strida för IS och kalifatet?

– Vi ser en ballong som bara blir större och större. De går här och väntar på nästa härd. Är det i Indonesien, Burma? Under tiden växer ballongen här i Sverige. Går det för länge spricker den. Vad som kommer att ske då vet jag inte, säger Niclas.

Annons

Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, vittnar om att salafister önskar att skapa egna samhällsstrukturer på samma sätt som Amish-folket i USA eller Plymouthbröderna.

Men han är också noga med att betona att långt ifrån alla salafister är våldsbejakande. Och att kunskapen om sin egen religion många gånger är bristfällig.

– Många har ytterst dålig kunskap om islam, men hävdar ändå att de gör den enda sanna tolkningen. De allra flesta praktiserande muslimer och moskéer går emot allt detta, det måste man komma ihåg. Men samtidigt tvingas människor i Sverige leva under press från salafister som bombarderar deras ungdomar med sina budskap, säger Mohammad Fazlhashemi.

Trots att polisens arbete i Borås är långt ifrån en quick fix, så tror polischefen Tomas Stakeberg Jansson ändå att det finns vägar framåt.

– Chansen att lyckas är störst om vi riktar oss mot den yngre generationen, särskilt mot unga kvinnor och stärker dem. De är både lugnare och klokare. Sedan kunde man ju önska att det fanns en marknad för en mer liberal moské, exempelvis, säger Stakeberg Jansson.

Annons
Hawalul Hassan, ursprungligen från Somalia, uppmanar boende i Norrby att rösta.
Hawalul Hassan, ursprungligen från Somalia, uppmanar boende i Norrby att rösta. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En annan som aktivt arbetar för kommande generation och för att demokratiska processer ska bli en självklarhet även i utsatta områden är Hawalul Hassan. Hon har bott länge i Sverige, men har rötterna i Somalia. Och nu också i Norrby, ett av Sveriges 23 mest utsatta områden.

Hawalul Hassan är aktiv politiskt i Socialdemokraterna och numera en kändis i området efter att hela Borås tapetserats av kampanjen #klartjagskarösta. Hawalul, 38, är ett av ansiktena utåt.

– Det är viktigt att alla förstår vad demokrati är och att det handlar om både rättigheter och skyldigheter. Jag har aldrig märkt av ickedemokratiska krafter här. Allt är bra.

Många vill rösta, men de vet inte hur man gör.

Hur är det med viljan att rösta i ett område som Norrby, där valdeltagandet är bland de lägsta i landet?

– Många vill rösta, men de vet inte hur man gör. Var man ska gå och vad de olika partierna säger. Men man måste försöka. För barnens skull. Det är deras framtid, inte vår, säger hon.

Moskén i Borås svarar igen på Facebook att trots att muslimer runt om i Sverige uppmanats att inte rösta, så är de tydliga med att de inte står bakom något sådant. Däremot vill de inte kommentera mer kring att radikala predikanter bjudits in till moskén, eller ställa upp på en intervju.

De skriver i ett svar: ”Vi ser tydligt vad konsekvenserna blir av att ständigt frambringa muslimer som främmande och som inte passar in i det svenska samhället, det leder till främlingsfientlighet och att folk attackerar våra moskéer eller muslimer på gatan”.

Peder Englund, före detta polis som nu är avdelningschef vid CKS – Centrum för kunskap och säkerhet i Borås.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 6

Moskén på Magasingatan i Borås.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 6

Utanför en matbutik i Hässleholmen, som finns med på polisens lista av landets 23 mest utsatta områden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 6

Zahur Jimale flyttade till Hässleholmen för några veckor sedan.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 6
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 6

Hawalul Hassan, ursprungligen från Somalia, uppmanar boende i Norrby att rösta.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 6