Annons

Säpo pressades om Akilovs IS-kontakter

Säkerhetspolisen fortsätter att kartlägga Rakhmat Akilovs terrorkontakter, men vill inte svara på om nya förundersökningar är aktuella.

Rättsexperter och IS-forskare säger till SvD att personerna bakom dessa nätalias kan fortsätta inspirera andra att begå nya dåd.

Under strecket
Publicerad

Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på kontraterror, svarade på frågorna om SvD:s granskning av Akilovs IS-kontakter.

Foto: Christine Olsson/TT. Grafik: Alexander RauscherBild 1 av 3

På Säpos presskonferens på torsdagen fick journalister möjlighet att ställa frågor om Akilovs kontakter.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 3

Åtalade Rakhmat Akilov, 40 år, i rättssalen.

Foto: Fredrik SandbergBild 3 av 3

Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på kontraterror, svarade på frågorna om SvD:s granskning av Akilovs IS-kontakter.

Foto: Christine Olsson/TT. Grafik: Alexander RauscherBild 1 av 1
Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på kontraterror, svarade på frågorna om SvD:s granskning av Akilovs IS-kontakter.
Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på kontraterror, svarade på frågorna om SvD:s granskning av Akilovs IS-kontakter. Foto: Christine Olsson/TT. Grafik: Alexander Rauscher

Samtidigt som rättegången fortsätter mot Rakhmat Akilov så riktas ljuset mot de kontakter han haft via nätet före, under och efter lastbilsattacken.

SvD har tidigare avslöjat att några av Akilovs viktigaste kontaktpersoner, som bland annat hjälpt honom under dagen för dådet, är personer från Tadzjikistan som tidigare anslutit sig till IS i Syrien och Irak.

Men ingen annan än Akilov själv är åtalad och han sitter ensam på de anklagades bänk. Nu pressas både Säpo och polismyndigheten kring hur de hanterat arbetet med Akilovs kontakter.

– Det är väldigt viktigt att man undersöker de här personerna närmare och kommer åt inspiratörerna som kan begå ytterligare illgärningar. Jag utgår från att man fortsätter med det arbetet, säger Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare.

Annons
Annons

På Säpos presskonferens på torsdagen fick journalister möjlighet att ställa frågor om Akilovs kontakter.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

Åklagaren Hans Ihrman har tidigare sagt att personerna ifråga inte fullt ut har identifierats under utredningen.

– Vi kan prata om 20 procents säkerhet, 50 procents säkerhet och så vidare. För att gå vidare i en förundersökning behöver man hundra procents säkerhet på identiteterna. Sedan kan man söka på alias och så vidare. Men det är en betydande osäkerhet hela tiden.

När SvD nu frågar Säpo om Ihrmans uttalande så vill de inte kommentera det närmare.

– Det är upp till den enskilda förundersökningsledaren och utredningen som har att bedöma de frågorna, säger Fredrik Hallström.

På Säpos presskonferens på torsdagen fick journalister möjlighet att ställa frågor om Akilovs kontakter.
På Säpos presskonferens på torsdagen fick journalister möjlighet att ställa frågor om Akilovs kontakter. Foto: Tomas Oneborg

Han är biträdande enhetschef på kontraterrorområdet vid Säpo och hade även det operativa ansvaret efter attacken på Drottninggatan.

Säpo uppger att ett ”flertal” individer är identifierade. De fick därför frågor under torsdagen om åklagare Hans Ihrman gör en annan bedömningen än vad Säpo gör kring identiteterna.

Finns det en konflikt där?

– Det behöver det absolut inte göra. Vi har identifierat aktörer löpande inom underrättelsearbetet, men de kanske inte alls har varit av intresse för förundersökningen.

Men här har vi ju personer som har uppmuntrat Akilov och varit konkret i den uppmuntran, är inte det av intresse?

– Nu talar jag om det totala antalet kontakter snarare än de här andra som du förhåller dig till. Men man kan inte dra någon slutsats kring vad Säkerhetspolisen känner till baserat på att titta i förundersökningen.

Annons
Annons

Åtalade Rakhmat Akilov, 40 år, i rättssalen.

Foto: Fredrik SandbergBild 1 av 1

Hallström menar att man måste skilja på polismyndighetens och Säpos uppdrag. Säpo har ett framåtblickande ansvar att avvärja hot – polismyndigheten ska fokusera på själva brottet som skett.

Arbetar ni fortfarande med Akilovs kontakter?

– Ja, de finns i vårat underrättelsesystem och vi jobbar vidare med materialet. Det är ett arbete som sannolikt aldrig kommer upphöra.

Hur sannolikt är det, tror du, att man kommer kunna öppna en förundersökning mot någon av Akilovs kontakter?

– Det kan inte jag svara på.

Varför inte då?

– Det är inom ramen för förundersökningen som de gör de bedömningarna om huruvida det här var ett sätt att förmå någon att begå ett brott, det vill säga någon form av deltagandebrott.

Man kan ju öppna nya förundersökningar?

– Ja, det kan man göra.

Var det viktigare att undersöka om kontakterna utgjorde ett hot eller risk än att exakt visa på vilka personerna är?

– I vårt uppdrag att förhindra nya eventuella attentat är det viktigare att bedöma om en aktör utgör ett hot mot Sverige än att få personen exakt identifierad. Särskilt i det tidskritiska skedet direkt efter ett attentat, avslutar Hallström.

Åtalade Rakhmat Akilov, 40 år, i rättssalen.
Åtalade Rakhmat Akilov, 40 år, i rättssalen. Foto: Fredrik Sandberg

Åklagare Hans Ihrman sa tidigare i veckan att han bedömer att det är IS generella uppmaningar som har varit av betydelse för att dådet överhuvudtaget genomfördes.

Michael Krona, expert på IS-kommunikation, håller inte med. Han anser att det är de enskilda kontakterna som drivit Akilov i slutskedet.

Krona har följt IS sätt att kommunicera via nätet de senaste åren och han menar att i Akilovs fall är det självklart att de enskilda kontakterna bör ha haft en mycket viktig roll.

– Emirers tal som är allmänt riktade kan vara en grogrund, men övergången från tanke till handling eldas på av nära och aktiv kontakt mellan individer, säger han till SvD.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons