Annons

Bad om ursäkt till samerna – ”fick skäll av regeringen”

En offentlig ursäkt som framfördes till samerna före valet 1998 skapade splittring i regeringen Persson, enligt dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg.

– Jag fick skit för det i regeringen efteråt, säger hon.

Hon berättar också om ett omfattande motstånd i riksdagen mot utökade samiska rättigheter och om hur samer kunde kallas för ”lappjävlar”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jordbruks- och sameminister Annika Åhnberg (S) fick intern kritik för sin ursäkt till samerna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Samerna kunde få heta ”lappjävlar”, från olika politiska håll i regeringskorridorerna, avslöjar Annika Åhnberg (S).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

Jordbruks- och sameminister Annika Åhnberg (S) fick intern kritik för sin ursäkt till samerna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Jordbruks- och sameminister Annika Åhnberg (S) fick intern kritik för sin ursäkt till samerna.
Jordbruks- och sameminister Annika Åhnberg (S) fick intern kritik för sin ursäkt till samerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

SvD har i en serie artiklar beskrivit konflikten om land där urfolket samerna traditionellt bott och verkat. Allt fler gruvor och vindkraftverk ska byggas i renbetesland, men samtidigt har samerna internationella rättigheter till land som urfolk och en historik av övergrepp från staten.

Jag fick skit för det i regeringen, kan man säga. Jag fick en massa skäll.

Jordbruks- och sameminister Annika Åhnberg (S) bad den samiska befolkningen om ursäkt för århundraden av övergrepp på FN:s urbefolkningsdag den 8 augusti 1998. Ursäkten blev omstridd. Det är enda gången något sådant yttrats. Och den utlovade ursäkten från hela riksdagen uteblev. Nu kan SvD avslöja spelet bakom, där regeringen aldrig stod bakom ursäkten – tvärtom.

Annons
Annons

Annika Åhnberg vill nu berätta hur det var i SvD.

Talet hölls i Tärnaby och ministern pratade om ”statens förtryck” där samer förvägrats sitt språk och tvångsförflyttats. ”Jag vill å regeringens vägnar be om ursäkt för det” sade hon.

Hade ni pratat om det i regeringen innan?

– Inte som ett formellt ärende i ett regeringssammanträde, säger Åhnberg.

Hon stannar upp, tvekar.

Då kunde de få heta lappjävlar, från olika politiska håll.

– Det finns formella ärenden, men sedan finns det mer öppna diskussioner och i sådana fora hade vi diskuterat rennäringsfrågor flera gånger. Det var ju inte sant som jag sa att det var å regeringens vägnar i den meningen att det fanns ett regeringsbeslut.

Vad hände sedan?

– Jag fick skit för det i regeringen, kan man säga. Jag fick en massa skäll.

Från vilka?

– Från andra i regeringen som inte delade uppfattningen.

Hon vill inte gå in på vilka individer det var.

Var stod statsminister Göran Persson?

–Jag kommer inte ihåg att han sa något i ena eller andra riktningen. Han försökte nog passa på frågan.

Efter reklamen visas:
Konflikten politikerna vill glömma

Annika Åhnberg vittnar om starka ord i riksdags- och regeringskorridorer under hennes tid i regeringen.

De kom till slutsatsen att det är få röster från sameväljare.

Hur grovt kan det bli i interna diskussioner?

– Då kunde de få heta lappjävlar, från olika politiska håll.

Hon sade i talet att regeringsursäkten skulle åtföljas av en riksdagsursäkt och började planera för det en månad till valet 1998. Socialdemokratrena fortsatte att regera, utan Annika Åhnberg.

– Då hade jag gärna velat fortsätta, men nu är jag glad att det inte blev så.

Fick du gå på grund av same-ursäkten?

Annons
Annons

Samerna kunde få heta ”lappjävlar”, från olika politiska håll i regeringskorridorerna, avslöjar Annika Åhnberg (S).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

– Jag vet fortfarande inte exakt varför. Göran Persson sade bara: ”Du klarar inte det här”.

Varför fick du kritik?

– Den handlade i grunden om samernas rätt till mark. Det var dels ett geografiskt betingat motstånd från politiker från renbetesområdena, dels ett taktiskt motstånd centralt från partistrategerna i partistyrelsen. De kom till slutsatsen att det är få röster från sameväljare men många från andra om man för en samefientlig politik.

– Det fanns en stark hållning i de flesta partier som sade:  ”Håll bort den här frågan. Gör vi inget alls så håller vi nere konflikterna”.

Andra källor med insyn i regeringsarbetet berättar för SvD att dåvarande statsminister Göran Persson efter Åhnbergs tid i regeringen, på ett möte sagt att ”det är ingen valvinnarfråga”. Det var efter att det framkommit oro i Norrland om samers rättigheter skulle stärkas.

Men min bild är att den hycklande attityden kvarstår.

Erkänns samernas rättigheter?

– Nej det har de aldrig gjort.

Samtidigt är samernas renbetesland på halva Sveriges yta, där det planeras för ny vindkraft och gruvor med unika metaller för bland annat elbilsbatterier.

Ser du en högre risk nu för ökad konflikt om samers rättigheter?

Hon tystnar.

– Nej, jag tror inte det. Om vi så småningom skapar ett tydligt regelverk hur vi hanterar samers landfrågor tror jag tvärt om att chansen är att konflikterna minskar.

Samerna kunde få heta ”lappjävlar”, från olika politiska håll i regeringskorridorerna, avslöjar Annika Åhnberg (S).
Samerna kunde få heta ”lappjävlar”, från olika politiska håll i regeringskorridorerna, avslöjar Annika Åhnberg (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Hon är försiktig med att recensera nuvarande regering.

– Men min bild är att den hycklande attityden kvarstår. Man försöker låtsas som om man ger stöd till samiska rättigheter men man gör det inte. I stället snurrar man in sig i alltmer komplicerade juridiska spörsmål helt enkelt för att man aldrig tar den grundläggande politiska ställningen – som skulle kunna vara grunden.

Det kommer aldrig att gå att hantera frågan på det sätt som vi gör nu.

Hur menar du?

– Där är verkligen inte så att samerna alltid har rätt, inte alls, men om staten ställer sig på en fast grund där man erkänner urbefolkningens rättigheter då har man stakat ut en väg man ska gå; då behöver man inte trassla in sig. Nu överlämnar man det till allt större lokala konflikter och till rättsväsendet som på väldigt oklara juridiska grunder ska försöka hantera olika mål.

Hon ser också början på en väg framåt.

– Det kommer aldrig att gå att hantera frågan på det sätt som vi gör nu där man låter olika rättegångar och utredningar bara mynna  ut i det ena mer obegripliga beslutet än det andra. Gör en riktig analys av vad staten gjort under århundradena och börja där.

Hon säger att kyrkan har analyserat sin roll om vad som var fel och inte.

– Men det har inte hänt på den statliga nivån. Jag tror att man inte gjort det, för att man då måste ställa frågan: Vad är då fel och rätt i dag?

SvD har sökt Göran Persson för en kommentar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons