Annons

Lärda kvinnorSanslöst kul när Ebba och Horace hamnar i rampljuset

Lisa Lindgren, Kirsti Torhaug, Hannah Alem Davidson, Fredrik Evers och Ashkan Ghods. I bakgrunden: Melina Tranulis, Jesper Söderblom, Fredrik Lundin och Reuben Sallmander.
Lisa Lindgren, Kirsti Torhaug, Hannah Alem Davidson, Fredrik Evers och Ashkan Ghods. I bakgrunden: Melina Tranulis, Jesper Söderblom, Fredrik Lundin och Reuben Sallmander. Foto: Ola Kjelbye

Lisa Lindgrens imitation av känd kulturkvinna är en komisk höjdpunkt när Hilda Hellwig placerar ”Lärda kvinnor” i dagens Sverige. En klassisk Molière förflyttar sig villigt ned i källarklubben.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ashkan Ghods, Kirsti Torhaug, Lisa Lindgren och Melina Tranulis.

Foto: Ola KjelbyeBild 1 av 1

Lärda kvinnor

Genre
Teater
Regi
bearbetning: Hilda Hellwig
Medverkande
Lisa Lindgren, Reuben Sallmander, Fredrik Evers, Melinda Tranulis, Hannah Alem Davidsson, Kirsti Torhaug, Fredrik Lundin, Johan Karlberg, Jesper Söderblom, Alexandra Nordberg, Ashkan Ghods, Tania Naranjo (pianist).
Var
Göteborgs stadsteater
Text
Molière

Översättning, bearbetning: Ulf Peter Hallberg. Scenografi: Jan Lundberg. Kostym: Lena Lucki Stein. Mask: Christoffer Nordin

Molières ”Lärda kvinnor” rörde sig i Paris välbeställda borgarhem. När Hilda Hellwig ger oss stycket på Göteborgs stadsteater befinner vi oss i Stockholm, i halvkyffiga källarlokaler, men med eleganta detaljer som en pianist (Tanja Naranjo) och en hyllad poet vid namn Trissotin (Fredrik Evers).

Ändå spelar vi liksom på det äkta, men krisande, paret Philamintes och Chrysales hemmaplan. Och det är lika bra att säga det: Lisa Lindgren och Reuben Sallmander spelar dem som kulturens abdikerade kungapar, vi kan kalla dem Ebba och Horace, eftersom vi kommit dem så nära, åtminstone i offentlighetens seriefigurform.

Trissotin, i sin tur, har stora likheter med Stig Larsson, även om han är en usel författare, vilket Larsson inte är. Och här är det Lindgrens Ebba-liknande Philaminte, inte maken Chrysale, som fallit för honom och regerar man och barn med poetens bästa för ögonen. Klassisk Molière.

Både handling och Ulf Peter Hallbergs översättning ligger nära originalet, och likheterna med dagens kulturskandaler finns inte bara i bearbetningen, där en del aktuella och kryddstarka referenser plockats in.

Annons
Annons

Ashkan Ghods, Kirsti Torhaug, Lisa Lindgren och Melina Tranulis.

Foto: Ola KjelbyeBild 1 av 1

Det handlar om makt och sex och kulturens stjärnor och wannabes, allt i en dansant, musikalisk röra, med en hel del kända låtar. Mest sexbesatt är Kirsti Torhaugs Belise, medan Trissotin tafsar på ungt kött och Ashkan Ghods L’Epine, ofta med byxorna nere, får representera allmänhetens och publikens lust att titta på när de stora elefanterna gör bort sig.

Här finns också det unga hotade kärleksparet, Melinda Tranulis poetfientliga Henriette och hennes hiphoppige pojkvän Clitandre (Fredrik Lundin). De allierar sig med hennes pappa (”Horace”) som gör uppror mot frun i gestalt av siciliansk mafioso (här går tankarna till Maja Lundgrens ”Myggor och tigrar”).

Men i särklass roligast är det att se Lisa Lindgrens Ebba-gestaltning. Hon ser inte bara ut som Ebba, utan har också fångat hennes rörelsemönster i detalj, både i triumf och utmattning.

Ashkan Ghods, Kirsti Torhaug, Lisa Lindgren och Melina Tranulis.
Ashkan Ghods, Kirsti Torhaug, Lisa Lindgren och Melina Tranulis. Foto: Ola Kjelbye

Ibland är det förstås svårt att få de färska anspelningarna att passa ihop med 1600-talsintrigen, där unga kvinnor måste be pappa eller mamma om lov för att gifta sig och pengarna styr partnervalet. Men det händer också här.

”Lärda kvinnor” är ju en drastisk komedi, där Chrysales frustrerade attack på en intet ont anande melon är en komisk höjdpunkt. Men i särklass roligast är det att se Lisa Lindgrens Ebba-gestaltning. Hon ser inte bara ut som Ebba, utan har också fångat hennes rörelsemönster i detalj, både i triumf och utmattning. Jag är hjälplöst förförd av den tolkningen. Den är sanslöst rolig och elak förstås.

Däremot finns här inte så många slängar mot just de lärda kvinnorna, i alla fall inte i deras egenskap av lärda, även om Philaminte sparkar pigan Martine (Alexandra Nordberg) på grund av hennes bristfälliga språk. Men det ser ut som ett svepskäl.

Även om det inte är lika roligt hela tiden, kan jag tänka mig att se det hela igen!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons