Annons

”Sänkta skatter ett måste för ekonomin”

Finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram högbudgeten på onsdag.
Finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram högbudgeten på onsdag. Foto: Lars Pehrson

Endast genom att sänka tillväxthämmande skatter och krympa utgifterna i offentlig sektor kan den svenska ekonomin räddas ur stagnation. Det skriver Christian Ekström, Skattebetalarna, och Nima Sanandaji, utredare.

Under strecket
Publicerad
Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

DEBATT | SKATTEPOLITIK

På onsdag presenterar finansministern den första höstbudgeten efter januariöverenskommelsen. Det återstår att se vad budgeten i detalj kommer att innehålla, men det står klart att regeringen och dess samarbetspartier måste börja agera kraftfullt för att lyfta svensk tillväxtpotential genom förändringar av skattenivåerna och den offentliga sektorns utgifter. Med en lågkonjunktur som lurar runt hörnet ligger Sverige annars mycket illa till.

De fyra partierna bakom uppgörelsen har kommit överens om att det för att ”säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft”. Gott så. Men sedan januariöverenskommelsen presenterades har vi kunnat konstatera att medan vissa delar av avtalet är glasklart formulerade så är andra delar mindre tydliga och vissa delar går till och med stick i stäv med andra. Regeringen och samarbetspartierna C och L har också visat i debatten att de ibland tolkar skrivningarna väldigt olika. Troligtvis har vi därför några i bästa fall intressanta, i sämsta fall röriga och motstridande, år framför oss. Det har vi inte råd med.

Annons
Annons

Sverige rankas som ett av världens mest innovativa länder, har högst koncentration av kunskapsintensiva jobb inom EU och är säte för flertalet internationellt framgångsrika startups. Trots dessa solida förutsättningar präglas svensk ekonomi av stagnation. Under 2019 förväntas BNP per capita enbart öka med 0,3 procent. Det är långt under den historiska tillväxtnivån på drygt 2 procent per år. Därför krävs kraftfulla, strukturella reformer för att långsiktigt stärka landets tillväxtpotential. Ett sätt att nå dit är att reformera det som länge har varit en bromskloss i svensk ekonomi: höga skatter och en stor offentlig sektor med höga utgifter. Några förslag till reformer för att uppnå just detta visar vi i vår rapport ”Skattereformer som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation”, som presenteras senare i höst. Rapporten går igenom forskningsläget, jämför tillväxttakten och marginalskatterna i olika jämförbara länder och presenterar förslag på reformer för bättre tillväxtpotential i Sverige.

Först och främst kan vi konstatera att det finns goda argument att hämta i forskningslitteraturen för att krympa de offentliga utgifterna och sänka marginalskatterna. De svenska ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson har visat att det finns ett samband i rika länder där en ökning av den offentliga sektorns storlek med 10 procentenheter av BNP är länkad till en lägre tillväxttakt på 0,5–1 procentenheter per år. Vidare har en aktuell forskningsrapport från Australien visat att landet skulle optimera sin tillväxt om de offentliga utgifterna sjönk till 31 procent av BNP. Även om det är osäkert huruvida resultaten rakt av går att överföra på svenska förhållanden är det högst osannolikt att Sveriges offentliga utgifter på 49 procent av BNP är optimalt för tillväxten. I en jämförelse av tillväxttakten i de olika EU-länderna för perioden 2015–2019 och den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP, visar rapporten också ett tydligt samband mellan stor offentlig sektor och svagare genomsnittlig årlig tillväxttakt. Varje ökning av offentlig sektors storlek med 10 procentenheter av BNP relaterar till 1,96 procentenheter lägre årlig tillväxt. Detta samband ska inte tolkas som ett direkt orsakssamband, men den starka korrelationen mellan lägre offentliga utgifter och högre tillväxt är väl värt att notera. Inget EU-land hade under den studerade perioden haft stark tillväxt utan att också ha en liten offentlig sektor.

Annons
Annons
Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

I rapporten ”Skattereformer som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation” jämför vi också de högsta marginalskatterna i 31 rika länder inklusive Sverige. Den högsta marginalskatten på företags kapitalvinster är 30 procent i Sverige, klart högre än snittet på 18 procent i de länder som studeras. Marginalskatten på personliga utdelningar och företags utdelningar är även den betydligt högre än i de jämförda länderna. Den högsta marginalskatten på arbete är cirka 70 procent i Sverige, långt över de 49 procent som är snittet för de 31 länderna i studien. Nu tas förvisso ett steg i rätt riktning då värnskatten avskaffas, men även därefter kommer Sverige att ha mycket höga marginalskatter internationellt sett. Detta drabbar såväl svensk ekonomi som den enskilde och är speciellt svårt att motivera då vi vet att en sänkning av de högsta marginalskatterna på arbete och kapital i Sverige vore i princip självfinansierande.

Vår kommande rapport visar att en konstruktiv väg framåt är att genomföra följande reformer:

  • Avskaffa värnskatten utan att de högsta marginalskatterna höjs via annan mekanism. I ett andra steg bör nivån på statlig inkomstskatt sänkas från 20 till 10 procent.
  • Sänk kapitalinkomstskatten gradvis från 30 till 18 procent, så att Sverige ligger i linje med snittet för världens rika länder.
  • Studera noga de dynamiska effekter som såväl höjda som sänkta skatter ger upphov till, så att dynamiska effekter kan adderas till budgetprocessen. Därmed banas väg för en mera kunskapsbaserad analys kring reformutrymmet för skatteförändringar.
  • Arbeta systematiskt med att uppmuntra kommuner och landsting/regioner att lära av varandra för att uppnå besparingar. Kommunsektorns finansieringsproblem är i dag allvarliga och kommer i avsaknad av effektiviseringsarbete att underminera utvecklingen mot lägre skattebörda.

I dag finns en unik möjlighet i svensk politik att realisera löftena i januariöverenskommelsen om att säkra en god ekonomisk utveckling genom att sänka tillväxthämmande skatter och krympa utgifterna i offentlig sektor. Endast så kan den underliggande tillväxtpotentialen i Sverige stärkas och svensk ekonomi räddas ur stagnation.

Foto: Pressbilder

Christian Ekström
vd Skattebetalarna
Nima Sanandaji
tekn dr KTH, utredare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons