Annons

Sant eller inte – därför är Trumps strategi lysande

Donald Trump har fått ett inlägg falskmarkerat av Twitter.
Donald Trump har fått ett inlägg falskmarkerat av Twitter. Foto: Evan Vucci/AP

Att Trump far med osanning på Twitter spelar ingen större roll, inte heller om några inlägg får varningsflagg. Forskning visar att hans strategi ändå är helt rätt när det gäller att övertyga sin omgivning – oavsett om det är sant eller ej.

Under strecket
Publicerad

Sociala medier-branschen har börjat faktagranska och märka falsk information. Men inte heller det verkar spela så stor roll.

Foto: Doug Mills/TT

Donald Trumps reaktion efter att Twitter falskmarkerat hans inlägg lät inte vänta på sig. Men sett till vad forskningen säger om både effektiv kommunikation och varningsflagg på Twitterinlägg, så borde han inte ha blivit så upprörd. Tvärtom verkar Trumps kommunikationsstrategi vara högst effektiv.

En rad studier visar nämligen att det är en sak som framför andra avgör vad vi tror är sant: hur ofta det upprepas. Och att upprepa sina budskap, det är Donald Trump expert på.

I en granskning som The Washington Post gjorde i höstas, konstaterade journalisterna att Trump vid fler än 350 tillfällen repeterat samma budskap minst tre gånger. Dessutom hade han repeterat falska budskap över 200 gånger, enligt tidningen.

Precis enligt skolboken när man vill dunka in ett budskap som sant. Och det verkar inte spela så stor roll om det verkligen är det.

Information som upprepas uppfattar vi nämligen i högre utsträckning som sann, än sådant vi hör för första gången. Fenomenet fann forskare redan på 70-talet och det fick namnet ”the illusory truth effect” – ungefär, den bedrägliga sanningseffekten.

Annons
Annons

Sociala medier-branschen har börjat faktagranska och märka falsk information. Men inte heller det verkar spela så stor roll.

Foto: Doug Mills/TT

När ett minne skapas, bildas kopplingar mellan olika nervceller i våra hjärnor. När något sedan upprepas så stärks dessa kopplingar och det går lättare för oss att processa informationen. Forskare pratar om ”fluency”, att vi känner flyt. Och det är den känslan som är bedräglig. Detta flyt, att vi lättare tar in något vi känner igen, tar vi också som ett bevis på att informationen är sann, har forskare sett i en mängd studier.

Sociala medier-branschen har börjat faktagranska och märka falsk information. Men inte heller det verkar spela så stor roll.
Sociala medier-branschen har börjat faktagranska och märka falsk information. Men inte heller det verkar spela så stor roll. Foto: Doug Mills/TT

I allmänhet är vi dock mer benägna att tro på sådant som redan ligger nära vår egen åsikt, något som brukar kallas bekräftelsebias. Därmed har alltså Trump svårare att övertyga demokrater.

Men repetitionseffekten finns där ändå. När psykologiforskaren Gordon Pennycook lät 465 deltagare se en mängd sanna och falska påståenden från just Donald Trump och sedan uppge hur sanningsenliga de ansåg att de var, var en sak avgörande: hur ofta de hört påståendena – oberoende av deras egen politiska åsikt.

– Man tenderar att tro mer på det som hänger ihop med sin politiska åskådning. Men effekten finns där ändå. När människor har sett en rubrik tidigare, så spelar det ingen roll om den hänger ihop med deras ideologi eller inte, eller att påståendet är helt orimligt, säger Gordon Pennycook.

Han exemplifierar med ett påstående i en av studierna där deltagarna fick se olika sanna respektive falska rubriker. Ett falskt sådant löd ”Trump förbjuder gay-tv”. Påståendet uppfattades som så pass orimligt att bara 5 procent trodde på det – men efter att det repeterats ökade andelen till 10 procent.

Annons
Annons

Sociala medier-branschen har emellertid inte varit blind för problemet med falska nyheter. Inför amerikanska valet 2016 började Facebook och andra att faktagranska och märka falska inlägg.

Men inte heller det verkar spela så stor roll.

I en av Pennycooks studier från 2018 såg forskarna att det inte gjorde någon skillnad om materialet hade fått en varningsmärkning tidigare.

– Deltagarna trodde ändå mest på de rubriker man sett tidigare, trots att de haft varningsmärkning, säger Gordon Pennycook.

I en annan studie fick deltagarna läsa 50 nyhetsrubriker, varav vissa försetts med varningsflagg. Dels såg forskarna en tydlig effekt av så kallad bekräftelsebias – deltagarna var mer benägna att tro på sådant som stämde överens med deras politiska åsikt. Forskarna såg också att varningsmarkeringen gjorde att deltagarna funderade längre över dessa rubriker – och ännu längre om inlägget stämde överens med deras egen övertygelse. Däremot påverkade inte varningsflaggen deltagarnas syn på om inlägget var sant eller falskt.

Däremot tycks en varningsflagg påverka hur människor agerar. En annan amerikansk studie visade att en märkning gjorde att deltagarna var mindre benägna att dela artikeln – men inte alla. De som uppgav att de var demokrater generellt var betydligt mindre benägna att dela ett material som hade en varning, än republikaner.

Vissa av oss tror förstås att vi själva inte påverkas av någon repetitionseffekt. Dessvärre verkar det inte heller stämma.

Forskare i en studie från 2019 lät deltagarna göra olika kognitiva tester, som IQ-tester, innan de testade vilka budskap de ansåg var sanna. Men inte heller intelligensen tycktes spela någon roll – alla påverkades lika mycket av repetitionseffekten.

Så så länge Donald Trump fortsätter att upprepa sina påståenden, ökar chanserna att de uppfattas som sanna. Oavsett om de är det eller inte.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons