Annons

Säpo: Ny terrorlag kan försvåra kamp mot terrorn

Säpo anser att en ny skärpt terrorlagstiftning kan göra det svårare att motverka terror – och får medhåll av FRA. Det framkommer i ett remissvar till regeringens föreslagna nya lag om förbud mot att stödja terrororganisationer. De flesta svar har nu kommit in och SvD har gått igenom ett 60-tal.

Under strecket
Publicerad

Färre svenskar reser till Syrien och Irak för att slåss med terrorgrupperingar, men ett hundratal finns redan på plats, enligt Säpo. Bilden visar en brinnande oljekälla några mil utanför Mosul i Irak.

Foto: Marko Drobnjakovic/TTBild 1 av 1

Färre svenskar reser till Syrien och Irak för att slåss med terrorgrupperingar, men ett hundratal finns redan på plats, enligt Säpo. Bilden visar en brinnande oljekälla några mil utanför Mosul i Irak.

Foto: Marko Drobnjakovic/TTBild 1 av 1
Färre svenskar reser till Syrien och Irak för att slåss med terrorgrupperingar, men ett hundratal finns redan på plats, enligt Säpo. Bilden visar en brinnande oljekälla några mil utanför Mosul i Irak.
Färre svenskar reser till Syrien och Irak för att slåss med terrorgrupperingar, men ett hundratal finns redan på plats, enligt Säpo. Bilden visar en brinnande oljekälla några mil utanför Mosul i Irak. Foto: Marko Drobnjakovic/TT

I somras blev det olagligt att resa utomlands i syfte att begå eller förbereda terror brott. Även att delta i eller att ge terrorutbildning kan numera ge fängelse.

Men regeringen vill skärpa lagen ytterligare. Enligt ett lagförslag, som varit ute på remiss under hösten, ska det även bli olagligt att till exempel ägna sig åt transport, underhåll och matlagning inom ramen för en terrororganisations stridsrelaterade verksamhet i en väpnad konflikt.

Nu har i stort sett alla remissinstanser svarat och sist ut var Säkerhetspolisen som under måndagen kom med sitt svar. Säpo anser att ytterligare kriminalisering faktiskt kan få negativa konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet.

Orsaken är att en ny lag troligtvis skulle leda till en ökning i antalet inledda förundersökningar.

Annons
Annons

”När en förundersökning har inletts och en aktör reser utomlands får Försvarets radioanstalt inte längre lämna information till Säkerhetspolisen om det som förundersökningen rör. Säkerhetspolisen tappar därmed förmågan att bedöma aktörens avsikt och förmåga att begå terroristrelaterad brottslighet i Sverige eller ett annat land”, skriver Säpo i sitt remissvar.

Säkerhetspolisen skriver att för att inte Sveriges förmåga att förhindra terroristattentat ”påtagligt ska försämras” är det ”ytterst angeläget” att snarast se över möjligheterna för Försvarets radioanstalt att delge underrättelseinformation till Säpos underrättelseverksamhet trots att förundersökning har inletts.

Säpo tror även att bevisläget blir svårt, eftersom de flest misstänkta resenärer anger att de hållit på med sjukvård.

FRA är inne på samma sak i sitt yttrande där de skriver att Säpos möjlighet att få underrättelseinformation via FRA:s signalspaning genom den föreslagna kriminaliseringen kommer att begränsas ytterligare.

”FRA:s metoder och förmågor att bedriva signalspaning till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik får inte äventyras. Frågorna bör omhändertas inom ramen för en översyn”, skriver FRA.

SvD har gått igenom remissvaren som har kommit in, ett 60-tal. De flesta har inget att anmärka. Åklagarmyndigheten, polisen, Sveriges domstolar, säkerhets- och integritetsnämnden säger ja. Försvarsmakten säger ja, men vill se skärpta straff.

Men kritiker saknas inte. JO säger nej, liksom JK som i sitt svar skriver att ”utredningen konstaterar att behovet av att utvidga straffområdet när det gäller sådana gärningar är begränsat” och att det snarare handlar om utrednings- och bevissvårigheter än otillräcklig strafflagstiftning.

Annons
Annons

Advokatsamfundet menar att det saknas skäl till ytterligare kriminalisering. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ställer sig frågande till vad man egentligen vill uppnå: ”Med tanke på den mycket omfattande kriminalisering som redan finns måste den allmänpreventiva effekten av ytterligare kriminalisering antas bli obefintlig”.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att det inte kan uteslutas att det skapas en rättsosäkerhet som riskerar att ”särskilt drabba vissa etniska och/eller religiösa minoriteter”.

Civil Rights Defenders säger också nej och går även de in på att det saknas en analys utifrån ett diskrimineringsperspektiv:

”Då fokus i utredningen ligger på islamistisk extremism finns risk att åtgärderna kan komma att misstänkliggöra muslimer och deras handlingar i allmänhet”.

Civil Rights Defenders pekar även i sitt svar på att vardagliga handling som ”typiskt sett saknar straffvärde” ska kriminaliseras och att de kan ses ligga för långt bort från det fullbordade brottet: ”proportionalitetsskäl talar således emot de långtgående inskränkningarna”.

SvD har sökt inrikes- och justitieministern för kommentar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons