Annons

Säpo varnar: Svårare stoppa terrorattentat

En viktig del av Säkerhetspolisens operativa förmåga slås ut av EU:s nya dom om svensk datalagring, säger en Säpo-chef i en intervju med SvD. Nu riskeras arbetet mot spionage, terrorism och skyddet av den centrala statsledningen.

Under strecket
Publicerad

Det blir svårare att snabbt kartlägga en person vid till exempel ett terrorattentat, menar Säpos operativa chef Johan Olsson.

Foto: Tomas Oneborg

Säpo får bland annat svårare att skydda den centrala statsledningen efter EU-direktivet, förklarar operativa chefen Johan Olsson.

Foto: Tomas Oneborg
Foto: Janerik Henriksson/TT

Det blir svårare att snabbt kartlägga en person vid till exempel ett terrorattentat, menar Säpos operativa chef Johan Olsson.

Foto: Tomas Oneborg
Det blir svårare att snabbt kartlägga en person vid till exempel ett terrorattentat, menar Säpos operativa chef Johan Olsson.
Det blir svårare att snabbt kartlägga en person vid till exempel ett terrorattentat, menar Säpos operativa chef Johan Olsson. Foto: Tomas Oneborg

I årtionden har Säkerhetspolisen haft tillgång till det som kallas teledata, uppgifter från teleoperatörer som visar brottsmisstänkta personers verksamhet; samtal, ip-nummer, geopositionering och annan datatrafik som visar var den misstänkte surfat och kommunicerat.

Den största effekten är att det slår direkt mot vår operativa förmåga.

Men sådana uppgifter börjar redan försvinna som verktyg för Säpo, i och med EU-domstolens besked om svensk datalagring, förklarar Säpos operativa chef.

– Vi kan säga att vi redan nu i enstaka fall har fått begränsningar där vi inte kunnat få ut positionering, säger Johan Olsson, chef på säkerhetsunderrättelseavdelningen.

Som SvD berättat i en tidigare granskning så påverkas även polisens och deras Nationella operativa avdelning, Noa, negativt. Uppgifter om brottsmisstänkta personers datatrafik går inte längre att få ut, om aktuell teleoperatör valt att inte spara informationen.

Annons
Annons

Säpo får bland annat svårare att skydda den centrala statsledningen efter EU-direktivet, förklarar operativa chefen Johan Olsson.

Foto: Tomas Oneborg

Nu slår även Säkerhetspolisen larm om att deras arbete påverkas allvarligt av det nya beskedet från EU som kom i december 2016. Enligt de nya spelreglerna behöver inte längre operatörerna spara teledata – tidigare sparades detta obligatoriskt i sex månader.

– Om det sprängs en bomb utanför en religiös samlingslokal, så är det första vi gör att titta på vilka mobiltelefoner som varit där. Både vid själva händelsen och en bra tid tillbaka i tiden. Får vi då reda på att det varit personer där som vi har intresse av så har vi genast bra ledtrådar. Det är i princip det vi har att börja med, det är en del av bevisningen, säger Johan Olsson vid Säpo.

– Det här är också en standardåtgärd som är väldigt svår att kompensera för när den försvinner.

I scenariot med ett attentat så får det stora konsekvenser.

Säpo får bland annat svårare att skydda den centrala statsledningen efter EU-direktivet, förklarar operativa chefen Johan Olsson.
Säpo får bland annat svårare att skydda den centrala statsledningen efter EU-direktivet, förklarar operativa chefen Johan Olsson. Foto: Tomas Oneborg

Vad innebär det här konkret för er om det sker ett terrorattentat?

– Det innebär att vår möjlighet att hinna fram till andra aktörer i tid blir betydligt sämre. Vår möjlighet att stoppa och avvärja attentat går ner, det får stora konsekvenser för oss, säger Johan Olsson.

Hur mycket går den möjligheten ner?

– Det här är ett verktyg som gör att vi kan svara på centrala frågeställningar. I scenariot med ett attentat så får det stora konsekvenser, med tillgång till teledata så har vi snabbt fått en ”bild” av personen. Utan det får vi en mindre bild och det kommer att ta betydligt längre tid. Det blir konsekvenser i både resurs och effektivitet, det här slår direkt mot vår operativa förmåga, säger Johan Olsson.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT

Problemet slår enligt Säkerhetspolisen även mot andra delar av myndighetens verksamhet. Som skyddet av den centrala statsledningen och den verksamhet som bedrivs mot spionage, enligt Olsson, områden som Säpo är satta att bevaka.

– Om en politiker blivit hotad så är det oerhört viktigt för oss att se om den här personen befunnit sig utanför Rosenbad, eller till och med utanför skyddspersonens bostad. Uppgifterna är då det enda sättet för oss att se om personen varit där, visar det sig att det har hänt så kan vi agera. Utan teledata så blir vi blinda i den här bemärkelsen.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatten som har förts i Sverige mellan politiker, it-brottsåklagare och teleoperatörer under senare tid har bland annat handlat om integritet. En del teleoperatörer, precis som vissa politiker, trycker på att den personliga integriteten är hotad. Följden av beskedet är att operatörer inte ska lagra teledata i lika stor omfattning.

Samtidigt har åklagare varnat för att möjligheten att utreda brott kommer att sjunka, särskilt brott där uppgifter om datatrafik är nödvändiga.

Polisens tillgång till känsliga data kan ju ställas mot vikten av integritetsskyddet. Hur svarar ni de som är oroliga för att Säpo kommer åt uppgifter som myndigheten inte ska titta på?

Annons
Annons

– Allting är reglerat i lag, vi får inte ut någonting som vi inte har lagstöd för. Det finns också kontrollfunktioner som kommer och tittar på att allt fungerar hos oss (bland annat Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SvD:s anm). Så det är inte en oreglerad tillgång som Säkerhetspolisen har, säger Johan Olsson.

– Vi tar inte in uppgifter för att se om vi hittar samband, vi tar in uppgifter för att jobba med ett uppslag vi redan har.

Även Säkerhetspolisen väntar nu in regeringens besked i frågan.

– Man kan fråga sig hur gränsen ska dras, vilken typ av brottsmisstanke som krävs och vem ska fatta beslut när en viss typ av information kan hämtas ut. Men det är inte vår fråga, vi ska inte bestämma det, det gör lagstiftaren. Vår uppgift är att peka på vad den här informationen används till och vilka konsekvenser det får om vi inte använder den, säger Johan Olsson.

Om det inte händer något från lagstiftarens sida, hur kommer ni att anpassa era arbetsmetoder?

– Har vi inte tillgång till lagrade uppgifter som trafikdata och positioneringsuppgifter så får det stora konsekvenser. Då kommer vi att behöva ställa om våra metoder lite grann. Men mycket av det kommer inte att gå att kompensera för. Den största effekten är att det slår direkt mot vår operativa förmåga. Det är sekundärt vad vi kan göra i övrigt, säger Johan Olsson.

I en tidigare version av denna artikel stod att läsa att EU kommit med ett nytt direktiv gällande datalagring. Det stämmer inte. Det är EU-domstolen som underkänt den svenska regler om datalagring.

Läs – hela debatten om datalagring hos SvDsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons