Annons

Sålde S sin ryggrad i Europarådet?

Ola Möller (S), Europarådet. Ende svenska ledamoten som röstade för att häva sanktionerna.
Ola Möller (S), Europarådet. Ende svenska ledamoten som röstade för att häva sanktionerna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Att Socialdemokraterna bidrar till att legitimera Rysslands annektering av Krim genom att stödja Rysslands återinträde i Europarådet kräver sin förklaring.

Under strecket
Publicerad

Efter en maratonsittning beslutade Europarådets parlamentariska församling natten till tisdagen att klubba igenom regelförändringar som i praktiken innebär att sanktioner som infördes mot Ryssland efter den illegala annekteringen av Krim 2014, hävs.

Beslutet är en milstolpe för Kreml, som varken förändrat sitt beteende eller tagit till sig av Europarådets kritik. Bland de svenska ledamöterna röstade M, SD och V mot, medan S röstade för.

Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation som samlar 47 medlemsstater och skapades 1949, och ska inte förväxlas med EU-institutionen Europeiska rådet.

Organisationen arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling.

År 2014 riktade Europarådet hård kritik mot Rysslands inblandning i Ukraina och de ryska ledamöterna fråntogs tillfälligt sin rösträtt.

I Kreml reagerade man starkt på beslutet och valde att på obestämd tid bojkotta Europarådet och ställa in betalningarna av medlemsavgifter. Ryssland är ett av de länder som betalar mest till rådet, och hålet i budgeten är kännbart. Detta har inte minst generalsekreteraren Torbjørn Jagland, en ivrig påhejare för att leda ryssarna tillbaka till församlingen, ofta påpekat.

Annons
Annons

Det finns goda skäl för att vilja ha skurkstater som Ryssland, Azerbajdzjan och Turkiet närvarande vid diskussionerna i ett sådant forum. Ett starkt argument för måndagsnattens ödesbeslut är att det vore katastrofalt att beröva det ryska folket möjligheten att ta ärenden till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Samtidigt sänder rådets agerande felaktiga signaler till både Ryssland och Ukraina. Från Kremls sida kommer detta att tolkas som att ekonomisk utpressning fungerar. Europarådet orkade stå emot i fem år. Därefter föll man till föga. Ryssland första åtgärd är nu att försöka få den mycket kontroversiella Leonid Slutsky som står på EU:s sanktionslistor vald till rådets vice talman.

I Ukraina rasar man över västs brist på ryggrad och oroas för att detta är första steget till att väst erkänner Krim som ryskt. Att rådet dras med en historia av korruptionsskandaler och att beslut som rör auktoritära stater ofta påverkats av smutsiga pengar, gör inte saken bättre.

Den ukrainska delegationen avstår tills vidare från att delta i annat än frågor som handlar om Rysslands roll. Det återstår att se om Ukraina formellt lämnar rådet i protest, och om andra länder i så fall gör dem sällskap av sympati.

På nattmanglingen var det framför allt de ukrainska och brittiska delegationerna som höjde rösten mot förslaget. Fram till 2014 satt Putins parti Enade Ryssland i samma partigrupp som brittiska Tories, och det är anmärkningsvärt att de minst av alla vill ha tillbaka sina tidigare gruppkamrater. Budskapet var tydligt: visst vore det fint att ha Ryssland vid bordet, men det förutsätter att de respekterar rådets regler och arbetssätt. Inget talar dock för det.

Att Socialdemokraterna bidrar till att legitimera Rysslands annektering av Krim genom att stödja Rysslands återinträde i Europarådet kräver sin förklaring.

Tror de på allvar att ryssarna kommer att vara mer samarbetsvilliga den här gången, eller har de sålt sin ryggrad för att rädda Europarådets budget?

HENRIK SUNDBOM är frilansskribent och fellow på tankesmedjan Frivärld. henrik@frivarld.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons