Annons

Erika Hallhagen:Samisk kamp på liv och död

Elsa Laula Renberg i början av förra sekelskiftet. För två år sedan kom den norska författaren Siri Broch Johansen ut med biografin ”Elsa Laula Renberg – historien om samefolkets store Minerva”.
Elsa Laula Renberg i början av förra sekelskiftet. För två år sedan kom den norska författaren Siri Broch Johansen ut med biografin ”Elsa Laula Renberg – historien om samefolkets store Minerva”. Foto: Tromsø Museum – Universitetsmuseet.

På samernas nationaldag 6 februari 2017 är det 100 år sedan det första landsmötet, som samlade samer över riksgränserna, hölls i Trondheim. Initiativtagare var den samepolitiska ikonen Elsa Laula Renberg, sorgligt okänd utanför Sápmi. För att råda bot och bättring följer här en grundkurs:

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 3

Elsa Laula Renberg (till höger) var initiativtagare till det första samiska landsmötet tillsammans med journalisten Ellen Lie (till vänster) som var mötets sekreterare. i förgrunden mötets kassör Anna Löfwander Jarwson.

Bild 2 av 3

Cecilia Persson i ”Elsa Laula – kvinnan som sprängde gränser”.

Foto: Åarjelhsamien TeatereBild 3 av 3
Bild 1 av 1

Elsa Laula föddes 1877 i Dikanäs i Västerbotten. Hennes far och bror drunknade under mystiska omständigheter strax innan en marktvist mellan dem och svenska nybyggare skulle upp i domstol. Olyckan utreddes aldrig men Elsas mor Kristina Laula deltog i en samisk delegation som uppvaktade Oscar II och lyckades få ett kungabrev som gav henne rätten till marken. Hans maka, drottning Sofia, såg till att dottern Elsa Laula fick ett stipendium för att studera i Stockholm.

Under åren i Stockholm blev Elsa Laula bekant med feminister och rösträttsaktivister och utvecklades till en stridbar agitator för samernas rättigheter. 1904 grundade hon, 27 år gammal, det första kända sameförbundet i världen: Lapska centralförbundet. Samma år gav hon ut kampskriften ”Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandena”, där hon tog upp frågor som samer än idag kämpar för – som rätten till renbetesmarker.

Annons
Annons

Elsa Laula Renberg (till höger) var initiativtagare till det första samiska landsmötet tillsammans med journalisten Ellen Lie (till vänster) som var mötets sekreterare. i förgrunden mötets kassör Anna Löfwander Jarwson.

Bild 1 av 2

Cecilia Persson i ”Elsa Laula – kvinnan som sprängde gränser”.

Foto: Åarjelhsamien TeatereBild 2 av 2
Elsa Laula Renberg (till höger) var initiativtagare till det första samiska landsmötet tillsammans med journalisten  Ellen Lie (till vänster) som var mötets sekreterare. i förgrunden mötets kassör Anna Löfwander Jarwson.
Elsa Laula Renberg (till höger) var initiativtagare till det första samiska landsmötet tillsammans med journalisten Ellen Lie (till vänster) som var mötets sekreterare. i förgrunden mötets kassör Anna Löfwander Jarwson.

Elsa Laulas stridbarhet som både same och kvinna, i en tid då kvinnor ännu inte hade rösträtt, sågs inte med blida ögon av samtidens styrande män. Även hos samerna fanns det många som tyckte att hon ställde till besvär genom att ställa hårda krav på landets regering. Så efter att ha utbildat sig till barnmorska flyttade Elsa Laula till Norge. Hon fick sex barn, varav fyra överlevde småbarnsåren, och fortsatte vid sidan om renskötseln sin politiska kamp fram till att hon avled 53 år gammal i tuberkulos.

Cecilia Persson i ”Elsa Laula – kvinnan som sprängde gränser”.
Cecilia Persson i ”Elsa Laula – kvinnan som sprängde gränser”. Foto: Åarjelhsamien Teatere

Den 6 februari är det nypremiär på norska Åarjelhsamien Teateres föreställning ”Elsa Laula – kvinnan som sprängde gränser” där teaterchefen Cecilia Persson dramatiserar dennas liv. Föreställningen har tidigare turnerat i Sverige, men bara i de nordliga delarna. Denna lilla introduktion till en kvinna som betydligt fler borde känna till avslutas således med uppmaningen: Teatrar söder om Dalälven – arrangera genast ett gästspel!

Elsa Laula – en kvinnlig samisk pionjär - Sametingetsametinget.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons