Annons

Sarkozy kan bli ihågkommen som en simpel brottsling

Fälls Nicolas Sarkozy blir han den andre ex-presidenten på bara några år – efter Jacques Chirac – som får skrivas in i historieböckerna som en simpel brottsling.

Här är bakgrunden till gripandet av den förre presidenten, som misstänks ha tagit emot olagliga kampanjbidrag från Libyens förre diktator Muammar Gaddafi och som riskerar fem års fängelse.

Under strecket
Publicerad

Nicolas Sarkozy och Muammar Gadaffi 2007.

Foto: KCS Presse/IBLBild 1 av 1

Nicolas Sarkozy och Muammar Gadaffi 2007.

Foto: KCS Presse/IBLBild 1 av 1
Nicolas Sarkozy och Muammar Gadaffi 2007.
Nicolas Sarkozy och Muammar Gadaffi 2007. Foto: KCS Presse/IBL

BRYSSEL. Libyenhärvan har flåsat Nicolas Sarkozy i nacken i flera år. Det gäller misstankar om att den förre libyske diktatorn Muammar Gaddafi betalade miljontals euro i mutor till Sarkozy, pengar som användes till att finansiera hans presidentvalkampanj år 2007.

En formell polisutredning om Libyenlänken startades för fem år sedan. Snart hävdade en åklagare i Paris-förstaden Nanterre att Sarkozy dessutom, för att få löpande rapporter om hur utredningen framskred, hade skaffat sig uppgiftslämnare inne i rättsväsendet – bland annat en domare som han betalade med ett toppjobb i skatteparadiset Monaco.

Men att franska presidentkandidater skaffar sig tvivelaktiga vänner för att få fram pengar till sina valkampanjer är vanligare än att de inte gör det.

Annons
Annons

Om Sarkozy fälls så riskerar han fängelse och böter. Han har under alla år insisterat på att anklagelserna mot honom varit politiskt motiverade, och att de libyer som trätt fram och vittnen sent i utredningen – alltså efter att Frankrike år 2011 tog täten för en militär operation för att avsätta Gaddafi – helt enkelt drivs av hämndbegär mot honom.

Men att franska presidentkandidater skaffar sig tvivelaktiga vänner för att få fram pengar till sina valkampanjer är vanligare än att de inte gör det: under årens lopp har Sarkozy och flera av hans föregångare i Elyséepalatset anklagats för att ta emot illegala pengar – bland i form av, bokstavligen, skrynkliga sedlar i kuvert, eller i buntar som levererats av maskerade kurirer i mörka portuppgångar i Schweiz eller Karachi – för att bekosta sina valturnéer.

Redan 1994 var Sarkozy inblandad i en härva med presidentkopplingar till ett företag i Luxemburg som sattes upp för att betala ut mutor till Pakistan och Saudiarabien i utbyte mot lukrativa handelskontrakt om franska vapen. Därefter ska en del av mutorna ha betalats tillbaka från Pakistan och Saudiarabien i reda kontanter till högerpartiet – alltså motmutor på mutorna, och pengarna gick till presidentkampanjen. Presidenten hette då Edouard Balladur, och Sarkozy var hans kampanjchef.

En annan härva som Sarkozy förknippas med – ”Bygmalion” – gäller fakturor på mellan 10 och 18 miljoner euro som byggbolaget Bygmalion på Sarkozys högerpartis förfrågan tros ha förfalskat för att få loss pengar till, återigen, Sarkozys presidentvalskampanj, denna gång för kampanjen 2012.

Annons
Annons

Som grädde på moset misstänks Sarkozy också för att ha tagit emot mutor för att stödja shejkdömet Quatars bud på fotbolls-VM år 2022.

År 2011 dömdes den då 79-årige, före detta presidenten Jacques Chirac till två års villkorligt för korruption under tiden han var borgmästare i Paris i början av nittiotalet. Chirac svinnade då franska skattebetalare på 1,4 miljoner euro, pengar som lades på hans egna presidentkampanjer eller till partikassan.

Frågan är om fransmännen är lika villiga att förlåta Sarkozy, som ännu är relativt ung och har ett rykte om sig som arrogant och vräkig.

Men fransmännen visade sig mer än villiga att vända blad när Chiracs fusk kom i dagen – få ville behöva skriva in i historieböckerna att deras president var en simpel skurk. Dessutom så var Chirac redan till åren kommen, med begynnande Alzheimers, och väckte därför sympati – väljarnas minne är barmhärtigt kort för presidenter med fläckar långt bak i sina karriärer.

Frågan är dock om fransmännen är lika villiga att förlåta Sarkozy, som ännu är relativt ung och har ett rykte om sig som arrogant och vräkig. Frågan är också när de kommer att ifrågasätta det franska valsystem som alldeles uppenbarligen inte ger presidentkandidater möjlighet att trycka upp valaffischer och hyra gympasalar för sina brandtal, utan att behöva vända sig till allsköns diktatorer eller korrumperade företag för att bekosta sina valturnéer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons